Servitut brygga
Har en fråga ang servitut för en brygga & båtplats.
Vi är tre fastigheter som har servitut till en brygga.
Alla tre är underhålls skyldiga till bryggan.
Ägaren till bryggan, pratade med alla oss denna sommar att de ej vill att vi skall bada eller vistats på bryggan en längre tid " ( sola etc, ),Bara använda brygga för att komma till / från båtarna!.
Är detta rimligt ??
Vad finns det för regler för detta.
/M
Vi är tre fastigheter som har servitut till en brygga.
Alla tre är underhålls skyldiga till bryggan.
Ägaren till bryggan, pratade med alla oss denna sommar att de ej vill att vi skall bada eller vistats på bryggan en längre tid " ( sola etc, ),Bara använda brygga för att komma till / från båtarna!.
Är detta rimligt ??
Vad finns det för regler för detta.
/M
Och hur ligger bryggan i förhållande till ägarens hus, om det inte är inom hemfridzon så tror jag att i princip vem som helst får använa brygan som badbrygga osv. behövs inget servitut för det.
Redigerat:
Det där är inte ett servitut ni har utan en Gemensamhetsanläggning (GA). Anledningen till att det står GA:16 är för att det finns fler GAn inom "Boviken" eller vad nu era fastigheter heter.
En GA är betydligt starkare än ett servitut. En GA innebär att ingående fastigheter gemensamt äger och förvaltar GAn. Det finns med andra ord inte en ägare utan alla fastigheter som ingår i/har del av GA:16 har samma "äganderätt" och ansvar.
En GA kan finnas placerad på någons fastighet. T.ex., så har vi en GA avseende enskilt avlopp, totaslt tre fastigheter men själva avloppsanläggningen ligger anlagd på en av fastigheterna. För att kunna dra avloppsrör mm så har de andra två fastigheterna servitut på att dra avloppsrör fram till anläggningen. Så blir det något stopp i ett avloppsrör så är det den fastigheten som rören kommer ifrån som får bekosta spolning/omläggning eller vad det nu kan vara. Blir det något fel på själva anläggningen så står alla tre fastigheter tillsammans för underhåll och reparation.
Är det bara några stycken fastigheter som har en GA tillsammans brukar man användasig av en delägarförvaltning. Det innebär att fastigheterna gemensamt beslutar om underhåll mm. Alla fastigheter måste vara ense om varje åtgärd.
Är det många fastigheter som ingår i en GA brukar man ha en samfällighetsförvaltning. Dvs. en samfällighet bildas och styrelse utses och årsmöten hålls. En sådan förvaltning verkar inte ni ha.
Så det du skriver om att "ägaren till bryggan inte vill att ni osv." är helt felaktigt. Förmodligen är det väl så att bryggan ligger på hans mark och att han fortfarande tror att det är han som äger den och kan styra och ställa.
Däremot skriver du att "Servitutsavtalet reglerar gemensamhetsanläggningens utformning och användande." Det låter inte riktigt rätt. Möjligen är det så att ni andra fastigheter måste gå över den fastigheten för att komma till bryggan. Stämmer det? I så fall skall det finnas ett servitut som reglerar var ni få gå mm.
Men det du måste göra nu är att titta i Anläggningsbeslutet för GA:16. Det finns hos Lantmäteriet eftersom det är Lantmäteriet som upprättar GAn och tillhörande servitut. I beslutet från Lantmäteriet skall stå exakt vad som gäller.
En GA är betydligt starkare än ett servitut. En GA innebär att ingående fastigheter gemensamt äger och förvaltar GAn. Det finns med andra ord inte en ägare utan alla fastigheter som ingår i/har del av GA:16 har samma "äganderätt" och ansvar.
En GA kan finnas placerad på någons fastighet. T.ex., så har vi en GA avseende enskilt avlopp, totaslt tre fastigheter men själva avloppsanläggningen ligger anlagd på en av fastigheterna. För att kunna dra avloppsrör mm så har de andra två fastigheterna servitut på att dra avloppsrör fram till anläggningen. Så blir det något stopp i ett avloppsrör så är det den fastigheten som rören kommer ifrån som får bekosta spolning/omläggning eller vad det nu kan vara. Blir det något fel på själva anläggningen så står alla tre fastigheter tillsammans för underhåll och reparation.
Är det bara några stycken fastigheter som har en GA tillsammans brukar man användasig av en delägarförvaltning. Det innebär att fastigheterna gemensamt beslutar om underhåll mm. Alla fastigheter måste vara ense om varje åtgärd.
Är det många fastigheter som ingår i en GA brukar man ha en samfällighetsförvaltning. Dvs. en samfällighet bildas och styrelse utses och årsmöten hålls. En sådan förvaltning verkar inte ni ha.
Så det du skriver om att "ägaren till bryggan inte vill att ni osv." är helt felaktigt. Förmodligen är det väl så att bryggan ligger på hans mark och att han fortfarande tror att det är han som äger den och kan styra och ställa.
Däremot skriver du att "Servitutsavtalet reglerar gemensamhetsanläggningens utformning och användande." Det låter inte riktigt rätt. Möjligen är det så att ni andra fastigheter måste gå över den fastigheten för att komma till bryggan. Stämmer det? I så fall skall det finnas ett servitut som reglerar var ni få gå mm.
Men det du måste göra nu är att titta i Anläggningsbeslutet för GA:16. Det finns hos Lantmäteriet eftersom det är Lantmäteriet som upprättar GAn och tillhörande servitut. I beslutet från Lantmäteriet skall stå exakt vad som gäller.