Sprickor i nygjuten platta
Hej alla!
Vi fick vår platta till nya huset gjuten för ett par veckor sedan. Är lite besviken på arbetet gubbarna gjort... Själva ytan är jättefin & slät men plattan är full av sprickor. Sprickorna är allt från någon decimeter till ett par meter långa. Dom grövsta ca: 1 mm i bredd. Jag tycker det ser tråkigt ut & är orolig dels för hållfastheten i plattan men mest av allt eventuell genomträngning av radon då det finns en del sådant skit i området.
Plattan gjöts när det var ca: 5 grader varmt ute & den vattnades inte. Själv så trodde jag bara att man behövde vattna under dom varmaste månaderna. Men många har nu efteråt ifrågasatt varför vi inte vattnade...
Jag har snackat med lite byggare som konstigt nog säger väldigt olika saker. En del blir jätteförvånade att det är sprickor & har knappt sett de förr medans andra säger att det blir alltid sprickor men att det inte inverkar på hållfastheten.
Har även läst samma saker på nätet som det folk förklarat för mig.
Har jag anledning att vara orolig eller är det vanligt att detta händer?
Mvh M
Vi fick vår platta till nya huset gjuten för ett par veckor sedan. Är lite besviken på arbetet gubbarna gjort... Själva ytan är jättefin & slät men plattan är full av sprickor. Sprickorna är allt från någon decimeter till ett par meter långa. Dom grövsta ca: 1 mm i bredd. Jag tycker det ser tråkigt ut & är orolig dels för hållfastheten i plattan men mest av allt eventuell genomträngning av radon då det finns en del sådant skit i området.
Plattan gjöts när det var ca: 5 grader varmt ute & den vattnades inte. Själv så trodde jag bara att man behövde vattna under dom varmaste månaderna. Men många har nu efteråt ifrågasatt varför vi inte vattnade...
Jag har snackat med lite byggare som konstigt nog säger väldigt olika saker. En del blir jätteförvånade att det är sprickor & har knappt sett de förr medans andra säger att det blir alltid sprickor men att det inte inverkar på hållfastheten.
Har även läst samma saker på nätet som det folk förklarat för mig.
Har jag anledning att vara orolig eller är det vanligt att detta händer?
Mvh M
Sprickorna är sannolikt krympsprickor. Dvs. de har inget med bärigheten i plattan att göra, utan är effekten av utebliven vattning under betongens härdning/värmeutveckling.
När betong (btg.) härdar/stelnar pågår en kemisk process som slutar först om cirka 30 år. I den utvecklas värme och av den drar btg.-en ihop sig och krymper när vattenvolymen misnkar genom avdunstning. Vatten måste därför till för att ersätta det vatten som dunstar bort och kyler samtidigt ner processen så att sprickorna till större delen uteblir eller är mycket hårfina och knappt synliga för blotta ögat.
Som alternativ till vattning kan man oxå täcka med plast som hindrar vattnet att dunsta under härdningen.
Numera går det oxå att spruta en kemikalie på btg.-en för att hindra avdunstningen.
VC-talet är blandningsförhållandet vatten/cement och bör inte ligga över 0,52 för alla 'normala' användningsområden. (Alltså 48% vatten och 52% cement. Kan verka mycket vatten, men betänk då att även ballasten ska bli våt.) Slänger man i för mycket cement i blandningen ökar VC-talet för mycket och den kemiska processen går in i turboläge. Då blir värmeutvecklingen ännu högre och risken för sprickbildning ökar ännu mer. Särskilt vid utebliven vattning.
Har du/ni tagit färdig btg. från någon btg.station kan du få ut journalen för 'din' btg. genom att ange dag och tidpunkt för btg.bilens ankomst till byggplatsen + trp.sträcka. I den står blandningsproportionerna.
Det kan ju hända att btg.stationsoperatören vrålat i med för mycket cement och gett dig en starkare blandning än som behövts för plattan som en del i blandningen till andra byggen. De kan ju inte veta att ni utelämnat vattningen.
Cementens funktion i blandningen är att fungera som lim mellan ballasten, dvs. sten och grus. Cement är inget annat än bränd/granulerad kalk, mald till fint stoff. Ju mer finmald, desto snabbare reaktion. Det handlar om 'den våta ytan' på både cementkorn och ballastkorn.
I korthet.
________________
Byggaren
När betong (btg.) härdar/stelnar pågår en kemisk process som slutar först om cirka 30 år. I den utvecklas värme och av den drar btg.-en ihop sig och krymper när vattenvolymen misnkar genom avdunstning. Vatten måste därför till för att ersätta det vatten som dunstar bort och kyler samtidigt ner processen så att sprickorna till större delen uteblir eller är mycket hårfina och knappt synliga för blotta ögat.
Som alternativ till vattning kan man oxå täcka med plast som hindrar vattnet att dunsta under härdningen.
Numera går det oxå att spruta en kemikalie på btg.-en för att hindra avdunstningen.
VC-talet är blandningsförhållandet vatten/cement och bör inte ligga över 0,52 för alla 'normala' användningsområden. (Alltså 48% vatten och 52% cement. Kan verka mycket vatten, men betänk då att även ballasten ska bli våt.) Slänger man i för mycket cement i blandningen ökar VC-talet för mycket och den kemiska processen går in i turboläge. Då blir värmeutvecklingen ännu högre och risken för sprickbildning ökar ännu mer. Särskilt vid utebliven vattning.
Har du/ni tagit färdig btg. från någon btg.station kan du få ut journalen för 'din' btg. genom att ange dag och tidpunkt för btg.bilens ankomst till byggplatsen + trp.sträcka. I den står blandningsproportionerna.
Det kan ju hända att btg.stationsoperatören vrålat i med för mycket cement och gett dig en starkare blandning än som behövts för plattan som en del i blandningen till andra byggen. De kan ju inte veta att ni utelämnat vattningen.
Cementens funktion i blandningen är att fungera som lim mellan ballasten, dvs. sten och grus. Cement är inget annat än bränd/granulerad kalk, mald till fint stoff. Ju mer finmald, desto snabbare reaktion. Det handlar om 'den våta ytan' på både cementkorn och ballastkorn.
I korthet.
________________
Byggaren
Redigerat av moderator:
En följdfråga till detta blir då:imported_Byggaren skrev:
Först lite bakgrund:
Min platta gjöts i början på augusti förra året och nu (om ca 1 månad) börjar det bli aktuellt att lägga klinkers ( i stort sätt i hela huset). Jag har inte haft golvvärmen inkopplad över huvudtaget utan värmt med värmefläkt sen november till ca +15grader i luften. Jag vattnade och täckte ordentligt och har inte fått några synliga sprickor. Jag vet inte vatten innehållet i plattan idag.
-Kommer plattan att krympa mycket när jag kopplar på golvvärmen till hösten? Med tanke på klinkersen, att inte den spricker.
Plattan kommer inte att krympa. Den blir alltså varken kortare eller tunnare. Möjligen kan en och annan hårfin krympspricka uppdagas redan nu, men de är i.s.f. försumbara. Detta eftersom du med god marginal är förbi 28 dygn då btg.-en har utbildat större delen av sin hållfasthet. Sen blir den ökande hållfasthetskurvan flackare.jakim skrev:En följdfråga till detta blir då:
Först lite bakgrund:
Min platta gjöts i början på augusti förra året och nu (om ca 1 månad) börjar det bli aktuellt att lägga klinkers ( i stort sätt i hela huset). Jag har inte haft golvvärmen inkopplad över huvudtaget utan värmt med värmefläkt sen november till ca +15grader i luften. Jag vattnade och täckte ordentligt och har inte fått några synliga sprickor. Jag vet inte vatten innehållet i plattan idag.
-Kommer plattan att krympa mycket när jag kopplar på golvvärmen till hösten? Med tanke på klinkersen, att inte den spricker.
Klinkersen klarar sig oxå. Det är bruket under dem som får ta 'smällen'.
_______________
Byggaren
imported_Byggaren skrev:
Ok tack för utförligt svar. Betongen kommer från FB Färdigbetong & den var väldigt lös enligt byggubbarna. Ska nog allt se om vi kan få ut journalen. Vet du om man på något vis kan mäta hur djupa sprickorna är? Om det bara är i ytan så kvittar de ju för min del då jag faktiskt tänkt ha golv på plattan...
) Mvh M
Smacker skrev:Ok tack för utförligt svar. Betongen kommer från FB Färdigbetong & den var väldigt lös enligt byggubbarna. Ska nog allt se om vi kan få ut journalen. Vet du om man på något vis kan mäta hur djupa sprickorna är? Om det bara är i ytan så kvittar de ju för min del då jag faktiskt tänkt ha golv på plattan...
Mvh M
Om btg.-en var väldigt blöt när den anlände, var kanske VC-talet för lågt? Då spricker alltid btg.-en mer än om den är mer plastisk. Man ska alltid sträva efter att inte ha den våtare än som behövs för ändamålet. Resten fixar man med vibrostaven. Men det kan vara gjord som pump.btg för annat bygge. Och då är den lös.
Sprickorna går ofta att mäta med bladmått på bredden, men djupet är knepigare. Du får peta i springarna med något tunt och styvt (bladmåtten) och se hur långt ner du kan komma. Sprickorna är nästan alltid större i ytan än längre ner, så det är inte säkert att de är så djupa. Sprickarmeringen i centrum platta bidrar oxå till att hålla ihop btg.-en.
______________
Byggaren
Redigerat av moderator:
koffa skrev:
Inte riktigt för att jag förstår var du fått det ifrån att jag gissar, men fakta är att jag har avlagt både B och A-kurserna i btg. och är kvalificerad för att veta vad jag skriver om.
1) Alldeles riktigt. T-et står för 'talet' som jag skrev ut i klartext. Att skriva VCT-talet är tårta på tårta, även om det uttalas så.
2) Hm... det är bra om man kan lite matematik oxå. 200/400 = 0,5 = 50%
3) Hm... så du menar att cementen fyller upp där vattenavdunstningen tar vid? Eller... varför sätter det sig det då inte lika mycket i en 'torrare' btg. än en blöt? Det är ju just avdunstningen (som leder till volymförändring) som gör att det spricker.
Om värdet på VCT ligger under 0,52 (jag skrev bör ej ligga över och 0,45 är definitivt under) för normal användning är det bra, men då man idag oftare kör med pumpbtg. (som kräver mindre sten och därför mer vatten eftersom den våta ytan på ballasten blir större + att btg.-en ska pumpas genom en rörledning med cirka max 15 cm diameter) så krävs det ofta en mer blöt btg.blandning.
Ingenstans i det jag skrev motsäger jag dig när det gäller att sprickbildningen inte har med utebliven efterkommande vattning att göra. Tvärtom. Jag skriver att om man inte gör det blir det sprickbildning (såvida man inte vidtar annan fuktavdunstande åtgärd, av vilka det nu finns ett flertal).
Så du har rätt. Skärpning krävs!
______________________
Byggaren
Du har ett annat mindre fel i ditt exempel:koffa skrev:
VCT=0,52 betyder att vattenvikten är 52% av cementens, rätt så länge.
Men då är inte förhållandena 48% mot 52% utan 34/66.
För att göra det tydligare: VCT 0,52 betyder att på 100 kg cement ska man ta 52 kg vatten.
VCT blir 52/100= 0,52
Då blir vattnets procentuella andel 52/152~= 0,34 !
Direkt saxat ur boken: Materialet Betong, Sv. Cementföreningen, Svante Leijonhufvud, 1972 (med underrubriken: Handbok i elementär betongteknik.):
"vct= V/C, Vattenhalt i liter/m^3. C = cement i kg/m^3"
(Nu råkar en liter vatten väga ganska exakt 1 kg Med elementär avses grundläggande.)
"Utöver av vattencementtalet påverkas betongens egenskaper och kvalitet bl.a. av sådana faktorer som cementmängd*, konsistens, komprimeringsgrad, tid och temperatur, vilket närmare framgår av följande." (*Leijonhufvud kunde oxå ha tillagt: typ av cement.)
Sen följer en längre text varur saxas:
"Höjning av vattencementtalet ger försämrad hållfasthet medan en sänkning ger bättre betongegenskaper såsom ökad hållfasthet, vattentäthet och slitstyrka. Spara på vattnet vid betongberedningen.... Vattencementtalet är främst erfarenhetsvärden med vars hjälp man t.ex. vid betongberedning kan förutbestämma betongens hållfasthet och kvalitet."
I en följande tabell visas sen VCT för utförandeklass I och II och där ligger Lejonhuvud en bra snäpp högre än vad man i dagens läge använder. En 'normalbtg.' (K250) i klass I på den tiden kunde ha VCT 0,7 och i klass II 0,66. (I=A och II=B-behörighet.)
Resten ska jag bespara er. Boken finns troligen numera i en uppdaterad upplaga, men inte säkert med Leijonhufvud som författare.
Sen det här med procenträkning är inte så lätt, varken för tekniker eller ekonomer. Man får se om det är 'på' eller 'av' någonting. Procent betyder hundradelar av något. 10% på något blir därför inte detsamma som 10% av samma något. 48 liter/kilo vatten av en kubikmeter = 48% och 52 kg cement av samma kubikmeter = 52%. 48+52=100.
Men bortsett från det tror jag att vi är ganska överens om att en blöt btg.blandning alltid har större sättmått och större risk för sprickbildning än en torrare betongblandning och det var därför jag rekommenderade trådskaparen att ta reda på hur blandningen skett.
_____________________
Byggaren
"vct= V/C, Vattenhalt i liter/m^3. C = cement i kg/m^3"
(Nu råkar en liter vatten väga ganska exakt 1 kg
Med elementär avses grundläggande.)"Utöver av vattencementtalet påverkas betongens egenskaper och kvalitet bl.a. av sådana faktorer som cementmängd*, konsistens, komprimeringsgrad, tid och temperatur, vilket närmare framgår av följande." (*Leijonhufvud kunde oxå ha tillagt: typ av cement.)
Sen följer en längre text varur saxas:
"Höjning av vattencementtalet ger försämrad hållfasthet medan en sänkning ger bättre betongegenskaper såsom ökad hållfasthet, vattentäthet och slitstyrka. Spara på vattnet vid betongberedningen.... Vattencementtalet är främst erfarenhetsvärden med vars hjälp man t.ex. vid betongberedning kan förutbestämma betongens hållfasthet och kvalitet."
I en följande tabell visas sen VCT för utförandeklass I och II och där ligger Lejonhuvud en bra snäpp högre än vad man i dagens läge använder. En 'normalbtg.' (K250) i klass I på den tiden kunde ha VCT 0,7 och i klass II 0,66. (I=A och II=B-behörighet.)
Resten ska jag bespara er. Boken finns troligen numera i en uppdaterad upplaga, men inte säkert med Leijonhufvud som författare.
Sen det här med procenträkning är inte så lätt, varken för tekniker eller ekonomer. Man får se om det är 'på' eller 'av' någonting. Procent betyder hundradelar av något. 10% på något blir därför inte detsamma som 10% av samma något. 48 liter/kilo vatten av en kubikmeter = 48% och 52 kg cement av samma kubikmeter = 52%. 48+52=100.
Men bortsett från det tror jag att vi är ganska överens om att en blöt btg.blandning alltid har större sättmått och större risk för sprickbildning än en torrare betongblandning och det var därför jag rekommenderade trådskaparen att ta reda på hur blandningen skett.
_____________________
Byggaren
Sorry, men det är länge sen man bytte definition.imported_Byggaren skrev:Direkt saxat ur boken: Materialet Betong, Sv. Cementföreningen, Svante Leijonhufvud, 1972 (med underrubriken: Handbok i elementär betongteknik.):
"vct= V/C, Vattenhalt i liter/m^3. C = cement i kg/m^3"
(Nu råkar en liter vatten väga ganska exakt 1 kg
_____________________
Byggaren
Numera är det vatten i kg och cement i kg!
Jag tänker inte lägga mig i diskussionen mer än vad det gäller vct. Byggaren, du kan väl i alla fall konstatera att du hade fel i ditt exempel, där vct 0,48 skulle betyda 48% vatten och 52% cement. Det blir bara förvirrat annars.. Vct 0,48 betyder 48 kilo vatten till 100 kilo cement, inte 48 kilo vatten till 52 kilo cement. Om alla kan enas om det så kan man kanske lägga den delen av diskussionen bakom sig.
Ni är underhållande!
Vore kul om någon av er kunniga tog er tid att titta på tråden
http://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/91189-arbetsgang-och-materialval-foer-platta.html
och ge lite kompetenta svar.
mvh
Sture
Vore kul om någon av er kunniga tog er tid att titta på tråden
http://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/91189-arbetsgang-och-materialval-foer-platta.html
och ge lite kompetenta svar.
mvh
Sture
Ställer en fråga här, om man tänkt och ha klinkers i de flesta rum, och även har radonrisk (radonskyddat utförande) vad ska man då helst ha för betong, och bör man ha starkare armeringsmattor än normalt (räknar med att det kommer ta minst ett år innan klinkersen kommer att läggas efter gjutningen)
Fortfarande betyder vct 0,48 relationen mellan cement och vatten i vikt i förhållande till en m^3 betongmassa och inget annat. Eller vad säger koffa (som tydligen är blandningsproffs)?jon_h skrev:
_____________________
Byggaren
koffa skrev:
Småle gärna åt äldre kunskap. Den står sig gott i förhållande till nyare, vilket jag fick ett bevis för, för bara några år sen, då det gjöts ett fundament på några hundra kubikmeter btg. till ett vindkraftverk i närheten.
Jag har ingenstans sagt 48% av en kubikmeter. Relationen är fortfarande kilo/m^3. Tar man däremot relationen mellan cement och vatten som en enhet (=100) så får du 48% för vatten och 52% för cement. Möjligen kan det förvilla. Men så är det.
Betr. att blanda btg. med 48% vatten och 52% cement, skulle jag inte heller rekommendera det. Det krävs fler faktorer i 'blandningen' för att det ska bli btg.massa av det
__________________
Byggaren