Rättigheter i avstyckningshandling
Har en fråga ang giltigheten av det som står i en avstyckningshandling.
Läget är superkänsligt, en granne är på vippen att starta fullskaligt krig. Så jag har modifierat detaljer här.
Bakgrund:
Två fastigheter A och B. Båda ägdes av samma ägare på 50 - talet. A är ca 1/4 av B i ena hörnet. A styckades från B typ 1910, sedan köptes hela B några år senare.
A har utfart mot allmän väg, visserligen ca 50m och en kort bro över en annan fastighet, den biten är ointressant för frågan här.
Fastigheten A är bebyggd sedan länge, B är obebyggd.
Från fastigheten B avstyckades en tomt som ligger rakt norr om A, på 50 talet, denna tomt kallar vi C. Tomten C är bebyggd sedan 50 talet. Då var A, B och C ägda inom familjen.
Det då nya huset på tomt C kan nås via väg som passerar i en båge österut över A, den vägen har använts sedan 50 talet.
I avstyckningshandlingen som är en lantmäteriförrättning från 50 talet finns en formulering:
Först en allmän formulering om gränserna osv för "styckningslotten" (som vi kallar C här). Sedan "styckningslotten tillförsäkras viss vägrätt över fastigheten A" enl. bilaga C. Bilaga C är överlåteslehandlingen mellan ägaren till A och B, och den familjemedlem som skall bygga på den nya tomten C. I bilaga C, finns utöver de vanliga överlåtelse punkterna: Styckningslotten tillförsäkras även rätt att över fastigheten A begagna en 4m bred remsa utefteter västra gränsen av fastighet A, för vägändamål. Denna rätt får intecknas i min fastighet A till förmån för styckningslotten från fastighet B.
Samme person ägde alltså både fastighet A och B vid det här tillfället.
Denna sträckning av väg över A har aldrig byggts, istället har man i alla tider använt den bef. vägen som som går i en krok över fastigheten A (ca 100m), för att nå fastigheten C. Det finns inga andra möjligheter att nå fastighet C. utan att bygga 1 km väg över myrmark och 3 andra fastigheter, annat än via fastighet A.
Den sträcka som talas om i servitutshandlingen skulle innebära en rak väg från brofästet och över A, ca 20m till fastighet C. Men är alltså inte byggd.
Idag efter diverse arvskiften och överlåtelser ägs fastigheterna B och C av samma ägare (oss),. Men A har en annan ägare utan koppling till vår släkt.
Ägaren till A har börjat ifrågasätta vår rätt att använda vägen som går i en böj över A (vi har stått för 100% av underhållskostnader). Som jag förstår det så har vi ingen rätt att använda den vägen, utan borde bygga den väg som omtalas i styckningshandlingen. Ägaren till A verkar inte ha klart för sig att vi har det alternativet, om vi har det. Och kommer att motsätta sig det. Det är en del av tomten som han värdesätter högt.
Nu är frågan, vi har alltså ingen regelrätt servitutshandling om denna vägrätt. Men jag har förstått det som att avstyckningshandlingen hos lantmäteriet är en sorts servitutshandling. Stämmer det? Eller är dessa formuleringar i avstyckningshandlingen utan värde?
Mitt mål är egentligen att bevara nuvarande ordning, vi fortsätter att köra på vägen som vi inte har rätt till, och slipper kostnaden för en ny väg, som visserligen skulle bli billigare att underhålla, och snöröja. Grannen slipper få en del av sin tomt "förstörd", av vår nya väg.
Läget är superkänsligt, en granne är på vippen att starta fullskaligt krig. Så jag har modifierat detaljer här.
Bakgrund:
Två fastigheter A och B. Båda ägdes av samma ägare på 50 - talet. A är ca 1/4 av B i ena hörnet. A styckades från B typ 1910, sedan köptes hela B några år senare.
A har utfart mot allmän väg, visserligen ca 50m och en kort bro över en annan fastighet, den biten är ointressant för frågan här.
Fastigheten A är bebyggd sedan länge, B är obebyggd.
Från fastigheten B avstyckades en tomt som ligger rakt norr om A, på 50 talet, denna tomt kallar vi C. Tomten C är bebyggd sedan 50 talet. Då var A, B och C ägda inom familjen.
Det då nya huset på tomt C kan nås via väg som passerar i en båge österut över A, den vägen har använts sedan 50 talet.
I avstyckningshandlingen som är en lantmäteriförrättning från 50 talet finns en formulering:
Först en allmän formulering om gränserna osv för "styckningslotten" (som vi kallar C här). Sedan "styckningslotten tillförsäkras viss vägrätt över fastigheten A" enl. bilaga C. Bilaga C är överlåteslehandlingen mellan ägaren till A och B, och den familjemedlem som skall bygga på den nya tomten C. I bilaga C, finns utöver de vanliga överlåtelse punkterna: Styckningslotten tillförsäkras även rätt att över fastigheten A begagna en 4m bred remsa utefteter västra gränsen av fastighet A, för vägändamål. Denna rätt får intecknas i min fastighet A till förmån för styckningslotten från fastighet B.
Samme person ägde alltså både fastighet A och B vid det här tillfället.
Denna sträckning av väg över A har aldrig byggts, istället har man i alla tider använt den bef. vägen som som går i en krok över fastigheten A (ca 100m), för att nå fastigheten C. Det finns inga andra möjligheter att nå fastighet C. utan att bygga 1 km väg över myrmark och 3 andra fastigheter, annat än via fastighet A.
Den sträcka som talas om i servitutshandlingen skulle innebära en rak väg från brofästet och över A, ca 20m till fastighet C. Men är alltså inte byggd.
Idag efter diverse arvskiften och överlåtelser ägs fastigheterna B och C av samma ägare (oss),. Men A har en annan ägare utan koppling till vår släkt.
Ägaren till A har börjat ifrågasätta vår rätt att använda vägen som går i en böj över A (vi har stått för 100% av underhållskostnader). Som jag förstår det så har vi ingen rätt att använda den vägen, utan borde bygga den väg som omtalas i styckningshandlingen. Ägaren till A verkar inte ha klart för sig att vi har det alternativet, om vi har det. Och kommer att motsätta sig det. Det är en del av tomten som han värdesätter högt.
Nu är frågan, vi har alltså ingen regelrätt servitutshandling om denna vägrätt. Men jag har förstått det som att avstyckningshandlingen hos lantmäteriet är en sorts servitutshandling. Stämmer det? Eller är dessa formuleringar i avstyckningshandlingen utan värde?
Mitt mål är egentligen att bevara nuvarande ordning, vi fortsätter att köra på vägen som vi inte har rätt till, och slipper kostnaden för en ny väg, som visserligen skulle bli billigare att underhålla, och snöröja. Grannen slipper få en del av sin tomt "förstörd", av vår nya väg.
Text på en avstyckningshandling motsvarar väl ett officialservitut då det är skapat genom en lantmäteriförrättning. Därmed ska det gälla "för evigt" även mot nya ägare.A Alter Ego skrev:
Skicka ett brev till grannen där du skriver att du funderar på att flytta vägen till den plats som servitutet föreskriver. Detta för att tillgodose grannens önskemål samt att underlätta för er. Sen kan du lägga till att om grannen önskar kan ni skriva ett nytt officialservitut på den nuvarande vägsträckan, och samtidigt döda den gamla sträckningen, om han går med på att dela kostnaden.A Alter Ego skrev:
Då borde det bli lite fart på honom.
Medlem
· Västernorrland
· 2 110 inlägg
Ja det Lantmäteriet har skrivit i avstyckkningshandlingen är ett servitut.
Eftersom vägen aldrig blivit byggd på utpekat ställe och ägaren under alla år sedan 50-talet inte har protesterat så är det inte omöjligt att lantmäteriet kan tänkas flytta platsen för servitutet ifall man ansöker om det.
Lyckas du bli ense med grannen kommer de garanterat att göra det.
Eftersom vägen aldrig blivit byggd på utpekat ställe och ägaren under alla år sedan 50-talet inte har protesterat så är det inte omöjligt att lantmäteriet kan tänkas flytta platsen för servitutet ifall man ansöker om det.
Lyckas du bli ense med grannen kommer de garanterat att göra det.
Ett förtydligande. Den "vägkrok" på granntomten vi nu nyttjar går även till uthus, garage osv hos grannen. Så det är bara sista 3 - 4 m av den vägen som enbart går till vår fastighet. Men det är som sagt vi som underhåller den vägen. Dock handlar det om väldigt lite underhåll.
En detalj som jag oroar mig lite över i skrivningen.
Avstyckningshandlingen gäller ju en avstyckning från fastighet B, men skrivningen om vägrätt handlar om rätt till väg över fastighet A. Det framgår av avstyckningshandlingen att ägaren till fastighet A (samma som ägare till B), var närvarande vid förrättningen och representerade fastighet A.
Men förrättningen om avstyckning är ju mellan B och den avstyckade fastigheten C. Finns det risk att skrivningen om väg över A då inte gäller?
Avstyckningshandlingen gäller ju en avstyckning från fastighet B, men skrivningen om vägrätt handlar om rätt till väg över fastighet A. Det framgår av avstyckningshandlingen att ägaren till fastighet A (samma som ägare till B), var närvarande vid förrättningen och representerade fastighet A.
Men förrättningen om avstyckning är ju mellan B och den avstyckade fastigheten C. Finns det risk att skrivningen om väg över A då inte gäller?
För att få fullständigt svar huruvida det var möjligt att, på 1950-talet, bilda servitut över en fastighet som inte är berörd av avstyckningen måste du gå tillbaka till gamla jorddelningslagen, servitutslagen och allt vad de då hette. Jag håller det inte som osannolikt att man inte kunde i enkom en avstyckningsförrättning (eller jorddelningsförrättning som det kanske hette på den tiden) skapa servitut över en "utomstående" fastighet till förmån för styckningslotten.
Varför tror jag inte det då? Jo, för enligt dagens regler i fastighetsbildningslagen (FBL), kan man i en avstyckningsförrättning bara skapa servitut mellan styckningsdelarna (FBL 10:5 1 st.). Behövs ett servitut över annan fastighet, utöver styckningsdelarna, måste det till en fastighetsreglering enligt FBL 5 kap. och 7 kap. beträffande servitut särskilt.
Eftersom inte själva akten finns här så kommer lite fritt spånande, med högre och lägre säkerhet i utsagorna från min sida:
- Det är troligen rätt och riktigt enligt dåvarande lagstiftning, att du har ett outnyttjat servitut.
- För att få fullständig klarhet kan servitutet fastighetsbestämmas enligt FBL 14 kap. (det är jag hundra på att man kan göra). Dock tveksamt om det är nödvändigt, ska man gå via Lantmäteriet är det troligen lättare, bättre och mer kostnadseffektivt att flytta servitutet till den väg ni nyttjar idag.
Mitt förslag till lösning: Prata med grannen och berätta vad du hittat kommit fram till. Försök komma överens om att att använda den väg ni gör i dag är det bästa och skriv ett eget avtalsservitut för denna väg och registrera det hos Lantmäteriet. Trilskas det en massa så kan du alltid, på något bra sätt utan att vara påhoppade, flagga för att du kontaktar Lantmäteriet och ansöker om fastighetsbestämning av servitut/flytt av servitut. Blir det fastighetsbestämning kommer grannen få vara med och dela på förrättningskostnaden, om ni inte kommer överens om något annat. Men alla eventuella åtgärder som kräver lantmäteriförrättning kostar. En fastighetsbestämning plus flytt av servitut, eller upphävande+nybildande, där man inte är överens kan springa iväg i pris. I storleksordningen 40-50 000 kronor är säkert inte orimligt att räkna med (uppskattad kostnad från min sida är lika precis som att hyvla ost med en slö yxa).
(Ber om ursäkt för wall-of-text-svar)
Varför tror jag inte det då? Jo, för enligt dagens regler i fastighetsbildningslagen (FBL), kan man i en avstyckningsförrättning bara skapa servitut mellan styckningsdelarna (FBL 10:5 1 st.). Behövs ett servitut över annan fastighet, utöver styckningsdelarna, måste det till en fastighetsreglering enligt FBL 5 kap. och 7 kap. beträffande servitut särskilt.
Eftersom inte själva akten finns här så kommer lite fritt spånande, med högre och lägre säkerhet i utsagorna från min sida:
- Det är troligen rätt och riktigt enligt dåvarande lagstiftning, att du har ett outnyttjat servitut.
- För att få fullständig klarhet kan servitutet fastighetsbestämmas enligt FBL 14 kap. (det är jag hundra på att man kan göra). Dock tveksamt om det är nödvändigt, ska man gå via Lantmäteriet är det troligen lättare, bättre och mer kostnadseffektivt att flytta servitutet till den väg ni nyttjar idag.
Mitt förslag till lösning: Prata med grannen och berätta vad du hittat kommit fram till. Försök komma överens om att att använda den väg ni gör i dag är det bästa och skriv ett eget avtalsservitut för denna väg och registrera det hos Lantmäteriet. Trilskas det en massa så kan du alltid, på något bra sätt utan att vara påhoppade, flagga för att du kontaktar Lantmäteriet och ansöker om fastighetsbestämning av servitut/flytt av servitut. Blir det fastighetsbestämning kommer grannen få vara med och dela på förrättningskostnaden, om ni inte kommer överens om något annat. Men alla eventuella åtgärder som kräver lantmäteriförrättning kostar. En fastighetsbestämning plus flytt av servitut, eller upphävande+nybildande, där man inte är överens kan springa iväg i pris. I storleksordningen 40-50 000 kronor är säkert inte orimligt att räkna med (uppskattad kostnad från min sida är lika precis som att hyvla ost med en slö yxa).
(Ber om ursäkt för wall-of-text-svar)
Normalt brukar rättigheter - där de är relevanta - följa med in i den avstyckade fastigheten från stamfastigheten. Så om B har rätt att ta väg över A, så får även C det, om C styckas från B.
Om det skedde automatickst eller inte när det begva sig vet jag inte.
Om det skedde automatickst eller inte när det begva sig vet jag inte.
Efter vad du skrivit skulle jag tolka det så att vägrätten över A var tänkt som ett avtalsservitut som fick inskrivas men som inte gjorts? Nu går det inte att avgöra om det är ett servitut eller inte eftersom vi inte har tillgång till hela akten/överlåtelsehandlingen men jag tror inte servitutet (om det nu är ett servitut) ska ses som ett officialservitut. Alltså ett servitut bildat i lantmäteriförrättningen vid avstyckningen av C. Om jag fortsätter spekulerandet så tror jag att det tagits upp för att redogöra för att fastigheten C kommer kunna nås med stöd av ett avtalsservitut. Åtkomsten/tillgång till väg ansågs därav hanterad.A Alter Ego skrev:
Det var spekulerande kring vilken typ av rättighet det kan röra sig om.
Medlem
· Västernorrland
· 2 110 inlägg
Låter som en förrättning där alla tre fastigheter är med som parter.A Alter Ego skrev:
Är det allt skrivet av lantmätaren så borde det vara ett officialsevitut.
Men helt säkert kan man ju inte säga utan att läsa hela handlingen.