Plintar: dimension och armering

[Forbes]

Håller som bäst på med planeringen av altanbygget. Det skall bli en inglasad historia så småningom. Jag kommer att gräva drygt 1 m och gjuta plintar med en liten sula underst. Mina frågor är:

Vad ska man använda för dimension på gjutrören? Det spelar ju ganska stor roll för betongåtgång, frågan är om det splar någon roll för hållfastheten? Någon som vet eller har erfarenheter?

Hur mycket ska man armera en plint, dvs hur många järn och hur grova järn?

Tacksam för alla svar.

 

[axeg]

Jag använde 15cm grova rör där plinten inte sticker upp mer än 30-40 cm från marken, och 20cm grova rör där plinten sticker upp mer. (Tomten sluttar). Jag har inte nyttjat någon matematik men det känns väldigt stabilt.

Jag grävde cirka 70-80 cm och gjöt sedan en sula, dvs hällde ner betong i hålet, sedan ställde jag ett 10mm armeringsjärn i sulan, och sedan röret, såg till att armeringsjärnet hamnade rakt i mitten på röret. När det stelnat så tog jag lite ståltråd och band fast stolpskon i armeringsjärnet. Jag såg till att en bra bit av stolpskon hamnade i cementen givetvis. Sedan fyllde jag röret med cement.

När det hade torkat så gick det inte att rubba stolpskon. (Jag försökte verkligen med allt utom slägga för att testa konstruktionen)

 

[imported_Byggaren]

Ett altanbygge väger så lite att det är egalt om du tar 15 eller 20 cm rör som form. (Det är i så fall viktigare att du gräver ner plintarna till frostfritt djup så att du slipper tjälskjutning.) Och det räcker gott med tre-fyra kamjärn, fi 10, i dem som är lika långa som plinten är djup/hög. Kan du dessutom lägga en ring av släta fi 6 järn runt dessa på cc 300, knappt 2 cm in från formens insida räknat, så klarar de att sticka upp en bra bit (<2 m) utan att något händer.

Tänker du gjuta med färdig betong i säck, går det åt säckar. Vardera säcken ger 17 liter färdig btg. Sen är det bara att räkna. Du kan komma lite billigare undan med tillsättning av sparsten i form av makadam som du släpper ner samtidigt med geggan.

Min vedbod står på sådana plintar* (i sankmark med ena änden och på berg i den andra) och jag göt ingen sula under plintarna i sedvanlig mening, utan släppte bara ner en kärra btg. som fick flyta ut. I det ställde jag röret och skruvade ner det så att det blev tätt för att inte efterkommande btg. skulle få för sig att rymma fältet. I röret ställdes också ett enda kamjärn, fi 12, som går från 'sulan' och upp genom bärlinan. Sen göt jag plintarna med säckbtg. och knytnävstor sparsten, typ avharpning/kullersten (handplockad i skogen), som tvättades ren först. I nuläget har vedboden stått där i åtta år och är på- och avlastad varje år med mer än 10 ton ved utan att bygget har satt sig eller fallit omkull.

Ska ta en bild på vedboden och försöka lägga in här (bara jag kommer underfund med hur man gör). Den är lika rak och fin som den dag det byggdes. Både lodrätt och vägrätt.

Så jag tror inte du behöver göra dig några större farhågor om du använder samma metod för ditt altanbygge.


*) 15 cm diameter.