Renovering av 50-talstrappa
Trapporna i äldre hus är ofta inte bara obekväma utan kan även vara livsfarliga. Efter att ett par yngre personer halkat utför den branta trappan i ett av våra timmerhus och blivit sjukskrivna så gjorde vi slag i saken och gjorde en ny trappa. Den gamla trappan hade vissa likheter med en ättestupa. Jag begriper inte varför man vid ombyggnationen på 1960-talet byggde en så brant trappa i gårdens undantagsstuga för de äldre. Samtidigt satte man i samma veva in en ny trappa i huvudbyggnaden, eftersom trappan som var där ansågs alltför brant.
Hur som helst skulle den branta trappan i undantagsstugan med plansteg som överlappade varann till hälften ersättas i december 2018. Det visade sig dock vara lättare sagt än gjort. I en timmerstuga utan standardiserade mått passade inte standardtrappor. Det visade sig även att de flesta nya trappor saknar sättsteg, vilket ger ett luftigt intryck men försvårar städning under trappan eftersom skräp från planstegen åker ner under trappan. Vi insåg då att trappan behövde "skräddarsys". Svårt att få in anbud men för 100 000 kr skulle vi nog få en hyfsad trappa.
Tanken föddes då att bygga om den gamla trappan för att få ner kostnaden samt för att återanvända det som gick av den gamla trappan. Gamla trappan var 70 cm bred, som är en godtagbar bredd på trappor. Det visade sig att steghöjden i gamla trappan var 19 cm, vilket även det är acceptabelt för en bra trappa. Den gamla trappans problem var att de 21 cm djupa planstegen överlappade varann till hälften, dvs varje plansteg hade en nos på 11 cm. Det medförde att vinkeln mot golvet för gamla trappan var 60 ˚. Genom att flytta sättstegen så att stegens nos blev knappt 3 cm så blev trappans lutning endast 45 ˚, dvs en trappa med lutning som är bekväm att gå i. Med den förändringen så fick hela foten god plats vid gång utför trappan.
Rent tekniskt löste vi det genom att i de gamla planstegens undersida fräsa ny spår för sättstegen, tre cm från framkanten. Därmed erhölls en 3 cm nos, vilket minskar risken för att hälen ska trampa på sättstegen. En mall ritades i papper, klipptes ut och nålades upp på nya vangbrädor. Gamla trappens vangbrädor hade frästa spår för stegen, men vi förenklade tillverkningen genom att istället limma och skruva planstegen i de nya vangbrädorna. Sättstegens ovankanter passades in i de nya urfrästa spåren på planstegens undersidor. Sättstegens underkanter var i gamla trappan limmade och spikade i planstegens baksidor och dessa bröts aldrig upp utan passade bra i den nya trappan.
Som sammanfattning fick vi genom att använda de gamla stegen en ny trappa av gedigen, senvuxen furu. För att ytterligare minska halk och skaderisk så limmade vi heltäckningsmatta på alla planstegen och monterade vertikala trästavar på trappans öppna sida istället för ledstång samt så barn inte ska kunna klättra ut på trappans sida. På väggsidan monterade vi den ursprungliga ledstången
Hur som helst skulle den branta trappan i undantagsstugan med plansteg som överlappade varann till hälften ersättas i december 2018. Det visade sig dock vara lättare sagt än gjort. I en timmerstuga utan standardiserade mått passade inte standardtrappor. Det visade sig även att de flesta nya trappor saknar sättsteg, vilket ger ett luftigt intryck men försvårar städning under trappan eftersom skräp från planstegen åker ner under trappan. Vi insåg då att trappan behövde "skräddarsys". Svårt att få in anbud men för 100 000 kr skulle vi nog få en hyfsad trappa.
Tanken föddes då att bygga om den gamla trappan för att få ner kostnaden samt för att återanvända det som gick av den gamla trappan. Gamla trappan var 70 cm bred, som är en godtagbar bredd på trappor. Det visade sig att steghöjden i gamla trappan var 19 cm, vilket även det är acceptabelt för en bra trappa. Den gamla trappans problem var att de 21 cm djupa planstegen överlappade varann till hälften, dvs varje plansteg hade en nos på 11 cm. Det medförde att vinkeln mot golvet för gamla trappan var 60 ˚. Genom att flytta sättstegen så att stegens nos blev knappt 3 cm så blev trappans lutning endast 45 ˚, dvs en trappa med lutning som är bekväm att gå i. Med den förändringen så fick hela foten god plats vid gång utför trappan.
Rent tekniskt löste vi det genom att i de gamla planstegens undersida fräsa ny spår för sättstegen, tre cm från framkanten. Därmed erhölls en 3 cm nos, vilket minskar risken för att hälen ska trampa på sättstegen. En mall ritades i papper, klipptes ut och nålades upp på nya vangbrädor. Gamla trappens vangbrädor hade frästa spår för stegen, men vi förenklade tillverkningen genom att istället limma och skruva planstegen i de nya vangbrädorna. Sättstegens ovankanter passades in i de nya urfrästa spåren på planstegens undersidor. Sättstegens underkanter var i gamla trappan limmade och spikade i planstegens baksidor och dessa bröts aldrig upp utan passade bra i den nya trappan.
Som sammanfattning fick vi genom att använda de gamla stegen en ny trappa av gedigen, senvuxen furu. För att ytterligare minska halk och skaderisk så limmade vi heltäckningsmatta på alla planstegen och monterade vertikala trästavar på trappans öppna sida istället för ledstång samt så barn inte ska kunna klättra ut på trappans sida. På väggsidan monterade vi den ursprungliga ledstången
Ser att bildtexterna försvunnit.
Översta bilden visar den branta, ursprungliga trappan.
Foto 2 visar ursprunglig trappa samt en planka som indikerar den tilltänkta, nya trappans lutning.
Foto 3. Den ombyggda trappan är inbjudande med mjuk och halkfri heltäckningsmatta samt snygg lodrät ”spaljé” på ena sidan, som fyller samma funktion som ledstång samt förhindrar att någon faller bredvid trappan.
Översta bilden visar den branta, ursprungliga trappan.
Foto 2 visar ursprunglig trappa samt en planka som indikerar den tilltänkta, nya trappans lutning.
Foto 3. Den ombyggda trappan är inbjudande med mjuk och halkfri heltäckningsmatta samt snygg lodrät ”spaljé” på ena sidan, som fyller samma funktion som ledstång samt förhindrar att någon faller bredvid trappan.