Platta vs. pålar
Hej.
Jag ska bygga ett mindre gästhus om ca 40 kvm och funderar nu på vad som är mest optimalt. Betongplatta eller pålar/ (annat än platta)?
Huset kommer ligga i lätt sluttande terräng så det är inga problem att göra underlaget plant. Stugan ska fungera som gäststuga med boendemöjlighet året om. Uppvärmning ska vara direktverkande el samt en gammal enkel kamin.
Är det någon som kan uppskatta priset på platta resp pålar (eller annan grund) för 40 kvm?
Jag har tänkt göra förarbetena själv (schakt, dränering, rördragning, kantelement mm). Betongen vill jag köpa men det finns ett problem. Stugan ska ligga längst ner i sluttande terräng. I övre delen av terrängen (närmast vägen) är det väldigt brant. Det kommer alltså vara ca 40 meter från gjutningsplatsen till betongbilen. Detta medför väl att "slangen" från bilen inte kommer att räcka? Måste man blanda skiten själv eller kan man köra ut betongen i skottkärror. OBS jag har tillgång till 3 st blandare i vanlig dimension.
Ska jag gjuta eller påla? 40 kvm är ju ganska stort och jag vill ha huset väl isolerat.
Tacksam för svar.
MVH
Jag ska bygga ett mindre gästhus om ca 40 kvm och funderar nu på vad som är mest optimalt. Betongplatta eller pålar/ (annat än platta)?
Huset kommer ligga i lätt sluttande terräng så det är inga problem att göra underlaget plant. Stugan ska fungera som gäststuga med boendemöjlighet året om. Uppvärmning ska vara direktverkande el samt en gammal enkel kamin.
Är det någon som kan uppskatta priset på platta resp pålar (eller annan grund) för 40 kvm?
Jag har tänkt göra förarbetena själv (schakt, dränering, rördragning, kantelement mm). Betongen vill jag köpa men det finns ett problem. Stugan ska ligga längst ner i sluttande terräng. I övre delen av terrängen (närmast vägen) är det väldigt brant. Det kommer alltså vara ca 40 meter från gjutningsplatsen till betongbilen. Detta medför väl att "slangen" från bilen inte kommer att räcka? Måste man blanda skiten själv eller kan man köra ut betongen i skottkärror. OBS jag har tillgång till 3 st blandare i vanlig dimension.
Ska jag gjuta eller påla? 40 kvm är ju ganska stort och jag vill ha huset väl isolerat.
Tacksam för svar.
MVH
Jag antar att du menar plintar istf pålar.
40 m för en pumpbil är inget problem, men det kostar.
Själv skulle jag i sluttande terräng valt plintgrund. Plintarna gjuter du lätt själv.
Tungt att kärra ut betongen, men det går. Och blandare har du ju.
40 m för en pumpbil är inget problem, men det kostar.
Själv skulle jag i sluttande terräng valt plintgrund. Plintarna gjuter du lätt själv.
Tungt att kärra ut betongen, men det går. Och blandare har du ju.
Nu måste jag gissa lite, betongpriser beror ju väldigt mkt på körsträckan!
Men om den rör sig om ngn/ngra mil så kanske din betong levererad på plats med pump kan kosta så där en 30000.
Till kommer då form, armering och arbete.
Schakt , makadam och dränering också.
Betongkostnad till plintarna, om du blandar själv, kanske blir 2 - 3000.
Form, armering och arbete blir billigare.
Schakt, mak och dränering blir kanske ngt billigare.
Bjälklaget dyrare, du måste ju lägga ngt mellan plintarna.
Detta är mellan tummen och pekfingret, det kan finnas andra som har exaktare priser.
Men om den rör sig om ngn/ngra mil så kanske din betong levererad på plats med pump kan kosta så där en 30000.
Till kommer då form, armering och arbete.
Schakt , makadam och dränering också.
Betongkostnad till plintarna, om du blandar själv, kanske blir 2 - 3000.
Form, armering och arbete blir billigare.
Schakt, mak och dränering blir kanske ngt billigare.
Bjälklaget dyrare, du måste ju lägga ngt mellan plintarna.
Detta är mellan tummen och pekfingret, det kan finnas andra som har exaktare priser.
Det finns shablonsiffror för platta på mark i en del andra trådar här, har för mig att man brukar räkna 2500 - 3500 per kvm. Till det kommmer markarbeten, som under ideala omständigheter blir ungefär lika mycket, nu hade du tänkt göra markarbetena själv. Men du skall ialla fall ha dit kanske 50 - 100 ton makadamm (eller mycket mer beroende på markförhållanden). I shablonen ovan ingår iofs även arbete med formbygge och själva gjutningen, vid själva gjutningen lär du behöva hjälp av en erfaren gjutare, annars är det risk både för en dålig gjutning och alltför lång avlastningstid frö betong bil och och betong pump (som kostar betydligt mer per timme än en erfaren gjutare).
Om du kör med plintar och jobbar själv så är ju kostnaden för själva plintarna bara felräkningspengar, sedan tillkommer kostnad för golvreglar skivor isolering etc, högt räknat 500 per kvm.
Så kostnadsmässigt vid självbygge är ju valet självklart, skall du ha byggare som gör det åt dig, så är nog skillnaden inte lika markant, det går ju åt en del tid för att bygga bjälklaget.
Samtidigt är det ju lite att jämföra äpplen och päron, de 2 sorternas grund har ju lite olika egenskaper. Idag anser man ju att platta på mark är säkrare ur fuktsynpunkt.
Lite lustigt. På 70 talet byggdes allting som platta på mark, på 80 talet dömdes det ut och man började standardmässigt bygga plintgrund igen. idag räknas i princip alla 70 talshus som mögelrisker just pga plattan. Nu sedan halva 90 talet och idag är man tillbaka på platta på mark som det ända rätta, samtidigt som 80 talets plintgrunder pekas ut som riskkonstruktioner. Visserligen är det ju en lite annan konstruktion med frigolit under istället för den tidens markisoleringsskivor. Men jag undrar när det skall svänga över igen...
Om du kör med plintar och jobbar själv så är ju kostnaden för själva plintarna bara felräkningspengar, sedan tillkommer kostnad för golvreglar skivor isolering etc, högt räknat 500 per kvm.
Så kostnadsmässigt vid självbygge är ju valet självklart, skall du ha byggare som gör det åt dig, så är nog skillnaden inte lika markant, det går ju åt en del tid för att bygga bjälklaget.
Samtidigt är det ju lite att jämföra äpplen och päron, de 2 sorternas grund har ju lite olika egenskaper. Idag anser man ju att platta på mark är säkrare ur fuktsynpunkt.
Lite lustigt. På 70 talet byggdes allting som platta på mark, på 80 talet dömdes det ut och man började standardmässigt bygga plintgrund igen. idag räknas i princip alla 70 talshus som mögelrisker just pga plattan. Nu sedan halva 90 talet och idag är man tillbaka på platta på mark som det ända rätta, samtidigt som 80 talets plintgrunder pekas ut som riskkonstruktioner. Visserligen är det ju en lite annan konstruktion med frigolit under istället för den tidens markisoleringsskivor. Men jag undrar när det skall svänga över igen...
Nu tror jag bestämt att du blandar ihop plintgrund och torpargrund/krypgrund!hempularen skrev:
En plintgrund har sällan några fuktproblem om man bara ser till att hålla ett tillräckligt avstånd till marken.
Kanske egentligen lite OT, men den stora skillnaden mellan dagens plattor och de på 70-talet är att då la man isoleringen över plattan och inte under. Betongplattan blev då utsatt för fukt på ett helt annat sätt. Jag tror också att det var vanligt att man göt in träreglar i betongen. Men visst, jag skulle inte bli förvånad om det om 10 år kommer larmrapporter om problem med golvvärme i dagens plattor, problem med sättningar och rör som brister p.g.a. för tjock isolering (med för dålig kvalitet) under plattan.hempularen skrev:
Stämmer inte! Det vanligaste problemet är att varm, fuktig utomhusluft kommer in i den svalare krypgrunden. Där kondenseras ångan vilket kan leda till fuktproblem.anaitis skrev:
