Platta på mark med ingjutna syllar, vad göra?
Vi rev idag upp golvet i ett av sovrummen på nedre våningen. Inte för att det varit några problem med lukt utan för att golvet var i väldigt slitet. Konstruktionen är (nerifrån och upp):
Så här ser det ut efter rivning av golvplanken samt borttagning av ca 5 cm mineralull mellan reglarna:
Vad tror ni om nedanstående plan?
Skälet till att jag vill bli av med träsyllarna är att betongplattan är från 1970. Den är isolerad med ca 20-30 cm leca undertill, och är ca 10-15 cm tjock. Även om syllarna känns torra och det inte luktar något så kan man se att spikarna som sitter i syllarna (ner i betongen?!) är lite rostiga och har lite missfärgningar runt sig:
/Finkle
PS. Så här ser grundprincipen ut:
- Syllar ingjutna i betongen
- Regelverk fäst med spik i syllarna (höjd över betongen ca 6 cm)
- Bärande golvplank (ca 2 cm tjocka)
Så här ser det ut efter rivning av golvplanken samt borttagning av ca 5 cm mineralull mellan reglarna:
Vad tror ni om nedanstående plan?
- Riv upp alla reglar och syllar
- Gjuta ca 5-6 cm EPS betong, detta för att approximativt ersätta den isoleringsförmåga som mineralullslagret tidigare tillförde
- Flytspackla ca 2 cm
- Täcka med heltäckningsmatta (en modern variant, som fukt kan passera igenom)
Skälet till att jag vill bli av med träsyllarna är att betongplattan är från 1970. Den är isolerad med ca 20-30 cm leca undertill, och är ca 10-15 cm tjock. Även om syllarna känns torra och det inte luktar något så kan man se att spikarna som sitter i syllarna (ner i betongen?!) är lite rostiga och har lite missfärgningar runt sig:
/Finkle
PS. Så här ser grundprincipen ut:
Har det legat sedan 1970 får det nog anses vara en lyckosam konstruktion för den tiden. Alltför många har haft fuktiga plattor och inte den fina dränering som ritningen visar, och därmed svåra fuktproblem inte bara i syllarna (som då ofta är tryckimpregnerade) utan även i det trå som ligger an mot syllarna. Man räknade nog inte med att fukten skulle vandra så högt i konstruktionen. När jag skriver lyckosam menar jag inte att ingjutna syllar är det lyckosamma utan att konstruktionen som helhet har överlevt och verkar ha hållit fukten på en acceptabel nivå.
Ska ni åtgärda bara detta rum eller hela plattan? Har ni säkerställt att dräneringen fortfarande fungerar och kanske spolat och inspekterat den så kanske ni kan begränsa er till bara detta rum i detta moment. Jag skulle ha borrat ner en mätprob i plattan för att mäta fuktigheten för att följa den genom årstiderna och åren. Håller den rekommenderade värden behövs nog ingen åtgärd alls, men jag skulle ha åtgärdat rum efter rum i alla fall (när tillfälle ges) eftersom detta är en klar riskkonstruktion.
Håll koll på fukten. Även om det hållit i 48 år finns det inget som säger att det håller ens ett år till om t.ex. grundvattnet påverkas eller dräneringen sätts igen. Blir plattan fuktig kommer problemen som ett brev på posten (innan den blev PostNord).
/Fredrik
Ska ni åtgärda bara detta rum eller hela plattan? Har ni säkerställt att dräneringen fortfarande fungerar och kanske spolat och inspekterat den så kanske ni kan begränsa er till bara detta rum i detta moment. Jag skulle ha borrat ner en mätprob i plattan för att mäta fuktigheten för att följa den genom årstiderna och åren. Håller den rekommenderade värden behövs nog ingen åtgärd alls, men jag skulle ha åtgärdat rum efter rum i alla fall (när tillfälle ges) eftersom detta är en klar riskkonstruktion.
Håll koll på fukten. Även om det hållit i 48 år finns det inget som säger att det håller ens ett år till om t.ex. grundvattnet påverkas eller dräneringen sätts igen. Blir plattan fuktig kommer problemen som ett brev på posten (innan den blev PostNord).
/Fredrik
Tack för svaret! Bra idé att övervaka fukthalten, det ska vi definitivt göra. Har du något tips på lämplig mätutrustning? Det mesta jag hittade när jag googlade såg ut att vara tänkta för korttidsmätningar av nygjutna plattor (för att kunna avgöra när man kan börja bygga på dem).
Ja, planen är att riva upp alla uppreglade golven ett efter ett. Vi har inte riktigt bestämt vilken lösning vi ska välja. Nivellgolv eller Granab-golv känns lite trist, så vi lutar just nu åt följande lager:
1) EPS-betong på 5-7 cm
2) Flytspackla ~2 cm för avjämning
3) Heltäckningsmatta
Vi tror detta ger acceptabel komfort, samtidigt som mattan kan släppa igenom den lilla mängd fukt som nu kan tänkas komma upp ur plattan.
Nu har jag iaf fått bort alla träsyllarna ur betongen. Det var ett jäkla pill eftersom den murade innerväggen stod ovanpå vissa av dem, men det gick med lite bilande och bankande:
Ja, planen är att riva upp alla uppreglade golven ett efter ett. Vi har inte riktigt bestämt vilken lösning vi ska välja. Nivellgolv eller Granab-golv känns lite trist, så vi lutar just nu åt följande lager:
1) EPS-betong på 5-7 cm
2) Flytspackla ~2 cm för avjämning
3) Heltäckningsmatta
Vi tror detta ger acceptabel komfort, samtidigt som mattan kan släppa igenom den lilla mängd fukt som nu kan tänkas komma upp ur plattan.
Nu har jag iaf fått bort alla träsyllarna ur betongen. Det var ett jäkla pill eftersom den murade innerväggen stod ovanpå vissa av dem, men det gick med lite bilande och bankande:
Nej, jag har inget förslag på mätutrustning, men jag skulle ha löst det med en RaspberryPi-dator och en givare till den, men det är kanske lite nördigt... Det räcker ju att ha en enkel givare som man läser av en gång i månaden eller tätare för att få en bra uppfattning om varåt det barkar.
Kanske denna?
https://www.proffsmagasinet.se/bygg...n0LItvDIZEZKosdKseRCMGWZ1PicTy4BoCRyEQAvD_BwE
Visserligen mäter den luftfuktigheten i luften nära grunden och inte i den, men det ger dig en bild av hur fuktigheten i plattan varierar över tid.
Ska du inte ha golvvärme? Lägg slang i alla fall, så har du möjligheten senare! Lägger du den ytligt i EPS-betongen så får den kontakt med flytspacklet och värmen isoleras av EPS:en nedåt.
/Fredrik
Kanske denna?
https://www.proffsmagasinet.se/bygg...n0LItvDIZEZKosdKseRCMGWZ1PicTy4BoCRyEQAvD_BwE
Visserligen mäter den luftfuktigheten i luften nära grunden och inte i den, men det ger dig en bild av hur fuktigheten i plattan varierar över tid.
Ska du inte ha golvvärme? Lägg slang i alla fall, så har du möjligheten senare! Lägger du den ytligt i EPS-betongen så får den kontakt med flytspacklet och värmen isoleras av EPS:en nedåt.
/Fredrik
Jo, vi överväger golvvärme. Har läst på en del om riskerna med att lägga golvvärme på en platta som är från 1970. Utöver att man kan få ett något mindre effektivt system iom förluster nedåt i plattan och marken under (vilket vi kan leva med) så verkar vissa mena att det föreligger en risk för "omvänd fuktvandring" om isoleringen inte är tillräcklig. Jag har dock inte lyckats hitta någon som faktiskt råkat ut för det.
Tror att vi vågar chansa på att vår platta är så pass bra, och underliggande mark så pass torr, att vi kan lägga golvvärme utan några problem. Min plan är att använda en varmare sort av EPS-cement från Finja (den här) som har något högre plastinnehåll än vanlig EPS och därför ett bättre lambdavärde: 0,07 W/mK.
Då skulle lösningen sluta med följande, uppifrån och ner:
1) Fuktgenomsläpplig heltäckningsmatta (i princip alla mattor som inte har gummibeklädnad på undersidan)
2) Flytspackel på ca 25-30 mm (innehållandes golvvärmeslingor och armering)
3) 6-7 cm "varm" EPS betong
4) 15 cm betongplatta
5) 20 cm lekakulor
6) Grus, grus, grus
Det är då 1-3 som är nytt, 4-6 är "original" från 1970.
Tror att vi vågar chansa på att vår platta är så pass bra, och underliggande mark så pass torr, att vi kan lägga golvvärme utan några problem. Min plan är att använda en varmare sort av EPS-cement från Finja (den här) som har något högre plastinnehåll än vanlig EPS och därför ett bättre lambdavärde: 0,07 W/mK.
Då skulle lösningen sluta med följande, uppifrån och ner:
1) Fuktgenomsläpplig heltäckningsmatta (i princip alla mattor som inte har gummibeklädnad på undersidan)
2) Flytspackel på ca 25-30 mm (innehållandes golvvärmeslingor och armering)
3) 6-7 cm "varm" EPS betong
4) 15 cm betongplatta
5) 20 cm lekakulor
6) Grus, grus, grus
Det är då 1-3 som är nytt, 4-6 är "original" från 1970.
Om jag har räknat rätt kommer du att få ett U-värde på 1 W/m2K, alltså 1 watt per kvadratmeter och grad (lambda 0,07 och tjocklek 0,07 m). Med 20 graders temperaturskillnad mellan slingor och platta ger det 20 W/m2. Är rummet 5 m2 blir det 100 W, bara i förluster. Visserligen kommer även den ursprungliga plattan att isolera lite till (betong har lambda 1,7) och all värme går inte till spillo, men grovt räknat på 150 dagars uppvärmning (den kalla halvan av året) blir det 360 kWh/år för detta rum. Ska du göra så i hela huset (räknar på 150 m2) blir det 10800 kWh/år. Jag undrar om du inte borde kosta på dig 5 cm EPS under EPS-betongen också... Det ger betydligt mer än en halvering av förlusterna. Ska ni åtgärda hela huset så kommer ju nivåhöjningen inte att märkas när ni är klara (om 2, 5, 10 år?). Man kan givetvis ha olika golvnivåer i olika delar av huset också utan att det känns konstigt.
Om någon som är piggare än vad jag är just nu vill kontrollräkna detta så vore det nog en god idé!
/Fredrik
Om någon som är piggare än vad jag är just nu vill kontrollräkna detta så vore det nog en god idé!
/Fredrik