På väg köpa ett hus men fuktproblem...
Hej!
Vi har tittat på hus ett bra tag och fick träff på ett hus som kändes rätt i en återvändgata med 4 hus till på gatanoch närhet till allt.
MEN... Det har konstaterat fukt i den "vanliga" besiktningen av Anticimex så en fördjupad besiktning av "Fukt- och mögelskador" har gjorts.
Priset på huset har justerats ned ca 400.000 kr på grund av detta då köparen tar på sig ansvaret att fixa det själv.
Jag kan säga att jag har renoverat en skånelänga av betong/cement/sten och allting nytt inuti men vi funderar på flytta pga jobb då det blir mindre pendlandet.
Huset vi tittat på är en typisk 70-talshus 1-våning på 130 kvm ca. Krypgrund så klart men det jag vill veta är. Är prisförslagen rimliga och kan det göras själv med lite hjälp?
Vad mer kan tillkomma än de åtgärdsförslag som framkom vid besiktningen?
Nytt kök tänkte vi ha likaså badrum så de kostnader har vi färdiga
Infogar texten och hoppas det ej blir för långt.
Tips och omdömen mottages tacksamt likaså råd om man ska ta huset eller ej...
"Utredning av fukt- och mögelskador.
Man kontaterade att syllen var tryckimpregnerad fuktkvoten i sylen uppmättes på va 6 ställen till 18-25%. I garderoben togs ett mindre provhål i det upprgelade golvet, avvikande lukt kändes från provhålet.
Gynnsama fuktförhållanden för tillväxt av mögelsvampar föreligger om den relativa fuktigheter (RF) i träporerna och den omgivande luften är över 75%, vilket i furuvirke
motsvarar en fuktkvot (u) på ca 17%. RF har uppmätts på plats och i lab med vaisala-givare. Fuktkvoterna har uppmätts med resistiv metod. Vissa ytor har kontrollerats med ytfuktkännande indikator.
Ute:
Sockelhöjden är ca 7-12 cm och det finns rabatter invid huset.
Inne:
Svag avvikande mikrobiell lukt kan kännas när man kommer in.
Provhål A: Ett större provhål togs i golv och vägg i garderoben mot söder.
Golv: Avvikande mikrobiell lukt känns från golvisoleringen. PÅ betongen finns svart plast. Prov togs av plasten, på lab känns en avvikande mikrobiell lukt från provbiten. Betongen har fläckvisa missfärgningar som luktar kraftigt av mögel. RF mellan plast/betong uppmättes till 91%.
Yttervägg: Regelstomme är 95mm och isoleringen mellan reglarna består av fiberplank. De finns en drivremsa under den tryckimpregnerade syllen (ej fuktspärr).
Fuktkvoten vid utsida nederdel syll uppmättes till 23%,
RF lab uppmättes till 84% och en kemisk/mikrobiell lukt känns från provbiten. Det finns 50mm isolering mellan vindpapp och tegel det finns ej papper mot teglet (bra).
Prov togs av isolering mot tegel och vindpapp ovan syll, ingen avvikande lukt kan kännas på lab.
Det finns tjock grundmurspapp under teglet som är uppdraget på insida vindpapp ca 13 cm ovan syllen.
Provhål B: Ett större provhål togs i golvet NÖ-hörnet.
Avvikande mikrobiell lukt känns från golvisoleringen. På betongen finns svart plast. Prov togs av plasten, på lab känns en avvikande mikrobiell lukt från provbiten. Det finns mängder med träflis och mindre träbitar under plastfolien. RF mellan plast/betong uppmättes till 93%.
Övrigt: Det finns inga friskluftsventiler. (Det bör finns genomluftning vid innerdörrar).
Golven i våtutrymmen har överbetong.
Det verkar som om alla innerväggar står på golvspånskivan.
Kommentarer:
Ytterväggssyllar: Då fuktspärren under syllen saknas påverkan av markfukt i ångfas. Hög fuktihet och avvikande lukt har konstaterat i syllarna.
Tryckimpregnerad virke från 1970-talet avger ofta avvikande lukter.
Golv: Träflis/träbitar fins mellan plastfolie/betong.
Hög fuktighet och dålig lukt har konstaterat mellan plastfolie/betong. Lukten har smittat av sig på plastfolie och golvisolering.
Åtgärdsförslag:
A: Golv: Samtliga 131 kvm rivs ut ner till betongplattan. Betongplattan rengörs noggrant med
industridammsugare, avbränns där det är möjligt och decifineras med Virkon.
En ny golvkonstruktion bygs upp med eventuell avjämning,
mekanisk ventilerad platonmatta, cellplast, glidsikt och övergolv. I tvät, bad och dusch gjuts överbetong varefter lägges plastmatta. I övriga utrymmen lägges övergolv av golvspånskiva och golv.
Samtliga innerväggssyllar placeras på lecablock på platonmattan. I bad och dusch monteras plastväggmattor.
Mekanisk frånluft anordnas till platonmattan. Luftintag med dammfilter anordnas vid ytterväggarna.
Fläkt LHG KVK 160 placeras på vinden. Fläkten ställs på 50mm styv minerallull. 600 ljuddämpare placeras före och efter fläkt. Fläktn avvibreras från rören. Fläkten styrs
av en 5-stegstransformator. Avluften dras ut genom takhuv ller genom gaveln. Fläktrör isoleras.
(Alternativt dimensioneras systemet av Platon varvid deras fläktkomponenter används).
Friskluftsventiler bör anordnas till rummen.
Genomluftning anordnas innerdörarna vid behov.
Kostnad: Ca 250.000 kr inkl moms
B: Ytterväggssyllar: Ytterväggssyllarna, 48 lpm, byts ut mot nya icke tryckimpregnerade syllar som placeras på lecablock. Material plockas bort till teglet. Utrymmet
rengörs noggrant med industridammsugare och decifineras med Virkon. FUktspärr anordnas mellan syll och lecablock. Utanför den nya syllen monteras rockwoll vindtät och cellplastisolering som fasas utåt vid ovankant.
Kostnad: Ca 60.000 kr
"
Vi har tittat på hus ett bra tag och fick träff på ett hus som kändes rätt i en återvändgata med 4 hus till på gatanoch närhet till allt.
MEN... Det har konstaterat fukt i den "vanliga" besiktningen av Anticimex så en fördjupad besiktning av "Fukt- och mögelskador" har gjorts.
Priset på huset har justerats ned ca 400.000 kr på grund av detta då köparen tar på sig ansvaret att fixa det själv.
Jag kan säga att jag har renoverat en skånelänga av betong/cement/sten och allting nytt inuti men vi funderar på flytta pga jobb då det blir mindre pendlandet.
Huset vi tittat på är en typisk 70-talshus 1-våning på 130 kvm ca. Krypgrund så klart men det jag vill veta är. Är prisförslagen rimliga och kan det göras själv med lite hjälp?
Vad mer kan tillkomma än de åtgärdsförslag som framkom vid besiktningen?
Nytt kök tänkte vi ha likaså badrum så de kostnader har vi färdiga
Infogar texten och hoppas det ej blir för långt.
Tips och omdömen mottages tacksamt likaså råd om man ska ta huset eller ej...
"Utredning av fukt- och mögelskador.
Man kontaterade att syllen var tryckimpregnerad fuktkvoten i sylen uppmättes på va 6 ställen till 18-25%. I garderoben togs ett mindre provhål i det upprgelade golvet, avvikande lukt kändes från provhålet.
Gynnsama fuktförhållanden för tillväxt av mögelsvampar föreligger om den relativa fuktigheter (RF) i träporerna och den omgivande luften är över 75%, vilket i furuvirke
motsvarar en fuktkvot (u) på ca 17%. RF har uppmätts på plats och i lab med vaisala-givare. Fuktkvoterna har uppmätts med resistiv metod. Vissa ytor har kontrollerats med ytfuktkännande indikator.
Ute:
Sockelhöjden är ca 7-12 cm och det finns rabatter invid huset.
Inne:
Svag avvikande mikrobiell lukt kan kännas när man kommer in.
Provhål A: Ett större provhål togs i golv och vägg i garderoben mot söder.
Golv: Avvikande mikrobiell lukt känns från golvisoleringen. PÅ betongen finns svart plast. Prov togs av plasten, på lab känns en avvikande mikrobiell lukt från provbiten. Betongen har fläckvisa missfärgningar som luktar kraftigt av mögel. RF mellan plast/betong uppmättes till 91%.
Yttervägg: Regelstomme är 95mm och isoleringen mellan reglarna består av fiberplank. De finns en drivremsa under den tryckimpregnerade syllen (ej fuktspärr).
Fuktkvoten vid utsida nederdel syll uppmättes till 23%,
RF lab uppmättes till 84% och en kemisk/mikrobiell lukt känns från provbiten. Det finns 50mm isolering mellan vindpapp och tegel det finns ej papper mot teglet (bra).
Prov togs av isolering mot tegel och vindpapp ovan syll, ingen avvikande lukt kan kännas på lab.
Det finns tjock grundmurspapp under teglet som är uppdraget på insida vindpapp ca 13 cm ovan syllen.
Provhål B: Ett större provhål togs i golvet NÖ-hörnet.
Avvikande mikrobiell lukt känns från golvisoleringen. På betongen finns svart plast. Prov togs av plasten, på lab känns en avvikande mikrobiell lukt från provbiten. Det finns mängder med träflis och mindre träbitar under plastfolien. RF mellan plast/betong uppmättes till 93%.
Övrigt: Det finns inga friskluftsventiler. (Det bör finns genomluftning vid innerdörrar).
Golven i våtutrymmen har överbetong.
Det verkar som om alla innerväggar står på golvspånskivan.
Kommentarer:
Ytterväggssyllar: Då fuktspärren under syllen saknas påverkan av markfukt i ångfas. Hög fuktihet och avvikande lukt har konstaterat i syllarna.
Tryckimpregnerad virke från 1970-talet avger ofta avvikande lukter.
Golv: Träflis/träbitar fins mellan plastfolie/betong.
Hög fuktighet och dålig lukt har konstaterat mellan plastfolie/betong. Lukten har smittat av sig på plastfolie och golvisolering.
Åtgärdsförslag:
A: Golv: Samtliga 131 kvm rivs ut ner till betongplattan. Betongplattan rengörs noggrant med
industridammsugare, avbränns där det är möjligt och decifineras med Virkon.
En ny golvkonstruktion bygs upp med eventuell avjämning,
mekanisk ventilerad platonmatta, cellplast, glidsikt och övergolv. I tvät, bad och dusch gjuts överbetong varefter lägges plastmatta. I övriga utrymmen lägges övergolv av golvspånskiva och golv.
Samtliga innerväggssyllar placeras på lecablock på platonmattan. I bad och dusch monteras plastväggmattor.
Mekanisk frånluft anordnas till platonmattan. Luftintag med dammfilter anordnas vid ytterväggarna.
Fläkt LHG KVK 160 placeras på vinden. Fläkten ställs på 50mm styv minerallull. 600 ljuddämpare placeras före och efter fläkt. Fläktn avvibreras från rören. Fläkten styrs
av en 5-stegstransformator. Avluften dras ut genom takhuv ller genom gaveln. Fläktrör isoleras.
(Alternativt dimensioneras systemet av Platon varvid deras fläktkomponenter används).
Friskluftsventiler bör anordnas till rummen.
Genomluftning anordnas innerdörarna vid behov.
Kostnad: Ca 250.000 kr inkl moms
B: Ytterväggssyllar: Ytterväggssyllarna, 48 lpm, byts ut mot nya icke tryckimpregnerade syllar som placeras på lecablock. Material plockas bort till teglet. Utrymmet
rengörs noggrant med industridammsugare och decifineras med Virkon. FUktspärr anordnas mellan syll och lecablock. Utanför den nya syllen monteras rockwoll vindtät och cellplastisolering som fasas utåt vid ovankant.
Kostnad: Ca 60.000 kr
"
Be en byggfirma om en muntlig icke bindande prisuppskattning för jobbet.
Be dem speca jobbet i hela 50 000 lappar om de tycker det är svårt att uppskatta.
Jag tycker det låter billigt att byta syllen runt hela huset för 60 000.
Det är mycket jobb.
Får du det gjort för en vettig peng så har du ju gått plus.
Mvh
Be dem speca jobbet i hela 50 000 lappar om de tycker det är svårt att uppskatta.
Jag tycker det låter billigt att byta syllen runt hela huset för 60 000.
Det är mycket jobb.
Får du det gjort för en vettig peng så har du ju gått plus.
Mvh
Huruvida de föreslagna åtgärderna är de som behövs eller inte är ju svårt att veta men det låter ju som det är en hel del att göra. Själva har vi precis också köpt ett hus som vi snart skall flytta in i och där fuktproblem hittades i grunden vid besiktningen. Dock så tog säljaren på sig att åtgärda detta och prislappen hamnade strax under 100.000 tror jag. Det som gjordes då var bl.a.:
sanera grundutrymme från organiskt material,
på med fuktspärr på mark,
byta ut angripet virke o reparera blindbotten där det behövdes,
isolera om golv på vissa ställen,
applicera svampdödande medel,
installera avfuktare,
samt ordna avrinning från stuprör (gick rakt ut i backen innan) till brunn
Nog var jag i och försig lite skeptisk till att låta säljaren ta hand om detta då det kändes som vi inte kunde ha kontrollen att allt skulle bli åtgärdat som behövdes. Hade dock kontakten med de som gjorde jobben kontinuerligt så det kändes ändå hyfsat bra.
400' avdrag på pris verkar åtminstonde i mina öron/ögon räcka ganska långt, även om åtgärden att bryta upp allt golv verkar ganska häftigt.
sanera grundutrymme från organiskt material,
på med fuktspärr på mark,
byta ut angripet virke o reparera blindbotten där det behövdes,
isolera om golv på vissa ställen,
applicera svampdödande medel,
installera avfuktare,
samt ordna avrinning från stuprör (gick rakt ut i backen innan) till brunn
Nog var jag i och försig lite skeptisk till att låta säljaren ta hand om detta då det kändes som vi inte kunde ha kontrollen att allt skulle bli åtgärdat som behövdes. Hade dock kontakten med de som gjorde jobben kontinuerligt så det kändes ändå hyfsat bra.
400' avdrag på pris verkar åtminstonde i mina öron/ögon räcka ganska långt, även om åtgärden att bryta upp allt golv verkar ganska häftigt.
Nu är jag bara glad lekman och inget mer men om man ändå ska bryta upp golven och lossa syllen, hur mycket mer skulle det kosta att riva den gammla plattan helt och stoppa dit en modern platta som har isoleringen på rätt sida om betongen istället
Du verkar ha fått vettiga åtgärdsförslag, frågan är bara om konstnadsuppskattningarna är rimliga. Det verkar lite billigt...
Personligen skulle jag nog hellre lagt ett nivellgolv om jag hade en fuktig platta, det känns som om risken för igensättning är mindre där.
Det du aldrig kan ändra på ett hus är LÄGET, nästan allt annat går att fixa!
Personligen skulle jag nog hellre lagt ett nivellgolv om jag hade en fuktig platta, det känns som om risken för igensättning är mindre där.
Det du aldrig kan ändra på ett hus är LÄGET, nästan allt annat går att fixa!
Vi har också varit spekulanter på ett 70-tals hus med fuktproblem liknande de du beskriver. Vet du vilken slags betong plattan är gjuten av? På 70-talet gjöt man ofta med blåbetong som är lika med radon!!!! Vet ej om anticimex kan kolla radonhalten, annars finns det firmor som gör detta.
Har ni tagit reda på varför man har dessa problem med kåken? Felaktig konstruktion vid nybyggnationen? Dålig dränering? Kolla med kommunen hur dagvattnet verkar i det område huset ligger.
Ventilationen håller ju bara fukten i schack. Utan ventilation-Mögel!
Vi valde att hoppa av vårt husköp, och ska nu bygga nytt Men jag ska tillägga att det var med sorg i hjärtat. Huset hade stor potensial att bli vår drömkåk och hade dessutom ett drömläge. :'(
Men vi (jag och min man) är ju 2 försiktiga generaler....
Mitt bästa råd är att prata med alla du känner och ring och prata med auktoriserad besiktningsman om dina beskymmer. Sen kanske det inte är så kul att starta sitt husköp med en massa arbete, speciellt inte när som du redan renoverat ett hus innan.
Det kommer ju att ploppa upp massor av hus nu i vår, jag hade väntat på ett friskt hus istället.
Lycka till hur du än gör..
Fia
Har ni tagit reda på varför man har dessa problem med kåken? Felaktig konstruktion vid nybyggnationen? Dålig dränering? Kolla med kommunen hur dagvattnet verkar i det område huset ligger.
Ventilationen håller ju bara fukten i schack. Utan ventilation-Mögel!
Vi valde att hoppa av vårt husköp, och ska nu bygga nytt
Men jag ska tillägga att det var med sorg i hjärtat. Huset hade stor potensial att bli vår drömkåk och hade dessutom ett drömläge. :'(Men vi (jag och min man) är ju 2 försiktiga generaler....
Mitt bästa råd är att prata med alla du känner och ring och prata med auktoriserad besiktningsman om dina beskymmer. Sen kanske det inte är så kul att starta sitt husköp med en massa arbete, speciellt inte när som du redan renoverat ett hus innan.
Det kommer ju att ploppa upp massor av hus nu i vår, jag hade väntat på ett friskt hus istället.
Lycka till hur du än gör..
Fia
Ja i princip
iom att man ska riva bjälklaget så ryker ändå allt invändigt. Då sätter man stödbalkar längsytterväggarna och lyfter i dessa. Sen kan man i lugnan ro fixa underlaget.
Alternativt tar man upp några hål och fäster tvärreglar direkt i stommen. Sen tar man domkrafter mot dessa och lyfter.
Går att göra? japp, hela casinot i sundsvall lyftes.
Kostar? ingen aning. Tycker dock att det kan vara värt att utreda att få en från botten sund konstruktion istället för att försöka fixa till ett problem
iom att man ska riva bjälklaget så ryker ändå allt invändigt. Då sätter man stödbalkar längsytterväggarna och lyfter i dessa. Sen kan man i lugnan ro fixa underlaget.
Alternativt tar man upp några hål och fäster tvärreglar direkt i stommen. Sen tar man domkrafter mot dessa och lyfter.
Går att göra? japp, hela casinot i sundsvall lyftes.
Kostar? ingen aning. Tycker dock att det kan vara värt att utreda att få en från botten sund konstruktion istället för att försöka fixa till ett problem
På väg mot Off-topic men plattor GJUTNA i blå betong det kan väl ändå inte finnas. Isåfall bara i närheten av Yxhult eller ?
På mitt jobb har de gjort en liknande manöver med ventilerat undergolv i slutet och fläkten hörs mest utanför huset.(där röret mynnar ut). Dessutom Ozonbehandlades utrymmet efter rivning för att ta bort lukt från de tryckta reglarna som togs bort.
Det verkar då funka.
/lob
På mitt jobb har de gjort en liknande manöver med ventilerat undergolv i slutet och fläkten hörs mest utanför huset.(där röret mynnar ut). Dessutom Ozonbehandlades utrymmet efter rivning för att ta bort lukt från de tryckta reglarna som togs bort.
Det verkar då funka.
/lob
Angående blå betong..
Här följer korrekt info om blå betong. Texten är kopierad från www.betong.se där det finns mer att läsa för den som undrar.... :
Mvh Fia
Sanningen om blåbetongen
Blåbetong. För de flesta av oss börjar orosklockorna ringa. Man har ju hört larmrapporterna. Men oftast är anledning till ängslan obefogad. Få hushåll har en sådan hög dos av strålning i sina hem för att det ska betraktas som farligt.
Blåbetong tillkom 1929 och består av alunskiffer, och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Det var ett vanligt byggmateriel under 50, 60 och 70-talet, och är ett material med många fördelar: Det är lätt, det kan sågas och det har goda värmeisolerande egenskaper. Tyvärr finns också en stor nackdel. Alunskiffret i betongen innehåller betydligt större mängder av uran än andra bergarter och kan därför ge upphov till radonavgång. 1972 kom den första varningen från SSI att detta kunde vara ett olämpligt byggnadsmateriel. Det ledde till att byggnadsindustrin slutade tillverka blåbetong 1975, men byggandet av hus i materialet fortsatte fram till 1980.
Radonhalterna är geografiskt betingade
Närmare 400 000 hus i Sverige lär ha byggts av blåbetong och 800 000 människor, en tiondel av Sveriges befolkning, bor i dessa. Radon finns i alla dessa hus men strålningen varierar. Att det finns blåbetong i huset behöver inte innebära någon fara. Om radonhalten är hög eller inte beror på var alunskiffret är brutet. De lägsta halterna har påträffats i skiffer på Öland och de högsta i Västergötland. Blåbetong från Öland har i stor utsträckning transporterats med båt längs kusterna och främst används i de kustnära tätorterna. Hus av blåbetong från 30 och 40-talet finns främst i Västergötland, Närke och Östergötland. Under 60 och 70-talet det blev billigare att frakta byggmateriel med tåg och lastbil. Då kom betong från Västergötland och Närke i hög grad att användas när man byggde miljonprogrammet i tätorter.
I radonutredningen 1979 fann man, efter olika beräkningar, att stråldosen från ett hus byggt i blåbetong maximalt kan uppgå till 4 millisievert per år. Detta innebar att det inte fanns anledning att utfärda restrektioner till de boende. Däremot bestämde Boverket 1980 att gammastrålningen i nya hus där folk vistas mer än tillfälligt inte får överstiga gränsvärdet 0,5 mikrosievert per timme.
Ventilation och renovering bästa lösningen
Om man misstänker att man har blåbetong i huset finns det två olika metoder att åtgärda problemet. Det ena är att ta bort betongen. Detta är ett bra alternativ om det rör sig om mellanväggar och inte bärande inneväggar, och om man ändå ska göra en stor renovering. Radonavgången minskas då betydligt i och med att strålningen kommer från väggens båda håll. Det andra är att sörja för god ventilation i byggnaden som då i sig minskar strålningen.
Det enklaste och bästa sättet att reda på hur mycket radon det finns i ett blåbetonghus är att göra en radonmätning. Det går till så att små dosor med spårfilm placeras ut som sedan får ligga i två månader. Radonet lämnar sedan spår på filmen, och ett laboratorium kan sedan fastställa halterna. Dosorna kan med fördel beställas från kommunen.
Här följer korrekt info om blå betong. Texten är kopierad från www.betong.se där det finns mer att läsa för den som undrar.... :
Mvh Fia
Sanningen om blåbetongen
Blåbetong. För de flesta av oss börjar orosklockorna ringa. Man har ju hört larmrapporterna. Men oftast är anledning till ängslan obefogad. Få hushåll har en sådan hög dos av strålning i sina hem för att det ska betraktas som farligt.
Blåbetong tillkom 1929 och består av alunskiffer, och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Det var ett vanligt byggmateriel under 50, 60 och 70-talet, och är ett material med många fördelar: Det är lätt, det kan sågas och det har goda värmeisolerande egenskaper. Tyvärr finns också en stor nackdel. Alunskiffret i betongen innehåller betydligt större mängder av uran än andra bergarter och kan därför ge upphov till radonavgång. 1972 kom den första varningen från SSI att detta kunde vara ett olämpligt byggnadsmateriel. Det ledde till att byggnadsindustrin slutade tillverka blåbetong 1975, men byggandet av hus i materialet fortsatte fram till 1980.
Radonhalterna är geografiskt betingade
Närmare 400 000 hus i Sverige lär ha byggts av blåbetong och 800 000 människor, en tiondel av Sveriges befolkning, bor i dessa. Radon finns i alla dessa hus men strålningen varierar. Att det finns blåbetong i huset behöver inte innebära någon fara. Om radonhalten är hög eller inte beror på var alunskiffret är brutet. De lägsta halterna har påträffats i skiffer på Öland och de högsta i Västergötland. Blåbetong från Öland har i stor utsträckning transporterats med båt längs kusterna och främst används i de kustnära tätorterna. Hus av blåbetong från 30 och 40-talet finns främst i Västergötland, Närke och Östergötland. Under 60 och 70-talet det blev billigare att frakta byggmateriel med tåg och lastbil. Då kom betong från Västergötland och Närke i hög grad att användas när man byggde miljonprogrammet i tätorter.
I radonutredningen 1979 fann man, efter olika beräkningar, att stråldosen från ett hus byggt i blåbetong maximalt kan uppgå till 4 millisievert per år. Detta innebar att det inte fanns anledning att utfärda restrektioner till de boende. Däremot bestämde Boverket 1980 att gammastrålningen i nya hus där folk vistas mer än tillfälligt inte får överstiga gränsvärdet 0,5 mikrosievert per timme.
Ventilation och renovering bästa lösningen
Om man misstänker att man har blåbetong i huset finns det två olika metoder att åtgärda problemet. Det ena är att ta bort betongen. Detta är ett bra alternativ om det rör sig om mellanväggar och inte bärande inneväggar, och om man ändå ska göra en stor renovering. Radonavgången minskas då betydligt i och med att strålningen kommer från väggens båda håll. Det andra är att sörja för god ventilation i byggnaden som då i sig minskar strålningen.
Det enklaste och bästa sättet att reda på hur mycket radon det finns i ett blåbetonghus är att göra en radonmätning. Det går till så att små dosor med spårfilm placeras ut som sedan får ligga i två månader. Radonet lämnar sedan spår på filmen, och ett laboratorium kan sedan fastställa halterna. Dosorna kan med fördel beställas från kommunen.