Pärlspontsluckor - val av virke.
Hej
Vi har platsbyggt ett kök med pärlspontsluckor. Några av dessa luckor har slagit sig. Inser i efterhand att jag var väl snabb att bygga luckorna innan virket fått torka ordentligt.
Jag ska göra ett nytt försök och funderar nu på vilka panelbrädor jag ska använda.
I C inbildar jag mig att spänningarna är minst? Å andra sidan får jag märgen?
Eller skall jag sikta på varannan B, varannan D?
Hur ska jag tänka?
Albin
Vi har platsbyggt ett kök med pärlspontsluckor. Några av dessa luckor har slagit sig. Inser i efterhand att jag var väl snabb att bygga luckorna innan virket fått torka ordentligt.
Jag ska göra ett nytt försök och funderar nu på vilka panelbrädor jag ska använda.
I C inbildar jag mig att spänningarna är minst? Å andra sidan får jag märgen?
Eller skall jag sikta på varannan B, varannan D?
Hur ska jag tänka?
Albin
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 464 inlägg
Pärlspont i MDF? Inte hela skivor utan istället ersätta varje bräda med en i MDF. Kombinerat med handstruken målning borde man åtminstone få lite liv i det.
Det fnns ju MDF skivor som imiterar pärlspont: http://www.woody.se/Butiker/frobergs/Produkter/Fiberskivor-takvagg/Panelskivan/
Det finns varianter på byggmax mfl. ställen.
Men jag tror Johan Gunvert menar att du sågar till "brädor" av MDF och sedan fräser pärlsponten i dessa själv. Detta för att det skall bli lite mer "liv i luckan" än vad det blir med de färdiga skivorna. På detta sättet blir slutresultatet antagligen mindre perfekt och luckorna ser mer "äkta" ut.
Det finns varianter på byggmax mfl. ställen.
Men jag tror Johan Gunvert menar att du sågar till "brädor" av MDF och sedan fräser pärlsponten i dessa själv. Detta för att det skall bli lite mer "liv i luckan" än vad det blir med de färdiga skivorna. På detta sättet blir slutresultatet antagligen mindre perfekt och luckorna ser mer "äkta" ut.
Håller med om att bräda med stående årsringar vore det bästa, utan att märgen med. Märgen tenderar att spricka. Eftersom det antagligen är nästintill omöjligt att köpa på brädgård, skulle jag välja alternativ D. B är inte lika bra eftersom de kommer att böja sig uppåt när de torkar (årsringarna rätar ut sig) och det uppstår en spricka på framsidan (cellerna klämskadas). Därför är D bättre, eftersom sprickan dels hamnar inåt och dessutom tas upp av spåren. Om de är vältorkade innan luckorna byggs bör det ge ett gott resultat.
Lycka till!
Lycka till!
Nog kan du använda b, c och d och säkerligen a och e också. Beror på vilka krav du har men med torrt virke när du börjar och en gradlist på baksidan så kommer man långt. De äldre pärlspontinredningar jag sett har inte haft den virkeskvaliten så att allt är stående, täta årsringar. Inte ens högreståndsmöbler har alltid stående årsringar. Så, det beror på dina egna krav helt enkelt och hur mycket du beslutar dig för att optimera bygget.
Det intressanta i detta fallet är som dr_jerkyll är inne på inte hur årsringarna ligger i varje bräda utan hur du har konstruerat dina lucker. Det handlar om att låta träet röra sig men på ett kontrollerat sätt. Det vore bättre att du visar en bild på hur dina befintliga luckor ser ut.
Krav har jag inte så höga. Jag förväntar mig inte att få ett IKEA-köks nolltolleranser. Önskar det inte heller. Men det får gärna gå att stänga luckorna.
k_haddock: röra sig på ett kontrollerat sätt? hur skulle det gå till. Ska jag kanske inte slå ihop sponten ända in?
Här kommer några bilder¨. Ursäkta röran - vi bygger om.
Tack för hjälpen, allihop.
k_haddock: röra sig på ett kontrollerat sätt? hur skulle det gå till. Ska jag kanske inte slå ihop sponten ända in?
Här kommer några bilder¨. Ursäkta röran - vi bygger om.
Tack för hjälpen, allihop.
Det finns en bild som visar dörren i rätt god närbild ovanifrån. Den innersta brädan är märkbart rundad på insidan. Det är på den brädan som den vertikala tjocka raka ramen sitter iskruvad. Den övre hoisontella ramen sitter sedan iskruvad på samma ojämna bräda, och inte förankrad i den vertikala ramen.pär h skrev:
Det gör att startreferensen för att få till en rak dörr är väldigt opålitlig. Sponten i brädorna kommer att vilja vrida brädorna utåt (då första brädans första kant är så böjd att den lutar utåt. Den hoisontella övre ramen kommer att vilja hålla brädorna raka i förhållande till varandra, men inte i förhållande till den vertikala ramen (som ändå sitter på en rundad bräda). Dess referens till första runda brädan består av två skruvar som måste hamna i tävlande belastning eftersom brädan är rundad.Alla brädorna utom den yttesta är vända så att de strävar efter att böja nästa bräda mer utåt, och det sitter två skruvar per bräda.
En sådan konstruktion kan lätt slå sig. Speciellt om dörren byggs på hösten går den gärna utåt på vintern.
--- Mats ---
Pär: Nej, det var det första felet jag gjorde. Nu ska de byggas nya, med virke som fått ligga inne och torka. Men jag funderar på om det är något mer jag borde tänka på. Några av de torkade bräderna ser ut som krokskruvar medan andra är lika raka och fina som på brädgården. Med lite sortering borde det ju bli bättre nästa gång.
Mats: Tack för ett mycket uttömmande svar. Det låter rimligt som du skriver.
Den vertikala ramens enda syfte är att ha något att skruva gångjärnen i. Skulle det vara bättre att fästa den i de horisontella ramarna (typ halvt i halvt) och inte skruva den alls i pärlsponten? Att skruva i den horisontella ramens ändträ känns konstigt.
När du skriver om tävlande belastning funderar jag på om det vore bätttre att skruva varje pärlspont med två skruvar över varandra?
Albin
Mats: Tack för ett mycket uttömmande svar. Det låter rimligt som du skriver.
Den vertikala ramens enda syfte är att ha något att skruva gångjärnen i. Skulle det vara bättre att fästa den i de horisontella ramarna (typ halvt i halvt) och inte skruva den alls i pärlsponten? Att skruva i den horisontella ramens ändträ känns konstigt.
När du skriver om tävlande belastning funderar jag på om det vore bätttre att skruva varje pärlspont med två skruvar över varandra?
Albin
Trä expanderar mest i sidled, minst i längsled. Om du har mer än runt 10 cm mellan två skruvar i sidled kommr du att få problem när fukten ändrar sig. I längsledd är problemet inte stort. Man kan göra många saker, den bästa är att göra ett ovalt hål genom ramen för den ena skruven i varje bräda (så den håller fast brädan mot ramen, men ändå kan röra sig i sidled). Det är också viktigt att bara bottna sponten om du sätter ihop dörren med fuktigt virke. Om det är virke som är torrare när du sätter ihop det än det kommer att bli på hösten, måste du lämna ett visst glapp till botten så det sedan kan svälla.albinh skrev:
Nästa problem är att brädor inte alltid är så bra. Brädor som vrider sig, eller böjer sig i längsledd när de torkar, de bör du kassera och ha till andra projekt. Brädor som förblir raka när de torkar är utmärkta, men sällsynta (i en billig sågning får du typ två sådana per trädstam. Brädor som bara böjer sig i breddledd får du acceptera, men ett sätt att få dem att ge mindre problem är att ha varannan med ringarna utåt och varannan med ringarna inåt.
Den viktigaste brädan med den konstruktion du har är den innersta, den är referens för både vertikal och horistonell ram. Den vill du ha rak. Hittar du ingen sådan bör du hyvla eller slipa bort den värsta kullen innan du monterar, samt ha den konkava sidan in mot ramarna.
En tapp mellan ramarna är en bra lösning, men överkurs. Ett vinkeljärn på 90 grader som sitter på insidan av ramarnas kanter gör riktningen på dörren stabilare, men lösningen fulare. Halvt i halvt som du nämner är en bra kompromiss. Den bidrar till riktning, samt gör gångjärnen lättare.
De kan nog annars sätta gångjärnen direkt mot pärlsponten och skippa den vertikala ramen. Det du då får kvar är en gammal klassisk Z-dörr.
--- Mats ---
Alltså synliga på utsidan?Mats Bengtsson skrev:
Det bästa vore väl att lyckas fästa gångjärnen i de horisontella ramarna? Så får samtliga pårlspontsbräder röra sig som dom vill. Hur nu det ska gå till.
Återigen tack för ett mycket lärorikt svar.
Albin.