Råspontluckor i specifikationen?
Hej Byggahusforum! Jag har sett att det är råspontluckor på taket ( Alltså färdigspikade råspont). I specifikationen till lösvirkeshusets byggsats. Hur pass vanligt är det med råspontluckor och funkar det bra? Och om man ändå bygger lösvirke är det väl bäst att beställa råspont med full-längd på brädorna! Med vänlig hälsning; PerOF
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 253 inlägg
Det går snabbare att bygga med luckor och blir därför billigare. Varför vill man ha fullängd?
Råstpontsluckorna har en självbärande egenskap över skarvarna, de kan med andra ord skarvas hur som helst på taket utan att konstruktionen påverkas, om man använder sig av råspontsbrädor så skall skarvarna ligga över takstol eller skarvas med stöd från undersidan.
Mvh P-A
Ps, detta är en sanning med lite modifikation, men i helhet så är det orsaken till att de flesta använder sig av luckor, jag använder mig av båda sätten beroende på hur stor yta som skall sättas.
Mvh P-A
Ps, detta är en sanning med lite modifikation, men i helhet så är det orsaken till att de flesta använder sig av luckor, jag använder mig av båda sätten beroende på hur stor yta som skall sättas.
Nej det menar jag inte, om jag nu skall gå in på monteringsbeskrivning från olika leverantörer så skiljer det sig radikalt.
En råspontslucka som inte är måttanpassad håller att skarva mitt emellan två takstolar, det gäller inte de som saluförs hos vissa bygghandlare, luckorna är spontade i ändarna, eller skall vara det, de klassas som en bredare bräda och skall hålla de krav att användas som det, annars är det en sämre kvalite. Fallande längder vid lös råspont är från början tillverkad och anpassad att vara skarvvänlig med en förskjutning mellan skarvarna på minst ett visst avstånd. Idag har kundernas krav på billigare produkter resulterat i en sämre kvalite och tunnare material så det finns många varianter, det säkraste är att höra med den bygghandlare som man köper materialet från om vad som gäller vid uppsättning.
De skivor jag använder mig av är godkända att skarva utan fast stöd underifrån, de låser sig med sponten och förskjutningen vid varje nytt varv.
Sedan när det kommer till att de anpassade skivorna är i rätt längd, det stämmer sällan vid takläggning, det är ofta som man inte kan kapa en färdig lucka som start eller avslut, då håller den ofta fel längd för hållfastigheten, den hamnar fel vid utstick åt något håll eller om man vill bygga brandväggar och delar med taket så blir de helt fel som prefab.
Luckorna är bra om de passar för just det taket i mått, annars inte, dagens råspontsbrädor är rena katastrofen både i mått, sponten och kvaliten, för mycket kvist, dåliga spår och ofta felaktiga mått, så då bör man undvika att skarva dem fallande.
Mvh P-A
En råspontslucka som inte är måttanpassad håller att skarva mitt emellan två takstolar, det gäller inte de som saluförs hos vissa bygghandlare, luckorna är spontade i ändarna, eller skall vara det, de klassas som en bredare bräda och skall hålla de krav att användas som det, annars är det en sämre kvalite. Fallande längder vid lös råspont är från början tillverkad och anpassad att vara skarvvänlig med en förskjutning mellan skarvarna på minst ett visst avstånd. Idag har kundernas krav på billigare produkter resulterat i en sämre kvalite och tunnare material så det finns många varianter, det säkraste är att höra med den bygghandlare som man köper materialet från om vad som gäller vid uppsättning.
De skivor jag använder mig av är godkända att skarva utan fast stöd underifrån, de låser sig med sponten och förskjutningen vid varje nytt varv.
Sedan när det kommer till att de anpassade skivorna är i rätt längd, det stämmer sällan vid takläggning, det är ofta som man inte kan kapa en färdig lucka som start eller avslut, då håller den ofta fel längd för hållfastigheten, den hamnar fel vid utstick åt något håll eller om man vill bygga brandväggar och delar med taket så blir de helt fel som prefab.
Luckorna är bra om de passar för just det taket i mått, annars inte, dagens råspontsbrädor är rena katastrofen både i mått, sponten och kvaliten, för mycket kvist, dåliga spår och ofta felaktiga mått, så då bör man undvika att skarva dem fallande.
Mvh P-A
För att göra ytterligare en förtydligande så att jag inte missförstås, om man har cc 1200 mellan takstolarna, har 400 utstick, måste en skiva på minst 3600 + 400 användas för att den skall räcka till minst två takstolar då blir längden som används en 4200 lucka ( 600 utstick ), lucka ett som man börjar med ligger då över tre takstolar, nästa skiva som används ovanför bör ligga över två takstolar och kan även den skarvas på samma som den den första, men av rent ovetenskapliga skäl görs det inte så ofta en generalskarv även med luckor. Lucka nr 2 behöver vara 2800 lång för att få ett utstick på 400 då räcker det inte med en 5400 längd på luckan, den blir för kort, 10 cm i detta fall, men eftersom den flyttas ut en dm utanför takstolen blir den "2800" och ligger då utanför takstolen men håller ändå bärighet, det är därför som luckorna vi använder oss av har längder på 3600, 4200 och 5400mm, enbart för att de skall passa in, det hade förvisso varit bättre om de varit 5600 istället och man hade skarvat den mitt på takstolen, men det har inte producenterna räknat ut ännu, kanske om några år.
Orsaken till att man i mitt fall vill ha längre skivor är att i olika delar av landet använder man sig av olika långa utstick, men skivan skall gå att skarva utanför takstol annars kan man lika gärna lägga lös råspont, tycker jag..
Mvh P-A
Orsaken till att man i mitt fall vill ha längre skivor är att i olika delar av landet använder man sig av olika långa utstick, men skivan skall gå att skarva utanför takstol annars kan man lika gärna lägga lös råspont, tycker jag..
Mvh P-A
Om man säger så här då: (1) Ett sadeltak utan takkupor eller andra avvikelser på byggnad med byggnadsytan 12x 6m (Ett litet hus i två plan)? Är det då råspontluckor som gäller? Eller (2) ett stort hus (16x8 m) i ett plan med takkupor! Med vänlig hälsning; PerOF
Om du är i planeringsstadiet att bygga ett nytt hus och är osäker på vilken sorts undertak du skall använda dig av så är det väldigt olika hur byggföretagen gör med det material som finns.
Taket lägger man i olika hållfastighetskrav, längst ner vid takfot lägger man inte vanliga råspontsluckor (underlagsskivor) de skall vara av en bättre kvalité, de heter takfotsskivor, de ser likadana ut men inte gjorda av urläggskvalite (VI), annars lägger man fallande längder vid takfot, takstolarna skall ändå kilas för rätt vinkel vid takfoten för att teglet inte skall "falla" ner, synmässigt.
Sedan, efter att takfoten är klar med undertaket, brukar jag, läs det som att jag och inte att man skall göra så, börjar jag med en 4200 skiva längst ner åt vänster på taket, utsticket blir det det blir, runt 500-600mm, skarven hamnar mitt på takstol tre (4-e stolen), sedan fortsätter jag med 3600 skivor och avslutar med den längd som passar för att utsticker skall bli bra och att sista skivan ligger mot minst två takstolar.
Nästa varv från vänster börjar jag med en 3000 skiva, utsticket hamnar då på samma som med första skivan men denna fästs i två takstolar (+ gavelstolen), sedan samma som förra varvet, fyller på med 3600 skivor, då får man inga generalskarvar som förvisso inte gör något vid användning av luckorna (om kvalitén är rätt för den sorts läggning).
Om man nu av någon anledning inte får skarvarna över takstolarna så gör det inte så mycket, hamnar de flesta skarvar lite bredvid kan man lätt åtgärda det med att skruva stödreglar på alla takstolar om man är osäker på vilken kvalité man har på råspontsluckorna. En råspontslucka av bra kvalité kan inte köpas på de flesta bygghandlare som finns över landet fick jag nyss klart för mig så att köpa dem på närmaste "snabbhandel" går oftast inte.
Mvh P-A
Taket lägger man i olika hållfastighetskrav, längst ner vid takfot lägger man inte vanliga råspontsluckor (underlagsskivor) de skall vara av en bättre kvalité, de heter takfotsskivor, de ser likadana ut men inte gjorda av urläggskvalite (VI), annars lägger man fallande längder vid takfot, takstolarna skall ändå kilas för rätt vinkel vid takfoten för att teglet inte skall "falla" ner, synmässigt.
Sedan, efter att takfoten är klar med undertaket, brukar jag, läs det som att jag och inte att man skall göra så, börjar jag med en 4200 skiva längst ner åt vänster på taket, utsticket blir det det blir, runt 500-600mm, skarven hamnar mitt på takstol tre (4-e stolen), sedan fortsätter jag med 3600 skivor och avslutar med den längd som passar för att utsticker skall bli bra och att sista skivan ligger mot minst två takstolar.
Nästa varv från vänster börjar jag med en 3000 skiva, utsticket hamnar då på samma som med första skivan men denna fästs i två takstolar (+ gavelstolen), sedan samma som förra varvet, fyller på med 3600 skivor, då får man inga generalskarvar som förvisso inte gör något vid användning av luckorna (om kvalitén är rätt för den sorts läggning).
Om man nu av någon anledning inte får skarvarna över takstolarna så gör det inte så mycket, hamnar de flesta skarvar lite bredvid kan man lätt åtgärda det med att skruva stödreglar på alla takstolar om man är osäker på vilken kvalité man har på råspontsluckorna. En råspontslucka av bra kvalité kan inte köpas på de flesta bygghandlare som finns över landet fick jag nyss klart för mig så att köpa dem på närmaste "snabbhandel" går oftast inte.
Mvh P-A
Redigerat:
En liten viktig sak för dig ts, begär att de som gör ditt tak ger dig på papper att de använder sig av rätt kvalité på takfotsluckorna samt fråga gärna vilken kvalité de har på resterande skivor/luckor.
Det är inte många som vet skillnaden, men om du någon gång vill byta takbeklädnad kan det vara av största vikt att du fått rätt från början när undertaket lades.
Vet de inte så begär du delbesiktning av undertaket, bättre att de gör om det innan det är klart.
Det är inte många som vet skillnaden, men om du någon gång vill byta takbeklädnad kan det vara av största vikt att du fått rätt från början när undertaket lades.
Vet de inte så begär du delbesiktning av undertaket, bättre att de gör om det innan det är klart.
Taket är väldigt komplicerat. Egentligen har byggnaden två tak. Som syns på den egenhändiga takstolsritningen, och som är i fågelperspektiv snett ovanifrån. Först ett underliggande tak, med takstolar som jag markerat i rött. Sedan ovanpå det ett tak som går tvärs över, och med blåa takstolar. I fasadperspektiv skulle det röda taket se ut som takkupor, men är i själva verket ett eget undertak, med full så att säga ståhöjd eller invändig takhöjd, och ingår i bostadens boendevolym. Därav den röda färden. Medans det blå taket är en traditionell kallvind. Därav den blå färgen. Funkar det då med råspontluckor? Med vänlig hälsning; PerOF
Redigerat:
Det spelar ingen roll vilket tak, hur det ser ut, alltså vilken typ av tak det är, råspontsluckorna går alltid att använda oavsett, men det är inte alltid tidseffektivare med dem om det är många brytningar.
Varför har ni valt att lägga nocken i olika nivåer, eller jag kanske skall fråga om ni har tänkt bandtäcka taket, vid tegel är det en sämre konstruktion att fälla in taket i olika nivåer, men inte omöjligt att få det bra.
Men svar på din fråga, luckor går bra i ditt fall, och i de flesta, nästan alla tak går att bygga med luckor, de används främst för att spara tid på större ytor utan för många brytningar.
Varför har ni valt att lägga nocken i olika nivåer, eller jag kanske skall fråga om ni har tänkt bandtäcka taket, vid tegel är det en sämre konstruktion att fälla in taket i olika nivåer, men inte omöjligt att få det bra.
Men svar på din fråga, luckor går bra i ditt fall, och i de flesta, nästan alla tak går att bygga med luckor, de används främst för att spara tid på större ytor utan för många brytningar.
Vårat tak ser ut som ett + från ovan, jag bröt om lite över nocken för att få det i samma nivå, har inga luckor men hade använt dem om undertaket behövt bytas helt, vi har ståhöjd på den delen som är ovan våning två, inget genomgående tak med "kupor" på sidorna. Vinden är helt öppen runt muren, en kallvind med golv, mer eller mindre.
Min fundering över eran konstruktion med kallvindarna på vardera sida, har ni själva beställt det så eller har någon räknat på luftflöden, ventilation, de delar som blir avstängda kan lätt ta skada av fukt som blir kvar, i de delar det är blått menar jag då, det kommer att läcka in värme till kallvinden, kan vid felkonstruktion bli kondens.
Har ni någon arkitekt som ritat och tänkt igenom allt noga, även vid små till synes mindre ändringar kan slutresultatet bli försämrat, vill inte skrämma upp er, men bättre att tänka igenom ventilationen en gång extra innan allt är klart.
Mvh P-A
Fel av mig. Det är min egenhändiga rekonstruktionsritning ja. Men orginalet är en arkitektritad standardbyggsats. Att takena har olika höjd tror jag har att göra med att huskropparna har olika storlek. 1 rumsmodul respektive 2 rumsmoduler. Och att takena blir olika höga där de möts, givet en viss takvinkel. Sen kan jag tänka mig att huset sla smälta in i äldre bebyggelse. Och att det röda undertaket ska se ut som en takkupa utifrån. Det är först när man kommer in och ser att det är ett nytt hus med takhöjd. En ulv i fårakläder. Eller en berguv i lövsångardräkt. Men visst blir det komplicerat med alla installationer i taket. Så jag vill sätta mig in i hur det funkar I praktiken. Mvh, PerOF