Samfällighetsförenings fond för underhåll och förnyelse
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 225 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 225 inlägg
Kan vi reda ut denna typ av fonderingar och hur de hanteras i praktiken?! Det är nog dags att den lokala vägföreningen styr upp det här.
I samfällighetslagen (SFL) 19 § finns krav på att samfällighetsföreningar som förvaltar en gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter ska ska avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
Vår vägförening förvaltar en sådan anläggning och har t o m ett minimibelopp i stadgarna som ska fonderas varje år.
Det har väl varit lite si och så med den formella hanteringen av detta och i räkenskaperna finns ingen fond men det finns ett påtagligt ackumulerat eget kapital som vida överstiger vad stadgarna kräver i form av fondering av minimibelopp för årlig avsättning till fonden. Men lite god vilja kan detta egna kapital ses som den lagstadgade fonden för säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
Vad borde denna vägföreningen i praktiken göra för att följa samfällighetslagens krav på en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen?
Fonden är ju också länkad till en den underhålls- och förnyelseplan som styrelsen ska upprätta enligt SFL 19 §. 41 § SFL ställer krav på att det av utgifts- och inkomststaten (typ en kassaflödesbudget om jag förstår det rätt rent redovisningstekniskt) ska framgå de belopp som går åt till fondavsättningen.
Det har funnits en mängd olika underhålls- och förnyelseplaner av olika kvalitet under åren, planen ändras stämma för stämma och följs naturligtvis aldrig eftersom det är lätt att fantisera om en massa underhåll av väganläggningen men det är ett jäkla jobb att faktiskt genomföra det i en i grunden ideell organisation. Någon avsättning för fonden i utgifts- och inkomststaten har heller inte skett. Man har jobbat med en vanlig budget som hanterar intäkter och kostnader och inte en utgifts- och inkomststaten som ju hanterar inkomster och utgifter (= kassaflöde).
Hur förvaltar man en samfällighetsförening med kassaflödesredovisning istället för resultatredovisning? Ni som har erfarenhet, släpper ni den vanliga resultatredovisningen och gör hela redovisningen som en enda stor kassaflödesredovisning? Eller gör ni bara budgeten ("utgifts- och inkomststaten") i form av kassaflöde?
I samfällighetslagen (SFL) 19 § finns krav på att samfällighetsföreningar som förvaltar en gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter ska ska avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
Vår vägförening förvaltar en sådan anläggning och har t o m ett minimibelopp i stadgarna som ska fonderas varje år.
Det har väl varit lite si och så med den formella hanteringen av detta och i räkenskaperna finns ingen fond men det finns ett påtagligt ackumulerat eget kapital som vida överstiger vad stadgarna kräver i form av fondering av minimibelopp för årlig avsättning till fonden. Men lite god vilja kan detta egna kapital ses som den lagstadgade fonden för säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
Vad borde denna vägföreningen i praktiken göra för att följa samfällighetslagens krav på en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen?
Fonden är ju också länkad till en den underhålls- och förnyelseplan som styrelsen ska upprätta enligt SFL 19 §. 41 § SFL ställer krav på att det av utgifts- och inkomststaten (typ en kassaflödesbudget om jag förstår det rätt rent redovisningstekniskt) ska framgå de belopp som går åt till fondavsättningen.
Det har funnits en mängd olika underhålls- och förnyelseplaner av olika kvalitet under åren, planen ändras stämma för stämma och följs naturligtvis aldrig eftersom det är lätt att fantisera om en massa underhåll av väganläggningen men det är ett jäkla jobb att faktiskt genomföra det i en i grunden ideell organisation. Någon avsättning för fonden i utgifts- och inkomststaten har heller inte skett. Man har jobbat med en vanlig budget som hanterar intäkter och kostnader och inte en utgifts- och inkomststaten som ju hanterar inkomster och utgifter (= kassaflöde).
Hur förvaltar man en samfällighetsförening med kassaflödesredovisning istället för resultatredovisning? Ni som har erfarenhet, släpper ni den vanliga resultatredovisningen och gör hela redovisningen som en enda stor kassaflödesredovisning? Eller gör ni bara budgeten ("utgifts- och inkomststaten") i form av kassaflöde?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 225 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 225 inlägg
Nej. Vad jag förstår så har REV som "affärsidé" att exklusivt hjälpa sina betalande medlemsföreningars styrelser så de lär inte vara intresserade.L lat skrev:
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 225 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 225 inlägg
Jo. Men det ger ju inte mig som enskild delägare några möjligheter.L lat skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 225 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 225 inlägg
För att aktualisera tråden så kan vi ju titta lite på vad lagstiftaren tänkte med den där nya fonden för underhåll och förnyelse av anläggningen som man lagstiftade om (Prop. 1988/89:77, sid 74):
"Skälen för mitt förslag: Vatten- och-avloppsledningar, fjärrvärmesystem, parkeringsutrymmen och förbindelseleder är exempel på kommunaltekni- ska anläggningar som inom storkvarter utförs som gemensamhetsanlägg- ningar. Anläggningarna är nödvändiga för ett funktionellt boende inom kvarteret. De kräver under sin tekniska och ekonomiska livslängd ett kontinuerligt underhåll. De som i dag har fördel av anläggningen bör ha ett ansvar för att den kan bibehållas eller ersättas. Rättviseskäl talar enligt min mening för att kostnaderna fördelas över anläggningens livslängd. Jag anser därför att det bör finnas en skyldighet att göra fondavsättningar för anläggningens underhåll och förnyelse. Genom en sådan fondering uppnås dessutom en bättre beredskap och ett större handlingsutrymme för för- eningen den dag åtgärder behövs för att vidmakthålla anläggningen.
I första hand bör de nya reglerna omfatta samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar inrättade för enbart enskilda små- husfastigheter. dvs. de typiska storkvartersfallen. Skälen för fondering gör sig emellertid gällande med samma styrka beträffande samfällighetsföre- ningar som förvaltar en gemensamhetsanläggning inom bostadsområden där det utöver enskilda småhusfastigheter också förekommer hyres- och bostadsrättsfastigheter. I likhet med vad flera remissinstanser framhållit anser jag att fonderingsskyldigheten bör inskränkas till gemensamhetsan- läggningar av kommunalteknisk natur eller som annars är särskilt kapital- krävande.
De gemensamhetsanläggningar som kommer att omfattas av de nya bestämmelserna är av skiftande karaktär och storlek. Motsvarande kan också sägas om de föreningar som förvaltar anläggningarna. Med hänsyn härtill flnnerjag det inte lämpligt att i lagen närmare reglera skyldigheten att göra avsättningar till sådan fond. Efter förebild av den bestämmelse som finns beträffande bostadsrättsföreningar (445 bostadsrättslagen) bör det ankomma på samfällighetsföreningen att själv fastställa grunderna för fondavsättningen. Grunderna bör anges i stadgarna. Jag föreslår att 285 SFL, som innehåller bestämmelser om vad stadgarna för en samfällighets- förening skall ange, kompletteras med en föreskrift av detta slag.
För att samfällighetsföreningen skall kunna bedöma vilka fondavsätt— ningar som krävs bör en underhålls— och förnyelseplan upprättas. Planen bör innehålla närmare upplysningar om anläggningens utförande och stan- dard, liksom uppgifter om antagen underhållscykel och beräknad livs- längd. Lagen om förvaltning av samfälligheter bör kompletteras med en ny bestämmelse härom (41a 5).
De förslag som jag har tagit upp för att trygga en rättvis och framåtsyf- tande förvaltning av gemensamhetsanläggningar bör gälla även beträffan- de äldre föreningar."
Så jag antar att genom att kalla en del av det egna kapitalet för "fond" så har samfällighetsföreningen gjort vad de ska i det avseendet. Förluster vissa räkenskapsår p g a höga kostnader för underhåll och förnyelse av anläggningen får sedan minska dessa fonderingar varefter.
"Skälen för mitt förslag: Vatten- och-avloppsledningar, fjärrvärmesystem, parkeringsutrymmen och förbindelseleder är exempel på kommunaltekni- ska anläggningar som inom storkvarter utförs som gemensamhetsanlägg- ningar. Anläggningarna är nödvändiga för ett funktionellt boende inom kvarteret. De kräver under sin tekniska och ekonomiska livslängd ett kontinuerligt underhåll. De som i dag har fördel av anläggningen bör ha ett ansvar för att den kan bibehållas eller ersättas. Rättviseskäl talar enligt min mening för att kostnaderna fördelas över anläggningens livslängd. Jag anser därför att det bör finnas en skyldighet att göra fondavsättningar för anläggningens underhåll och förnyelse. Genom en sådan fondering uppnås dessutom en bättre beredskap och ett större handlingsutrymme för för- eningen den dag åtgärder behövs för att vidmakthålla anläggningen.
I första hand bör de nya reglerna omfatta samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar inrättade för enbart enskilda små- husfastigheter. dvs. de typiska storkvartersfallen. Skälen för fondering gör sig emellertid gällande med samma styrka beträffande samfällighetsföre- ningar som förvaltar en gemensamhetsanläggning inom bostadsområden där det utöver enskilda småhusfastigheter också förekommer hyres- och bostadsrättsfastigheter. I likhet med vad flera remissinstanser framhållit anser jag att fonderingsskyldigheten bör inskränkas till gemensamhetsan- läggningar av kommunalteknisk natur eller som annars är särskilt kapital- krävande.
De gemensamhetsanläggningar som kommer att omfattas av de nya bestämmelserna är av skiftande karaktär och storlek. Motsvarande kan också sägas om de föreningar som förvaltar anläggningarna. Med hänsyn härtill flnnerjag det inte lämpligt att i lagen närmare reglera skyldigheten att göra avsättningar till sådan fond. Efter förebild av den bestämmelse som finns beträffande bostadsrättsföreningar (445 bostadsrättslagen) bör det ankomma på samfällighetsföreningen att själv fastställa grunderna för fondavsättningen. Grunderna bör anges i stadgarna. Jag föreslår att 285 SFL, som innehåller bestämmelser om vad stadgarna för en samfällighets- förening skall ange, kompletteras med en föreskrift av detta slag.
För att samfällighetsföreningen skall kunna bedöma vilka fondavsätt— ningar som krävs bör en underhålls— och förnyelseplan upprättas. Planen bör innehålla närmare upplysningar om anläggningens utförande och stan- dard, liksom uppgifter om antagen underhållscykel och beräknad livs- längd. Lagen om förvaltning av samfälligheter bör kompletteras med en ny bestämmelse härom (41a 5).
De förslag som jag har tagit upp för att trygga en rättvis och framåtsyf- tande förvaltning av gemensamhetsanläggningar bör gälla även beträffan- de äldre föreningar."
Så jag antar att genom att kalla en del av det egna kapitalet för "fond" så har samfällighetsföreningen gjort vad de ska i det avseendet. Förluster vissa räkenskapsår p g a höga kostnader för underhåll och förnyelse av anläggningen får sedan minska dessa fonderingar varefter.
Jag brukar kunna följa dina texter ganska väl Claes. Är ju "uppfostrad" både i kanslisvenska, juridik och handlingar. Men klarar det inte ikväll. För trött, tror jag. Gör ett nytt försök i morgon EM efter det jag varit och registrerat mig i vallängden. Kommunalval här om 2 månader.