Söker tips inför FTX-bygge
Jag ska precis ge mig på mitt livs andra FTX-bygge och tycker att jag lärde mig en del på det första, men alla hus är olika så nya frågor uppstår som jag hoppas att ni kan hjälpa till med. Förutsättningarna är dessa: Heru 100-aggregat, vindsmonterat. Hus från 1972 (två plan, tot 180 kvm) med en del begränsningar för hur rör kan dras. Och jag tänkte köra kostnadseffektivt, dvs inte ta in konsulter (om jag inte kör fast), och köpa det mesta begagnat men göra installationen så seriöst jag bara kan. Ev också testa att justera in det själv med inhyrt mätinstrument. Jag har koll på ungefär hur mycket flöde varje rum behöver. Det blir fyra tilluft och två frånluft på övre plan och samma på nedre.
1) Hur viktigt är det med symmetri, dvs att eftersträva att rören ska vara så lika längd som möjligt? Det går nog att göra i mitt hus på vinden men stöter på lite andra problem med placering av aggregat, don, behov av fler böjar etc. På de proffsritningar jag har sett verkar symmetri sällan vara prio, där sitter vissa don ngn meter från agg, medan andra sitter 10 meter bort. Men det känns som att injusteringen blir lättare om rören är ungefär lika långa, iaf på tilluften för att få ett jämnt tryckfall. Det vore dock betydligt enklare i mitt hus att inte eftersträva symmetri utan anpassa efter husets konstruktion och önskad placering av don i resp rum. Så frågan är hur viktigt det är?
2) TL-donens placering? Alla säger att de ska sitta långt från dörren men även här har jag sett proffsritningar där tilluften sitter relativt nära dörren, iaf i mindre rum. I mitt fall skulle jag spara en del knepig rördragning på att sätta dem närmare dörrarna på att par ställen.
3) Ljuddämpare efter aggregat (på TL och FL), kan de sitta efter en 90-böj eller helst rakt på? På vägghängda har man ju alltid vinkat (ofta bara med flexdämp), så det borde vara ok på ett vindsaggregat också? Jag tänkte ev köra med flexdämp först (för vibrationsdämpning), vinkla och sedan cirkulär 900-dämpare på min 160-stam. Är det ok om man ska göra det by the book?
4) Uteluftintag. OK i sydväst eller blir det asvarmt? Jag har läst att man brukar eftersträva norr, men det ställer till det för mig. Alternativet blir ett väääldigt långt rör på vinden till norr-sidan om jag inte ritar om helt och flyttar aggregatet.
5) Kan man sätta ett T-rör i änden av en stam (tilluft) för att grena av från 125 till 2x100 åt var sitt håll? Är det bättre att istället sätta en 90-böj längst ut på stammen och göra ett avstick på 125-stammen strax innan för att inte låta luften rusa med full fart mot ett t-rör? Tänker för ljudets skull alltså, dvs att en mjuk böj låter mindre än ett tvärstopp i ett T-rör.
6) Varför 125-don? Många säger att man bör ha 125-don även vid låga flöden på TL för att undvika oljud, men på de flesta proffsritningar jag har sett är det 100 mm på typ allt under 15 l/s. Så stor skillnad i pris är det ju inte att det kan vara skälet. I mitt fall har jag ett antal dyra 100-don och mycket 100-rör liggandes som jag gärna skulle använda...
Övriga tips inför mitt bygge mottas tacksamt!
1) Hur viktigt är det med symmetri, dvs att eftersträva att rören ska vara så lika längd som möjligt? Det går nog att göra i mitt hus på vinden men stöter på lite andra problem med placering av aggregat, don, behov av fler böjar etc. På de proffsritningar jag har sett verkar symmetri sällan vara prio, där sitter vissa don ngn meter från agg, medan andra sitter 10 meter bort. Men det känns som att injusteringen blir lättare om rören är ungefär lika långa, iaf på tilluften för att få ett jämnt tryckfall. Det vore dock betydligt enklare i mitt hus att inte eftersträva symmetri utan anpassa efter husets konstruktion och önskad placering av don i resp rum. Så frågan är hur viktigt det är?
2) TL-donens placering? Alla säger att de ska sitta långt från dörren men även här har jag sett proffsritningar där tilluften sitter relativt nära dörren, iaf i mindre rum. I mitt fall skulle jag spara en del knepig rördragning på att sätta dem närmare dörrarna på att par ställen.
3) Ljuddämpare efter aggregat (på TL och FL), kan de sitta efter en 90-böj eller helst rakt på? På vägghängda har man ju alltid vinkat (ofta bara med flexdämp), så det borde vara ok på ett vindsaggregat också? Jag tänkte ev köra med flexdämp först (för vibrationsdämpning), vinkla och sedan cirkulär 900-dämpare på min 160-stam. Är det ok om man ska göra det by the book?
4) Uteluftintag. OK i sydväst eller blir det asvarmt? Jag har läst att man brukar eftersträva norr, men det ställer till det för mig. Alternativet blir ett väääldigt långt rör på vinden till norr-sidan om jag inte ritar om helt och flyttar aggregatet.
5) Kan man sätta ett T-rör i änden av en stam (tilluft) för att grena av från 125 till 2x100 åt var sitt håll? Är det bättre att istället sätta en 90-böj längst ut på stammen och göra ett avstick på 125-stammen strax innan för att inte låta luften rusa med full fart mot ett t-rör? Tänker för ljudets skull alltså, dvs att en mjuk böj låter mindre än ett tvärstopp i ett T-rör.
6) Varför 125-don? Många säger att man bör ha 125-don även vid låga flöden på TL för att undvika oljud, men på de flesta proffsritningar jag har sett är det 100 mm på typ allt under 15 l/s. Så stor skillnad i pris är det ju inte att det kan vara skälet. I mitt fall har jag ett antal dyra 100-don och mycket 100-rör liggandes som jag gärna skulle använda...
Övriga tips inför mitt bygge mottas tacksamt!
1. Ju mindre marginaler man har, desto mer symmetri behöver man. D v s ju större motstånd det dimensionerande donet har relativt till det med minst motstånd, desto mer ljud kommer det att bli i donet med minst motstånd (närmast aggregatet normalt sett), då detta don behöver injusteras till att hålla undan kanaltryckfallet som krävs för det sämst belägna donet.
Ser man till att inte köra allt för höga hastigheter är det normalt inte ett problem i en villa.
2. Placeringen av tilluftsdon kan vara viktigt, men det finns inget som säger att de inte kan sitta nära en dörr. Beroende på var donet placeras kan man välja don med inställbar spridningsbild. Sätter man ett don nära en vägg/dörr kan det finnas anledning att undvika att kasta luften 360 grader för att få bättre omblandning i rummet. Hur man än vänder och vrider på det så är omblandande ventilation ganska förlåtande, speciellt med endast ett don och med små flöden. I en villa med radiatorer hade jag tittat på att försöka få viss hjälp av radiatorn och samtidigt öka dess effekt.
3.
Ljuddämpare kan naturligtvis monteras efter en böj, men det påverkar dess ljuddämpning och tryckfall. Man vill gärna att luften ska utnyttja hela ljuddämparens volym, efter en böj kommer den hållas mot en sida av kanalen.
4. Man brukar undvika uteluftsintag åt syd, som du säger. Men går det inte, så går det inte.
5. Det blir högre tryckfall i t-stycket, men det kommer inte påverka ljudet, om du inte trycker örat mot t-stycket och jämför med en kanal en bit ifrån, möjligen. Kanalmotstånd sänker totalljudet normalt sett.
6. Ett större don ger normalt lägre ljud och sämre kastlängd (och kanske omblandande funktion). Rätt storlek sett mot sammanvägd funktion är den väg man bör ta. Det finns många 100-don som klarar 15l/s utan att det blir ljud.
Ser man till att inte köra allt för höga hastigheter är det normalt inte ett problem i en villa.
2. Placeringen av tilluftsdon kan vara viktigt, men det finns inget som säger att de inte kan sitta nära en dörr. Beroende på var donet placeras kan man välja don med inställbar spridningsbild. Sätter man ett don nära en vägg/dörr kan det finnas anledning att undvika att kasta luften 360 grader för att få bättre omblandning i rummet. Hur man än vänder och vrider på det så är omblandande ventilation ganska förlåtande, speciellt med endast ett don och med små flöden. I en villa med radiatorer hade jag tittat på att försöka få viss hjälp av radiatorn och samtidigt öka dess effekt.
3.
Ljuddämpare kan naturligtvis monteras efter en böj, men det påverkar dess ljuddämpning och tryckfall. Man vill gärna att luften ska utnyttja hela ljuddämparens volym, efter en böj kommer den hållas mot en sida av kanalen.
4. Man brukar undvika uteluftsintag åt syd, som du säger. Men går det inte, så går det inte.
5. Det blir högre tryckfall i t-stycket, men det kommer inte påverka ljudet, om du inte trycker örat mot t-stycket och jämför med en kanal en bit ifrån, möjligen. Kanalmotstånd sänker totalljudet normalt sett.
6. Ett större don ger normalt lägre ljud och sämre kastlängd (och kanske omblandande funktion). Rätt storlek sett mot sammanvägd funktion är den väg man bör ta. Det finns många 100-don som klarar 15l/s utan att det blir ljud.
Stort tack för proffsigt svar, precis vad jag var ute efter!D jonas_t skrev:
Förresten, när det gäller symmetrin, jag har ett FL-don på en toalett som riskerar att hamna mkt nära aggregatet (ca en meter från dämparen) hur jag än ritar anläggningen. Det dimensionerande FL-donet längst bort på nedre plan kommer att sitta i vart fall fem-sex rörmeter därifrån. Bör det närmaste donet därmed vara minst 125 mm för att undvika ljud om man stryper det hårt (jag behöver flöde på ca 15-17 l/s där) eller hur ska man tänka?D jonas_t skrev:
Sex meter kanal innebär väldigt lite skillnad i tryckfall om du inte kör för höga hastigheter.
För 15l/s kan en kontrollventil i storlek 100 vara bättre än 125-don.
Ett större don klarar normalt inte ett lika lågt flöde och högt tryck som ett mindre don, det är också ngt att ta hänsyn till.
Om du ser till att ligga kring 4,5m/s (gärna lägre dock) i hastighet i samlingskanalerna kan du överslagsmässigt räkna ungefär 1Pa/löpmeter, lägger du på 50Pa i sluttryckfall så har du ett bra estimat för systemtrycket. Utifrån det värdet kan du sen beräkna skillnaden till de don som är närmare aggregatet.
I manualen för donen bör du få med diagram som visar hur ljudvärdet står sig vid det driftfall du vill att de ska ha.
För 15l/s kan en kontrollventil i storlek 100 vara bättre än 125-don.
Ett större don klarar normalt inte ett lika lågt flöde och högt tryck som ett mindre don, det är också ngt att ta hänsyn till.
Om du ser till att ligga kring 4,5m/s (gärna lägre dock) i hastighet i samlingskanalerna kan du överslagsmässigt räkna ungefär 1Pa/löpmeter, lägger du på 50Pa i sluttryckfall så har du ett bra estimat för systemtrycket. Utifrån det värdet kan du sen beräkna skillnaden till de don som är närmare aggregatet.
I manualen för donen bör du få med diagram som visar hur ljudvärdet står sig vid det driftfall du vill att de ska ha.
Kan bara instämma i det som sägs i detta utförliga svar. Och kan tillägga gällande position och dimension på TL-don. Sätter man TL-donen med dim 100 någon meter från dörren och ställer luftriktningen att skjuta in i rummet så får man lämplig kastlängd för ett luftflöde på ca 8-10 l/s i ett normalsovrum.D jonas_t skrev:
Tack, du har uppenbarligen bra koll! Vid ett ställe skulle jag vilja splitta upp min 160-stam i tre 125-grenar, dvs en ”fyrvägskorsning”. Men några sådana finns väl inte att köpa? Finns det skäl till det och att man istället väljer att sätta ett T-rör och sedan ytterligare ett T-rör en en bit därifrån för att få samma antal avgreningar?D jonas_t skrev:
En liten fråga.
Vilket tryck strävar man efter i bostaden relativt omgivande luft?
Har sett allt från litet undertryck, inget alls, till litet övertryck på diverse forum.
I huvudsak har motiveringarna gått ut på om man tror att fukt kan vandra in ifrån bostaden och in väggar/isolering, eller om fukt kan vandra från uteluften in i desamma.
Tror själv att det har att göra om huset är gammalt eller nyare. D v s om det finns fuktspärr eller inte.
På inrådan från flera, bl a med en vän som jobbade med miljötillsyn, så kör jag med ett svagt undertryck.
Från början hade jag rätt hög luftväxling, vilket han tyckte var att slösa med energi.
Har f ö Heru 100S. Funkar utmärkt.
Men jag tror på att ta in luft från norra sidan. Har något med att aggregatet kyler på sommaren. Lär inte funka om luften är 50 grader eller med intill sydväggen. Då blir det varma sommardagar i huset.
Här är det tempererat.
Blir det lång tub, så välj en grövre och kör med förminskningsstos in i aggregatet. Jag har ca 8 meter.
Allt injusterat genom att först mäta luftflödet ut från bostaden in i FTX och luftflödet utifrån in i FTX. Och att vi är två personer i bostaden.
Måhända att totala luftväxlingen är vald något för litet, men jag vill inte ha drag runt nacken, när jag sitter till bords.
Med högre luftväxling, känns det dessutom lite kyligt, trots 22 grader inomhus.
Frånluftdon på två toaletter och i tvättstugan.
Balancerade så att ingen toalukt märks utanför toaletterna efter besök med stängda dörrar. Lyft in till toa genom springa i nederkant på dörrarna.
Helt öppen planlösning, d v s ingen dörr in till stora tvättstugan.
Hade en grundinställning av luftdonen sen tidigare att gå på.
Hänger tvätt efter centrifugering i tvättstugan. Torrt på typ 18 timmar.
Ingen imma på rutor.
Visst duschar vi varm, så ser man lite ånga, men den sugs snart ut.
Så jag tycker att luftväxlingen är bra.
Nu minus 10 grader ute. Ca 10 grader plus ut ur FTX. Något lägre ur tilluftsdon. Tillskottvärmen frånkopplad. Har aldrig frusit. Aldrig spår av fukt i FTX.
- Ljudkänslig, så jag har tre ljuddämpare i anslutning till FTX och några efter förgrening till sovrummen, och vardagsrummet.
Aggregatet är placerat på en skiva av komprimerad stenull.
Eldar med ved i en stor täljstenskamin.
Tar förbränningsluft genom stenfoten, rakt in under eldstaden.
Vill jag elda hårdare öppnar jag dragluckan, som normalt är helt stängd.
Ryker aldrig in p g a undertryck i bostaden.
Vilket tryck strävar man efter i bostaden relativt omgivande luft?
Har sett allt från litet undertryck, inget alls, till litet övertryck på diverse forum.
I huvudsak har motiveringarna gått ut på om man tror att fukt kan vandra in ifrån bostaden och in väggar/isolering, eller om fukt kan vandra från uteluften in i desamma.
Tror själv att det har att göra om huset är gammalt eller nyare. D v s om det finns fuktspärr eller inte.
På inrådan från flera, bl a med en vän som jobbade med miljötillsyn, så kör jag med ett svagt undertryck.
Från början hade jag rätt hög luftväxling, vilket han tyckte var att slösa med energi.
Har f ö Heru 100S. Funkar utmärkt.
Men jag tror på att ta in luft från norra sidan. Har något med att aggregatet kyler på sommaren. Lär inte funka om luften är 50 grader eller med intill sydväggen. Då blir det varma sommardagar i huset.
Här är det tempererat.
Blir det lång tub, så välj en grövre och kör med förminskningsstos in i aggregatet. Jag har ca 8 meter.
Allt injusterat genom att först mäta luftflödet ut från bostaden in i FTX och luftflödet utifrån in i FTX. Och att vi är två personer i bostaden.
Måhända att totala luftväxlingen är vald något för litet, men jag vill inte ha drag runt nacken, när jag sitter till bords.
Med högre luftväxling, känns det dessutom lite kyligt, trots 22 grader inomhus.
Frånluftdon på två toaletter och i tvättstugan.
Balancerade så att ingen toalukt märks utanför toaletterna efter besök med stängda dörrar. Lyft in till toa genom springa i nederkant på dörrarna.
Helt öppen planlösning, d v s ingen dörr in till stora tvättstugan.
Hade en grundinställning av luftdonen sen tidigare att gå på.
Hänger tvätt efter centrifugering i tvättstugan. Torrt på typ 18 timmar.
Ingen imma på rutor.
Visst duschar vi varm, så ser man lite ånga, men den sugs snart ut.
Så jag tycker att luftväxlingen är bra.
Nu minus 10 grader ute. Ca 10 grader plus ut ur FTX. Något lägre ur tilluftsdon. Tillskottvärmen frånkopplad. Har aldrig frusit. Aldrig spår av fukt i FTX.
- Ljudkänslig, så jag har tre ljuddämpare i anslutning till FTX och några efter förgrening till sovrummen, och vardagsrummet.
Aggregatet är placerat på en skiva av komprimerad stenull.
Eldar med ved i en stor täljstenskamin.
Tar förbränningsluft genom stenfoten, rakt in under eldstaden.
Vill jag elda hårdare öppnar jag dragluckan, som normalt är helt stängd.
Ryker aldrig in p g a undertryck i bostaden.
Redigerat:
De finns och heter X-rör. Skulle säga att ett X-rör är dyrare än 2 st T-rör, därav används de inte så ofta.A Andregeman skrev:
Det ser ut som du tappar mycket värme i kanalerna, bara 12 grader i frånluften när den når aggregatet.H Hybro skrev:
Givet att du har en grads skillnad mellan från- och tilluft men nio graders skillnad mellan ute- och avluft så kanske till- och frånluftsflödena är lite dåligt balanserade.
Visste att det skulle skrivas om detta
Uppvärmning av hela bostadsdelen med en centralt belägen täljstenskamin. Inget annat.
Inte ens på toaletterna dit dörrarna åtminstonde på natten står lite på glänt.
Alltså låg temp inne på toaletterna. Frånluft tas från toaletter och tvättstuga.
Ska mäta temperaturerna vid tillfälle.
Men gissningsvis 17 grader.
Och mindre tempfall i de välisolerade frånlufttuberna borde gå att få om jag ökar luftväxlingen rejält. Men då upplever vi typ mindre korsdrag, då flödet går genom köket, förbi köksbordet, detta trots ca 22 grader.
Så jag är nöjd med inställningarna, även om det behövs lite mer billig björkved per vecka nu den extra kalla årstiden.
-Är inte direkt öreskänskig, som en banktjänsteman sa till mig, då vi diskuterade vår respektive ekonomi
Uppvärmning av hela bostadsdelen med en centralt belägen täljstenskamin. Inget annat.
Inte ens på toaletterna dit dörrarna åtminstonde på natten står lite på glänt.
Alltså låg temp inne på toaletterna. Frånluft tas från toaletter och tvättstuga.
Ska mäta temperaturerna vid tillfälle.
Men gissningsvis 17 grader.
Och mindre tempfall i de välisolerade frånlufttuberna borde gå att få om jag ökar luftväxlingen rejält. Men då upplever vi typ mindre korsdrag, då flödet går genom köket, förbi köksbordet, detta trots ca 22 grader.
Så jag är nöjd med inställningarna, även om det behövs lite mer billig björkved per vecka nu den extra kalla årstiden.
-Är inte direkt öreskänskig, som en banktjänsteman sa till mig, då vi diskuterade vår respektive ekonomi