Router planes och metriska mått
Har fått för mig att ett router plane skulle kunna vara praktiskt för två tillfällen:
1. Att putsa botten av en mortise om den är lite för grund
2. Att förlänga en fräst mortise om man fräst lite för kort och har ganska lite material kvar på sidorna, så att ett stämjärn riskerar att spräcka ut trät.
När jag tittar (Veritas och Lie Nielsen) hittar jag inte metriska router planes, viket får mig att undra om de är så användbara.
Någon som har idér och tankar krig detta?
--- Mats ---
1. Att putsa botten av en mortise om den är lite för grund
2. Att förlänga en fräst mortise om man fräst lite för kort och har ganska lite material kvar på sidorna, så att ett stämjärn riskerar att spräcka ut trät.
När jag tittar (Veritas och Lie Nielsen) hittar jag inte metriska router planes, viket får mig att undra om de är så användbara.
Någon som har idér och tankar krig detta?
--- Mats ---
Finns det hyvlar som inte är praktiska och användbara??? 
En grundhyvel (eller kärringtand som den också kallas) dvs en routerplane är inte så användbar till ett taphål (mortise) då det dels är lite för trångt och dels är den inte så bra att ta ändträ med.
Däremot är den perfekt till att jämna av botten i ett fräst spår (dado, groove eller rabbet). När man fräser ett spår händer det ibland att djupet varierar en tiondel hit eller dit beroende på material, tryck mot anhåll, fräsbord etc. Då är det enkelt att hyvla av botten på spåret till ett konstant djup.
Ett annat bra användningsområde är att hyvla ner en tenon som blivit lite för tjock.
Eftersom det inte är nödvändigt att hyvla hela spårets bredd på ett tag utan man hyvlar på till den inte tar mer på inställt djup, så spelar breddenpå stålet någon roll. Alltså inte heller om det är metriskt eller tum.
När det gäller val av fabrikat så är det LieNielsen som gäller. För den stora modellen är det ergonomin som är avgörande. Handtagens placering ger mycket bättre grepp och kontroll. Bladlåsningen mha skruv och skruvmejsel är också bättre. Jag testade båda vid mitt besök hos Dick i höstas och valde att köpa en LN.
Veritas lilla modell har så usel låsning av bladet så att den är hopplös att använda. Jag har repat upp hyveljärnsskaftet på min ordentligt med riktigt grov smärgelduk och om jag drar åt låsratten allt jag kan, gärna med tång, fungerar den hjälpligt. LN modellen har fyrkantigt skat som låser perfekt. Den står på min inköpslista.
/B
En grundhyvel (eller kärringtand som den också kallas) dvs en routerplane är inte så användbar till ett taphål (mortise) då det dels är lite för trångt och dels är den inte så bra att ta ändträ med.Däremot är den perfekt till att jämna av botten i ett fräst spår (dado, groove eller rabbet). När man fräser ett spår händer det ibland att djupet varierar en tiondel hit eller dit beroende på material, tryck mot anhåll, fräsbord etc. Då är det enkelt att hyvla av botten på spåret till ett konstant djup.
Ett annat bra användningsområde är att hyvla ner en tenon som blivit lite för tjock.
Eftersom det inte är nödvändigt att hyvla hela spårets bredd på ett tag utan man hyvlar på till den inte tar mer på inställt djup, så spelar breddenpå stålet någon roll. Alltså inte heller om det är metriskt eller tum.
När det gäller val av fabrikat så är det LieNielsen som gäller. För den stora modellen är det ergonomin som är avgörande. Handtagens placering ger mycket bättre grepp och kontroll. Bladlåsningen mha skruv och skruvmejsel är också bättre. Jag testade båda vid mitt besök hos Dick i höstas och valde att köpa en LN.
Veritas lilla modell har så usel låsning av bladet så att den är hopplös att använda. Jag har repat upp hyveljärnsskaftet på min ordentligt med riktigt grov smärgelduk och om jag drar åt låsratten allt jag kan, gärna med tång, fungerar den hjälpligt. LN modellen har fyrkantigt skat som låser perfekt. Den står på min inköpslista.
/B
Käringtand, ja det var ett nytt begrepp. Mycket intressant information du gav, men måga nya frågor kom i dagen.bengtn skrev:Finns det hyvlar som inte är praktiska och användbara???
Däremot är den perfekt till att jämna av botten i ett fräst spår (dado, groove eller rabbet). När man fräser ett spår händer det ibland att djupet varierar en tiondel hit eller dit beroende på material, tryck mot anhåll, fräsbord etc. Då är det enkelt att hyvla av botten på spåret till ett konstant djup.
Ett annat bra användningsområde är att hyvla ner en tenon som blivit lite för tjock.
Eftersom det inte är nödvändigt att hyvla hela spårets bredd på ett tag utan man hyvlar på till den inte tar mer på inställt djup, så spelar breddenpå stålet någon roll. Alltså inte heller om det är metriskt eller tum.
När det gäller val av fabrikat så är det LieNielsen som gäller. För den stora modellen är det ergonomin som är avgörande. Handtagens placering ger mycket bättre grepp och kontroll. Bladlåsningen mha skruv och skruvmejsel är också bättre. Jag testade båda vid mitt besök hos Dick i höstas och valde att köpa en LN.
Veritas lilla modell har så usel låsning av bladet så att den är hopplös att använda. Jag har repat upp hyveljärnsskaftet på min ordentligt med riktigt grov smärgelduk och om jag drar åt låsratten allt jag kan, gärna med tång, fungerar den hjälpligt. LN modellen har fyrkantigt skat som låser perfekt. Den står på min inköpslista.
/B
Mina tapphål i fråga är delvis i ändträ, delvis inte. De finns på den längsgående sidan av min träbit (12 mm tjock, 6 mm dado större delen av sträckan), samt på ytan (det är en ram, 45 mm bred, med tapphål 90 grader mot längden, lite mer än halva tjockleken djupa). Där skall sitta hyllplan (byrå lådshållare egentligen). Det är framförallt de på längden jag tro jag kommer att behöva förlänga här och var.
Spåren är i likhet ed ditt exempel redan frästa. I ena fallet vill jag kunna sänka botten (inte viktigt just nu, jag hade bara ett ställe och har redan hyvlat ner tappen istället). Men de längsgående är fortfarande kvar, och jag vill helst inte göra dem förrän ramen är klar.
För det tänkte jag mig router plane, jag skal i princip inte göra mer än säj 7 mm förlägning av en skåra som redan finns, 6 mm bred, och 6 mm djup. Jag kan ju göra den med ett stämjärn, men tänkte att ett router plane som "hakar" mot kanten, någon halv mm djup i taget, är en stabilare metod för förlängningen (jag kommer ju från skåran och har en färdig styrning i både den och från sidan). Med stämjärn riskerar jag att börja bända mot yttersidan, och det håller den inte för.
Mellan Veritas och Lie Nielsen brukar det vara en smaksak och fråga om grepp, men om jag förstår dig rätt så är det i det här fallet en skillnad utöver det till Lie Nielsens fördel? Du testade och jämförde mot Veritas större router plane, och den höl heller inte bladet bra?
Tenons brukar jag ta med shoulderplanes, finns det fördelar med att ta dem med en kärringtand?
--- Mats ---
Ja, det låter som en fungerande metod men om du ska djupt kan det bli lite enformigt att ta ett skär, ställa djup, ta ett skär, ställa dju etc.Mats Bengtsson skrev:
Bladhållningen är OK på Veritas men riktigt bra på LN. Skillnaden är främst ergonomi där de lutande knopparna gör att man inte får vare sig bra kontroll eller kraft.Mats Bengtsson skrev:
Precision framför allt. Om man lägger en spillbit som är lika tjock som arbetsstycket under halva hyveln så är man säker på att man tar bort material jämt. Det är alltså ingen risk att får tappen sned eller avsmalnande mot toppen. Det är också lättare att ta lika mycket från varje sida av tappen så att den fortfarande är centrerad. Med en shoulderplane måste man räkna spånor och det brukar i alla fall jag glömma bort om det är många som ska tas. I annat fall riskerar man ju att tappen kryper åt ena eller andra sidan och ramen måste hyvlas onödigt mycket för att bli plan. (Den här metoden fungerar f.ö. bra med en handöverfräs också. )Mats Bengtsson skrev:
Edit: Hittade en bra bild här.
/B
Redigerat:
bengtn skrev:
Stort tack. Jo lite enformigt blir det, men det är bara 4 ställen (där hörn går i hörn på ramen). Och jag kan ju ta det med routern om jag vill. Men vertkyget som sådant ger mig en framtida frihet för annat småputsande som jag annars brukat göra med stämjärn, men som är svår när man har bara lite trä kvar.
Bra varning om knopparna, Lien Nielsen blir det alltså som hamnar på inköpslistan.
Precisionen och spillbiten är bra tips. Använder spillbitar till det mesta. Stabiliserar Dominon, provskott för mortises, provskott för tennons, ... Sällsynt att jag någonsin behöver putsa tennonen (jag gör mortises först, från båda sidor så de är garanterat i mitten, och sedan tennons på routerbordet, även där från båda sidor så de är i mitten). Putsa behöver jag i princip bara om trät har slått sig.
--- Mats ----
Du kan kika på denna sida också, lite om denna typ av hyvel, hyperkitten , han har massa annat skoj också.
Måste du egentligen ha metriskt mått på dessa ? Om nu spåret är 10mm tar man verkligen ett 10mm grundklosstål då, eller tar man ett lite mindre så man kommer åt både höger och vänster sida av spåret. Om du förstår hur jag menar.
Sen har du också denna sida, How-to-guids , med en massa tester av både Veritas och Lie_Nielsens verktyg, bla grundsklossar.
Måste du egentligen ha metriskt mått på dessa ? Om nu spåret är 10mm tar man verkligen ett 10mm grundklosstål då, eller tar man ett lite mindre så man kommer åt både höger och vänster sida av spåret. Om du förstår hur jag menar.
Sen har du också denna sida, How-to-guids , med en massa tester av både Veritas och Lie_Nielsens verktyg, bla grundsklossar.
Mera länkar. Den här gången från husguden Chris Schwarz som f.ö, lärde mig använda en routerplane .
LN vs LV liten
LV stora
Hur man bryner bladet
/B
LN vs LV liten
LV stora
Hur man bryner bladet
/B
Tack, läste med intresse alla recensionerna. Det gjorde det lite svårare. Veritas är väl mottaget på alla område utom handtagen, som klassas som personligt val, samt split ringen, som kan lösas. Jag har själv tidigare prefererat Veritas mot Nielsen, kanske för att jag gillar deras små avvikelser från tradition. Så nu blev ja otrygg.Johan Rubank skrev:
Det med metriskt är lite blandat. Jag har ju redan befintliga spår, i 6mm frästa med router. 1/4 tum är större, vilket innebär att jag förstör befintligt spår och gör ett nytt som är lite för stort. Jag kan lösa det genom att göra den större delen på insidan, så syns det inte på utsidan, men det vore mycket enklare om hyveln passade i spåret från start, eller var mindre. Jag tenderar att göra mortises i metriska mått, så om jag skall använda verktyget i mortises i framtiden vore det en vinst om det hade samma mått. I annat fall helst att hyveln var lite mindre snarare än lite större.
--- Mats ---
Tilläggsfråga: Diskussionen var innan inne på att putsa tennons. Mitt behov är inte så stort där, då jag fräser från båda sidor och har dem garanterat i mitten. Men just för att jag fräser, så har jag "skägg" där tennonens kant möter brädan som skall vara utanför mortisen.bengtn skrev:
Det skägget har jag förr putsat med stämjärn, men man riskerar att göra kanten ojämn. Det jag funnit är att shoulderplane, hållet med dess icke skärande sida längs tennonen, är idealiskt, då det lätt tar skägget och samtidigt slätar till kanten. Faktiskt är en fil också bra, båda hjälper till att hålla kanten rak samtidigt som skägget putsas.
Men på korta tennons kan det vara lite osäkert om man håller shoulderplanet helt i vinkel (eller snarare helt parallelt med tennonen). Samma gäller för fil där avståndet tennon till brädans sida är litet men större än filens bredd.
Vad är bästa verktyg där?
--- Mats ---
Och en bra metod. Nätet är fullt av gratis videos och instruktioner, men nästan alla kräver att man söker på de engelska orden.BorisG skrev:
--- Mats ---
Då skulle man ju aldrig få ledtrådar till vad man kan slå på utanför svenskan. Eller möjligheten att kommenteraBorisG skrev:
. Helst skulle allt vara på svenska, så jag får erkänna mig skyldig till att svengelskat för mycket. Det finns en speciell tråd skapad för att skriva in svenska och engelska ord så att det både blir lättare att söka, och lättare att skriva rätt svenska här. Tyvärr är det svårare med svenskan än engelskan, så oerhört många källor finns på engelska, och att investera i en bok på svenska bara för att kunna översätta känns dyrt.
Du är mer än välkommen att göra en insats i tråden med översättningar så snart du känner du har lust och ork att skriva.
--- Mats ---
Redigerat:
För den som undrar hur en kärringtand kan se ut så kommer här en bild på den typen i metall som patenterades på 1860-talet
Nu har visst Veritas ändrat på designen och ersatt "splitringarna" med en bättre konstruktion.Mats Bengtsson skrev:
Se:
http://www.leevalley.com/US/wood/page.aspx?p=52609&cat=1,41182,48945,52609
Dessutom finns det nu smalare blad att köpa till:
http://www.leevalley.com/US/wood/page.aspx?cat=1,41182,43698&p=67484