Prefabfrågor
Jag jobbar som lagledare i fabrik som tillverkar prefabväggar i betong, både oisolerade och isolerade. Huvudsakliga arbetsuppgifter är formsnickring samt allt som har med gjutning, armering och isolering av dessa att göra.
I januari kommer jag gå kursen Betongelementstillverkning klass 2, och kan förhoppningsvis därefter kunna svara lite mer noggrant på teorin bakom tillverkningen.
Har hittills snickrat formar till, amrerat och gjutit ett stort antal inner- o ytterväggar, plintar, grundbalkar, pelare, husplattor (privat), fundament, L-stöd, sockelbalkar m.m.
Om det finns frågor så svarar jag gärna på dessa utifrån det jag kan.
I januari kommer jag gå kursen Betongelementstillverkning klass 2, och kan förhoppningsvis därefter kunna svara lite mer noggrant på teorin bakom tillverkningen.
Har hittills snickrat formar till, amrerat och gjutit ett stort antal inner- o ytterväggar, plintar, grundbalkar, pelare, husplattor (privat), fundament, L-stöd, sockelbalkar m.m.
Om det finns frågor så svarar jag gärna på dessa utifrån det jag kan.
Jag har lite spontana funderingar.
Hur är det möjligt att tryckhållfasheten i en betongblandning inte minskar, trots att man bytt ut en viss procent cement och ersatt den procenten med flygaska (Warnow Fuller)?
Vad händer - rent kemiskt - med betongen när man tillsätter accelerator?
Ex.vis en C28/35 08 S5 vct- 0,61 brinner helt hysteriskt, trots att naturlagarna talar emot. Hur kan dom få dropparna accelerator få en så timid betongblandning bli så hysterisk?
Blir tryckhållfastheten ungefär likadan då separerad betong brunnit klart? Och då menar jag skillnaden mellan att betongblandningen har separetats pga för mycket vatten - eller pga för mycket ex.vis Glennium?
Jag har 1000 saker i huvudet som jag brukar fundera på - det här var några av dom.
Vore tacksam för svar.
Hur är det möjligt att tryckhållfasheten i en betongblandning inte minskar, trots att man bytt ut en viss procent cement och ersatt den procenten med flygaska (Warnow Fuller)?
Vad händer - rent kemiskt - med betongen när man tillsätter accelerator?
Ex.vis en C28/35 08 S5 vct- 0,61 brinner helt hysteriskt, trots att naturlagarna talar emot. Hur kan dom få dropparna accelerator få en så timid betongblandning bli så hysterisk?
Blir tryckhållfastheten ungefär likadan då separerad betong brunnit klart? Och då menar jag skillnaden mellan att betongblandningen har separetats pga för mycket vatten - eller pga för mycket ex.vis Glennium?
Jag har 1000 saker i huvudet som jag brukar fundera på - det här var några av dom.
Vore tacksam för svar.
Vore trevligt med lite allmänna tips för de som skissar på hus med prefabelement som tex hur nära kanten man kan sätta fönster?, hur stora element kan man göra?, finns det några (vanliga) konstruktioner man skall undvika som blir dyrt som folk inte tänker på?
Jag funderar på en sak till ang. betongprefab.
Används U B-linatekniken någonsin i HDF-block? Eller spänns virearna direkt i gjutformen innan gjutning? Och hur gör man för att dölja spännarmeringen, HDF-block har ju släta kortsidor.
Jag utgår ifrån att HDF-block är spännarmerade - annars skulle dom väga för mycket för ramverken i en konstruktion.
Används U B-linatekniken någonsin i HDF-block? Eller spänns virearna direkt i gjutformen innan gjutning? Och hur gör man för att dölja spännarmeringen, HDF-block har ju släta kortsidor.
Jag utgår ifrån att HDF-block är spännarmerade - annars skulle dom väga för mycket för ramverken i en konstruktion.
Sent svar tyvärr.
Tyresö: Förmodar att du har antingen erfarenhet från betong/byggbranschen eller har ett väldigt stort intresse för betong.
Flygaskan bildar tillsammans med kalciumhydroxiden en gel som påminner om cementgelen, och därmed bidrar till hålfastheten. Vill du ha det tydligare och mer utförligare så får du nog kontakta Cementa. Är trots allt en av gubbarna på fabriksgolvet och ingen kemist.
Får tyvärr även passa frågan om accelerator i SKB (vct 0.61 får väl ändå anses som självkompakterande) vidare, med samma motivering som ovan.
Angående tryckhållfastheten hos vattenseparerad betong så försämras den givetvis kraftigt, då det finns för lite finmaterial som kan binda vattnet. Tyngre stenar och partiklar sjunker, och vattnet flyter upp. Vatten samlas även under stenar, vilket tillsammans med vattnet som flutit upp kraftigt förstör hållfastheten.
En nödlösning (inte att rekommendera) på detta är att strö ut cement på vattnet, på den separerade betongen.
rickardg: Beroende på hur fönstrets infästningspunkter ser ut så kan man ändra ganska friskt på fönstrets läge (beror lite på vad du menar med kant).
Elementens storlek begränsas av storleken på fabrikens gjutbord (bredd och höjd), samt traverskranarnas lyftkapacitet. Vill du ha högre väggar utan skarvar så blir de i gengäld smalare, och gjuts "på sidan", samt får ett extra par med lyft. Blir alltså några kronor extra.
Jag personligen är allergisk mot källare. Bor nu i ett hus vi flyttat, där det tidigare fanns källare, men nu enbart krypgrund på platta.
Vill du bygga billigare så får du tala om detta med arkitekt och konstruktör, eller om du vet exakt hur du vill ha huset så skippa arkitekten och ta hjälp av konstruktören. Spar säkert lite pengar.
Tyresö: Jo de är spännarmerade med vajer rakt igenom formsidorna, på en lång bädd. Vår är 30m lång.
Armeringen kapas med vinkelslip så snart härdningen gjort sitt. Bjälklagen läggs mot varandra, eller mot väggar/ramverk; kortsidorna blir med andra ord aldrig synliga.
Är väldigt nyfiken på vad du jobbar med
Tyresö: Förmodar att du har antingen erfarenhet från betong/byggbranschen eller har ett väldigt stort intresse för betong.
Flygaskan bildar tillsammans med kalciumhydroxiden en gel som påminner om cementgelen, och därmed bidrar till hålfastheten. Vill du ha det tydligare och mer utförligare så får du nog kontakta Cementa. Är trots allt en av gubbarna på fabriksgolvet och ingen kemist.
Får tyvärr även passa frågan om accelerator i SKB (vct 0.61 får väl ändå anses som självkompakterande) vidare, med samma motivering som ovan.
Angående tryckhållfastheten hos vattenseparerad betong så försämras den givetvis kraftigt, då det finns för lite finmaterial som kan binda vattnet. Tyngre stenar och partiklar sjunker, och vattnet flyter upp. Vatten samlas även under stenar, vilket tillsammans med vattnet som flutit upp kraftigt förstör hållfastheten.
En nödlösning (inte att rekommendera) på detta är att strö ut cement på vattnet, på den separerade betongen.
rickardg: Beroende på hur fönstrets infästningspunkter ser ut så kan man ändra ganska friskt på fönstrets läge (beror lite på vad du menar med kant).
Elementens storlek begränsas av storleken på fabrikens gjutbord (bredd och höjd), samt traverskranarnas lyftkapacitet. Vill du ha högre väggar utan skarvar så blir de i gengäld smalare, och gjuts "på sidan", samt får ett extra par med lyft. Blir alltså några kronor extra.
Jag personligen är allergisk mot källare. Bor nu i ett hus vi flyttat, där det tidigare fanns källare, men nu enbart krypgrund på platta.
Vill du bygga billigare så får du tala om detta med arkitekt och konstruktör, eller om du vet exakt hur du vill ha huset så skippa arkitekten och ta hjälp av konstruktören. Spar säkert lite pengar.
Tyresö: Jo de är spännarmerade med vajer rakt igenom formsidorna, på en lång bädd. Vår är 30m lång.
Armeringen kapas med vinkelslip så snart härdningen gjort sitt. Bjälklagen läggs mot varandra, eller mot väggar/ramverk; kortsidorna blir med andra ord aldrig synliga.
Är väldigt nyfiken på vad du jobbar med
"Pingen"
Kul att du äntligen kom med svar! Jag kan tyvärr inte meddela dej vad jag jobbar med pga moderator Marlene har hotat mej med avstängning från forumet om jag berättar vad jag jobbar med - hon påstår att jag då gör reklam för mitt företag. Jag driver förresten inget företag heller, för då blir jag också avstängd från forumet pga företagsreklam.
Så i fortsättningen när jag är här på forumet, så jobbar jag med att klippa biljetter i tunnelbanan!
Men jag kan meddela att en betongblandning med ett VCT-värde på 0,61 inte behöver vara en SKB. VCT-värdet har inte med koncistensen att göra - det borde du faktiskt veta. Inget illa ment, men du bör faktiskt veta att man kan skapa så högt VCT-värde genom att minska cementhalten marginellt, samtidigt som man ökar 0-8 eller 8-16.
Givetvis minskas ju då K-värdet, men det kan man ju styra genom en kompensation med något mer cement/vatten förhållande till fraktionerna.
Men angående min fråga om separerad betong. Jag tycker inte att jag fick ett fullständigt svar som jag är tillfredställd med.
Men om jag frågar så här istället: Kan man rädda en separerad betong genom att blanda en sluring som man garanterat vet innehåller så mycket cement, så att både ett rimligt VCT-värde på högst 0,61 och ett acceptabelt K-värde på minst 30, återställs. Ut ifrån att fraktionsmängden är den samma? Jag utgår ifrån att det är en stödmursbetong det gäller - innomhus/utomhus - luftpormedlet påverkar ju inte dom parametrarna.
En villaplatta kräver väl ett VCT-värde på max 0,55 för att få en rimlig uttorkningstid för fuktspärr i badrum.
Du får ha förståelse för att jag driver lite med dej - jag förstår att man måste har minst en proffesur - näst intill Nobellpris i betong för att kunna svara på mina frågor. Hoppas du har överseende för min humor.
Jag kan åtminstone meddela att jag har väldigt skitiga och betongstänkta kläder på mej när jag jobbar - trots att jag klipper biljetter i tunnelbanan!!!
Kul att du äntligen kom med svar! Jag kan tyvärr inte meddela dej vad jag jobbar med pga moderator Marlene har hotat mej med avstängning från forumet om jag berättar vad jag jobbar med - hon påstår att jag då gör reklam för mitt företag. Jag driver förresten inget företag heller, för då blir jag också avstängd från forumet pga företagsreklam.
Så i fortsättningen när jag är här på forumet, så jobbar jag med att klippa biljetter i tunnelbanan!
Men jag kan meddela att en betongblandning med ett VCT-värde på 0,61 inte behöver vara en SKB. VCT-värdet har inte med koncistensen att göra - det borde du faktiskt veta. Inget illa ment, men du bör faktiskt veta att man kan skapa så högt VCT-värde genom att minska cementhalten marginellt, samtidigt som man ökar 0-8 eller 8-16.
Givetvis minskas ju då K-värdet, men det kan man ju styra genom en kompensation med något mer cement/vatten förhållande till fraktionerna.
Men angående min fråga om separerad betong. Jag tycker inte att jag fick ett fullständigt svar som jag är tillfredställd med.
Men om jag frågar så här istället: Kan man rädda en separerad betong genom att blanda en sluring som man garanterat vet innehåller så mycket cement, så att både ett rimligt VCT-värde på högst 0,61 och ett acceptabelt K-värde på minst 30, återställs. Ut ifrån att fraktionsmängden är den samma? Jag utgår ifrån att det är en stödmursbetong det gäller - innomhus/utomhus - luftpormedlet påverkar ju inte dom parametrarna.
En villaplatta kräver väl ett VCT-värde på max 0,55 för att få en rimlig uttorkningstid för fuktspärr i badrum.
Du får ha förståelse för att jag driver lite med dej - jag förstår att man måste har minst en proffesur - näst intill Nobellpris i betong för att kunna svara på mina frågor. Hoppas du har överseende för min humor.
Jag kan åtminstone meddela att jag har väldigt skitiga och betongstänkta kläder på mej när jag jobbar - trots att jag klipper biljetter i tunnelbanan!!!
Redigerat:
Tack för svaren. Bättre sent än aldrig
Har några fler frågor:
Hur lätt är det att återanvända gjutformar? (två leverantörer jag frågat har gett olika svar på frågan, den ena sa att formarna rivs efter varje gjutning och ej kan återanvändas med den andra sa att man endast plockar bort gaveln och drar ut elementen så det gick bra)
Lite samma tema som förra frågan: Hur ser du på vinsten av att ha många likadana små betongelement jämfört med få stora? Om samma element (med varierande installationer) förekommer 10-20ggr så bör det finnas möjlighet att rationalisera men å andra sidan blir det flera "startkostnader" i form av att man måste gjuta fler gånger för samma väggyta, hur många likadana element behöver man göra för att rationaliseringsvinsten blir större än merkostnaden?
Om man vill ha HD/F-bjälklag som har andra former än rektangulära, kan de gjutas i valfri form eller måste man kapa dem i efterhand? (det senare känns som att det kan bli dyrt, kanske bättre med plattbjälklag om man har många konstiga former(?))
Kan man gjuta in cellplast i plattbjälklag på liknande sätt som sandwichväggar? cellplasten skulle då ge isolering för att få ingjuten golvvärme till golvet istället för taket på våningen under, sen en bonus är att cellplasten är lite billigare än betongen. (Givet att tjockleken behövs för att kunna gjuta in ventilation och avlopp, men tjockleken inte behövs med avsende på hållfastheten)
Har några fler frågor:
Hur lätt är det att återanvända gjutformar? (två leverantörer jag frågat har gett olika svar på frågan, den ena sa att formarna rivs efter varje gjutning och ej kan återanvändas med den andra sa att man endast plockar bort gaveln och drar ut elementen så det gick bra)
Lite samma tema som förra frågan: Hur ser du på vinsten av att ha många likadana små betongelement jämfört med få stora? Om samma element (med varierande installationer) förekommer 10-20ggr så bör det finnas möjlighet att rationalisera men å andra sidan blir det flera "startkostnader" i form av att man måste gjuta fler gånger för samma väggyta, hur många likadana element behöver man göra för att rationaliseringsvinsten blir större än merkostnaden?
Om man vill ha HD/F-bjälklag som har andra former än rektangulära, kan de gjutas i valfri form eller måste man kapa dem i efterhand? (det senare känns som att det kan bli dyrt, kanske bättre med plattbjälklag om man har många konstiga former(?))
Kan man gjuta in cellplast i plattbjälklag på liknande sätt som sandwichväggar? cellplasten skulle då ge isolering för att få ingjuten golvvärme till golvet istället för taket på våningen under, sen en bonus är att cellplasten är lite billigare än betongen. (Givet att tjockleken behövs för att kunna gjuta in ventilation och avlopp, men tjockleken inte behövs med avsende på hållfastheten)
Jag kan assistera "Pingen", trots att jag bara är en simpel biljettklippare i tunnelbanan.rickardg skrev:Tack för svaren. Bättre sent än aldrig
Har några fler frågor:
Hur lätt är det att återanvända gjutformar? (två leverantörer jag frågat har gett olika svar på frågan, den ena sa att formarna rivs efter varje gjutning och ej kan återanvändas med den andra sa att man endast plockar bort gaveln och drar ut elementen så det gick bra)
Lite samma tema som förra frågan: Hur ser du på vinsten av att ha många likadana små betongelement jämfört med få stora? Om samma element (med varierande installationer) förekommer 10-20ggr så bör det finnas möjlighet att rationalisera men å andra sidan blir det flera "startkostnader" i form av att man måste gjuta fler gånger för samma väggyta, hur många likadana element behöver man göra för att rationaliseringsvinsten blir större än merkostnaden?
Om man vill ha HD/F-bjälklag som har andra former än rektangulära, kan de gjutas i valfri form eller måste man kapa dem i efterhand? (det senare känns som att det kan bli dyrt, kanske bättre med plattbjälklag om man har många konstiga former(?))
Kan man gjuta in cellplast i plattbjälklag på liknande sätt som sandwichväggar? cellplasten skulle då ge isolering för att få ingjuten golvvärme till golvet istället för taket på våningen under, sen en bonus är att cellplasten är lite billigare än betongen. (Givet att tjockleken behövs för att kunna gjuta in ventilation och avlopp, men tjockleken inte behövs med avsende på hållfastheten)
Jag utgår ifrån att du menar prefabgjutningar.
Är gjutformen gjord i stål, med en plan botten med olika hack för var man ska placera ändformskanterna, så är det ju självklart att dom formarna återanvänds - dom är sprejade med formolja och då släpper betongen när den härdat så mycket att formen kan rivas.
Använder man plyfaskivor för att göra en specialtillverkad form, då om plyfaskivorna är sågade på ett udda sätt pga formen - då är det omöjligt att återvinna den formplyfan.
Självklart tillverkas HDF-block i den storlek och snedvinkel som konstruktionen/kunden vill ha - det har jag sett på otaliga byggen - jag har även sett Contiga-"gubbar" såga till ett HDF-block så att det passar i en tokkonstig vinkel som arkitekten vill ha.
Gjuter man in cellplast i plattbjälklag, så får inte armeringen en chans att göra sitt jobb - annat än att man armerar på båda sidor. Men då skulle man behöva så mycket spännarmering på varje sida, så att betongytan inte räcker till för att ta upp den lasten.
Vanlig traditionell nätarmering är inte ens att tänka på i dom här sammanhangen med så tunna betongytor. Givetvis går ju alla problem inom betong att lösa, men då blir ju valvet alldeles för tjockt - och för tungt. Dessutom blir det orimligt dyrt.
Det är ungefär så långt min biljettklipparkunskap i tunnelbanan sträcker sej om prefabbetong. "Pingen" kan garanterat ge dej mer exakta svar än jag kan ge dej.
Men jag gjorde så gott jag kunde ut ifrån min Connex tunnelbaneutbildning
Med att återanvända fomen menar jag då inte själva formsidorna i sig utan själva placeringen av formsidorna i det fall man gör flera likadana elöement. Enligt en av tillverkarna gick det bra då de tog bort ena gavel och drog ut elementet och sen satte tillbaks gavel och så var det bara att gjuta igen, medan den andra sa att de var tvugna att plocka bort alla sidorna för att sedan placera ut dem igen på bordet.
Förstår inte rikigt varför armeringen inte skjulle kunna göra sitt jobb.. I underkant är det främst armeringen som tar upp dragkrafter och i ovankan är det mest tryckkrafter som betongen tar upp, Det jag tänkte mig var om man har omkring 75mm betong i botten, 100mm cellplast i mitten och 75mm betong överst, och där den undre betongskivans armering är dimensionerad för att ta upp dragkrafterna och den övre skivans armering är tunnare för att förebygga sprickbildning. Det måste även finnas sektioner där de två halvorna sammanbinds i så fall så det blir lite samma poäng som balkar med flänsar. Tänket skulle alltså vara lite som vid solida solida balkar av stål där där det är materialet i flänsarna som gör "jobbet".
Så om det inte är vanlig nätarmering i plattbjälklag, är det då istället förspänd armering plattorna har i underkant eller något annat?
Förstår inte rikigt varför armeringen inte skjulle kunna göra sitt jobb.. I underkant är det främst armeringen som tar upp dragkrafter och i ovankan är det mest tryckkrafter som betongen tar upp, Det jag tänkte mig var om man har omkring 75mm betong i botten, 100mm cellplast i mitten och 75mm betong överst, och där den undre betongskivans armering är dimensionerad för att ta upp dragkrafterna och den övre skivans armering är tunnare för att förebygga sprickbildning. Det måste även finnas sektioner där de två halvorna sammanbinds i så fall så det blir lite samma poäng som balkar med flänsar. Tänket skulle alltså vara lite som vid solida solida balkar av stål där där det är materialet i flänsarna som gör "jobbet".
Så om det inte är vanlig nätarmering i plattbjälklag, är det då istället förspänd armering plattorna har i underkant eller något annat?
Tyresö: Känns som om du halkar ifrån ämnet (prefab) lite då nämner betong vct 0.61. Den har alldeles för låg hållfasthet för att kunna lyftas/avformas/knäckas upp ur formen på de 12-16h som det är mellan gjut och lyft. Dessutom klarar den väldigt få exponeringklasser.
I tråden utgår vi alltså från betong inom prefab, och inte några recept med anläggingscement och annat som hör till platsgjutning.
Till din fråga om man kan rädda separerad betong. Vi har faktiskt aldrig råkat ut får det i fabriken, då blandarstationen fungerar såpass bra. Under inkörningen blev det några satser som var separerade, men de kasserades direkt.
Som på så många andra av dina frågor, så tror jag att du vet svaret själv.
rickardg: Klart att man återanvänder formar. Hur respektive fabrik gör beror helt på hur deras formpark ser ut. Ofta kan det vara svårt att låta formsidor sitta kvar, då de flesta formsidor har faslister spikade både uppåt och nedåt i form, för stöttåligheten vid hanteringen.
Om du har många snarlika element, så går det oerhört mycket fortare att producera än många olika. Tyvärr är det mest industribyggnader och andra monotona byggnader man kan använda detta på, då bostadshus helt enkelt är får små och har många olika detaljer, såsom dörr- o fönsterhål, ingjutna dosor, rörutsläpp och annat.
Vi har aldrig gjutit några isolerade bjälklag, tror det finns en anledning till det.
Förspända bjälklag har iaf i Sverige ofta ingen annan armering än vajrarna i underkant. Men det beror givetvis på konstruktören och hur den färdiga byggnaden ser ut.
I tråden utgår vi alltså från betong inom prefab, och inte några recept med anläggingscement och annat som hör till platsgjutning.
Till din fråga om man kan rädda separerad betong. Vi har faktiskt aldrig råkat ut får det i fabriken, då blandarstationen fungerar såpass bra. Under inkörningen blev det några satser som var separerade, men de kasserades direkt.
Som på så många andra av dina frågor, så tror jag att du vet svaret själv.
rickardg: Klart att man återanvänder formar. Hur respektive fabrik gör beror helt på hur deras formpark ser ut. Ofta kan det vara svårt att låta formsidor sitta kvar, då de flesta formsidor har faslister spikade både uppåt och nedåt i form, för stöttåligheten vid hanteringen.
Om du har många snarlika element, så går det oerhört mycket fortare att producera än många olika. Tyvärr är det mest industribyggnader och andra monotona byggnader man kan använda detta på, då bostadshus helt enkelt är får små och har många olika detaljer, såsom dörr- o fönsterhål, ingjutna dosor, rörutsläpp och annat.
Vi har aldrig gjutit några isolerade bjälklag, tror det finns en anledning till det.
Förspända bjälklag har iaf i Sverige ofta ingen annan armering än vajrarna i underkant. Men det beror givetvis på konstruktören och hur den färdiga byggnaden ser ut.
Jo, du har ju helt rätt i att VCT-värde på 0,61 inte har med prefab-betong att göra. Jag gissar att ni mest har VCT-värde som är under 0,40.
Jag håller med dej att det inte finns någon anledning att ha isolerade bjälklag - vad ska isoleringen ha för funktion? Det finns ju värme på både under och övervåningen.
Jag håller med dej att det inte finns någon anledning att ha isolerade bjälklag - vad ska isoleringen ha för funktion? Det finns ju värme på både under och övervåningen.
Eller så kan man slippa ett varmt tak, genom att isolera den kalla sidan på betongbjälklaget - känns lite överkurs att vansinnigt fördyra ett betongbjälklag genom att gjuta in frigolit, när man enkelt kan lägga på frigoliten när det är monterat.isolde skrev:Om du nödvändigtvis vill ha takvärme, kan du skippa isoleringen.
pingen: ah, låter lite lovande angående flera liknande block, men vad är det som påverkar mest vid tillverkning av flera liknande block, är det mest kanterna på blocket eller installationerna?, jag har en idé på hus där flera element återkommer men med lite variationer på fönster och elinstallationer men det är inte så många varianter på själva "outlinen" på blocken, blir det stor fördel bara av outlinen eller är installationerna tyngre?
pingen: min tanke angående isolering av plattbjälklagen var att undre skivan endast undre skivan gjuts i fabrik, sen monteras isolering på plats samtidigt som alla installationer monteras innan gjutning av övre skivan samt sektioner där de två skivorna binds samman, så om någon annan gjort på det sättet har det kanske inte märkts i fabriken, dock skulle det vara väldans smidigt om allt kunde göras i fabriken
pingen: att det inte görs på det viset talar nog för att det inte är lönsamt, men grundidén tycker jag ändå bör fungera, det är lite samma tänk som i en annan variant på bjälklag, nämligen den som alfastenhus kör med där de endast har den övre skivan, den undre skivan ersätts med (ej säker på mått men storleksordningen) 45x45 reglar på cc 300mm, dessa förankrade i övre betongskivan (endast 60mm tjock) med metallvinklar som bildar som en fackverkskonstruktion tillsammans, då låter de betongen i överkant ta tryckkrafterna vilket betong är bra på och träbalkarna i underkant ta dragkrafterna vilket trä är rätt bra på, fackverket av metall håller isär de olika delarna för att få upp böjtröghetsmomentet i konstruktionen samt skapar ett installationsutrymme mellan där man utöver rör osv kan placera isolering för att slippa "takvärme", dessutom är det enkelt att montera undertak på träbalkarna. Dock har jag inte sett någon annan än alfastenhus köra med den konstruktionen så det finns kanske någon hake(?) (tror inte det var på grund av bjälklagen de gick i konkurs)
tyresö: min tanke med att gjuta in isoleringen istället för att ha den under är att då blir bjälklagen tunnare jämfört med om isoleringen hamnar på undersidan då mittendelen av betongen inte tillför så mycket böjtröghetsmoment, dessutom skulle egenvikten hos bjälklaget minska vilket minskar behovet av tjockleken ytterligare, eventuellt blir golvvärmeinstallationen enklare om man kan använda lister där slangarna knäpps fast jämfört med om de ska najas i armeringen. En viktig poäng med plattbjälklag så som jag ser det är att det blir en nästan färdig yta direkt, isolerar man måste man lägga mer tid och pengar på undertak och då försvinner en den fördelen och då är det antagligen billigare att köra med armeringsplåtar typ combideck istället.
pingen: min tanke angående isolering av plattbjälklagen var att undre skivan endast undre skivan gjuts i fabrik, sen monteras isolering på plats samtidigt som alla installationer monteras innan gjutning av övre skivan samt sektioner där de två skivorna binds samman, så om någon annan gjort på det sättet har det kanske inte märkts i fabriken, dock skulle det vara väldans smidigt om allt kunde göras i fabriken
pingen: att det inte görs på det viset talar nog för att det inte är lönsamt, men grundidén tycker jag ändå bör fungera, det är lite samma tänk som i en annan variant på bjälklag, nämligen den som alfastenhus kör med där de endast har den övre skivan, den undre skivan ersätts med (ej säker på mått men storleksordningen) 45x45 reglar på cc 300mm, dessa förankrade i övre betongskivan (endast 60mm tjock) med metallvinklar som bildar som en fackverkskonstruktion tillsammans, då låter de betongen i överkant ta tryckkrafterna vilket betong är bra på och träbalkarna i underkant ta dragkrafterna vilket trä är rätt bra på, fackverket av metall håller isär de olika delarna för att få upp böjtröghetsmomentet i konstruktionen samt skapar ett installationsutrymme mellan där man utöver rör osv kan placera isolering för att slippa "takvärme", dessutom är det enkelt att montera undertak på träbalkarna. Dock har jag inte sett någon annan än alfastenhus köra med den konstruktionen så det finns kanske någon hake(?) (tror inte det var på grund av bjälklagen de gick i konkurs
)tyresö: min tanke med att gjuta in isoleringen istället för att ha den under är att då blir bjälklagen tunnare jämfört med om isoleringen hamnar på undersidan då mittendelen av betongen inte tillför så mycket böjtröghetsmoment, dessutom skulle egenvikten hos bjälklaget minska vilket minskar behovet av tjockleken ytterligare, eventuellt blir golvvärmeinstallationen enklare om man kan använda lister där slangarna knäpps fast jämfört med om de ska najas i armeringen. En viktig poäng med plattbjälklag så som jag ser det är att det blir en nästan färdig yta direkt, isolerar man måste man lägga mer tid och pengar på undertak och då försvinner en den fördelen och då är det antagligen billigare att köra med armeringsplåtar typ combideck istället.
Nja. Vansinnigt fördyra säger du? En kubik betong kostar runt 1600 kr. En kubik cellplast runt 500 kr.Tyresö skrev:
Visst kan man isolera mellanbjälklagets färdiga ovansida, men personligen hade jag inte velat ha cellplast under parketten, för att en dag vill jag kanske ha lyxigare limmad parkett, och då blir det lite problematiskt.
