Många har blivit oroade över EU-kommisionens direktiv om energiprestanda hos byggnader. Enligt det ska alla nybyggda hus vara nära nollenergibyggnader till år 2021.
Just nu sitter Energimyndigheten och Boverket och tolkar kraven mot svensk lagstiftning, och det ser ut som att kraven blir betydligt snällare.

Du kan läsa blogginlägget här: Passivhus blir inte byggnorm
 
G
Boverkets hållning visar på en bristfällig systemförståelse. När koldioxidutsläppen skall minskas med 85% i västvärlden kommer trycket på de förnyelsebara resurserna att öka kraftigt. Det är inte så att varje sektor har sin egen andel tillgänglig energi, utan det som tas i anspråk för fjärrvärme kan då inte användas av andra. Det krävs nästan en halvering av rikets totala energianvändning för att vi skall hamna på en nivå där de förnyelsebara resurserna kan utnyttjas på ett hållbart sätt. Det gäller även byggsektorn. Att tala om en minskning av sektorns relativa andel är knappast relevant i sammanhanget, och bäst i klassen duger inte om man ändå inte klarar provet. Angående koldioxidutsläppen är det så att de 15% utsläpp vi kan ha kvar 2050 tas i anspråk av t ex stålindustrin. Vi behöver alltså ha noll i utsläpp i byggsektorn.

Idag är fjärrvärmen bara till ca 50% bioenergi, resten är till absolut största delen spillvärme från ofta fossiltung industri, sopor och fossila bränslen. Så kan det inte se ut i framtiden, utan andelen biobränslen måste öka, samtidigt som RME, DME, biogas, etanol etc skall utvinnas ur svenska skogar och åkrar. I det större perspektivet handlar passivhuset om en nödvändig resurshushållning för att klara klimatutmaningen. Den möter vi som helt samhälle, inte som bransch.

Anders Kyrkander
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.