Olika fabrikat på grund- och slutstrykningsfärg?
Jag kan försöka sammanfatta hur jag har förstått hur olika färgtyper hänger ihop. Jag undantar linoljefärger och (andra) slamfärger, och håller mig till de vanliga färgtyperna, tidigare kallades de oljefärger respektive vattenlösta färger (akrylat).
En färg innehållar i huvudsak av tre beståndsdelar: pigment, bindemedel och lösningsmedel. Pigmentet är det som ger själva kulören, bindemedlet är det som håller ihop färgen när den har torkat och lösningsmedlet gör att färgen är flytande och kan strykas ut med pensel. Lösningsmedlet dunstar bort när färgen torkar, medan pigmentet och bindemedlet blir kvar.
I våra vanliga inom- och utomhusfärger används i huvudsak två bindemedel: akrylat (latex) och alkyd. Akrylatfärger har alltid varit vattenlösta. Tidigare var alkydfärg lika med oljefärg, eftersom alkyd bara kunde lösas i lacknafta. Det är de gamla "hederliga oljefärgerna" med stark lukt och lång torktid. De går knappt att få tag i längre, för numer har kemisterna hos färgfabrikanterna lyckats hitta på ett sätt att lösa alkyden i vatten.
Alltså är både akrylat- och alkydfärger vattenlösta nuför tiden och luktar väldigt litet.
En tumregel jag en gång läste var att man kan måla en akrylatfärg på en alkydfärg, men inte tvärtom. Alltså kan man grunda med en alkydgrund, och sedan välja om man vill toppstryka med en akrylat- eller alkydfärg. Om man däremot använder en akrylatgrund, så måste man toppstryka med en akrylatfärg.
OM JAG HAR MISSFÖRSTÅTT NÅGOT ÄR JAG TACKSAM OM NÅGON SOM VET BÄTTRE KAN RÄTTA MIG.
Min fråga i den här tråden gäller väl om det kan finnas skillnader mellan olika fabrikat av (i det här fallet) lackfärger (snickerifärger), som gör att man bör undvika att blanda vissa fabrikat.
Om man frågar färgfabrikanterna så säger de naturligtvis att man bara ska använda deras färg från grundning och uppåt, men jag vill se förbi sådant marknadssnack och undrar om det finns någon här som vet hur det verkligen förhåller sig.
Jag är mycket tacksam för ett insatt svar.
Det var min "korta" sammanfattning av min mycket begränsade, och kanske delvis felaktiga, kunskap om färger.
En färg innehållar i huvudsak av tre beståndsdelar: pigment, bindemedel och lösningsmedel. Pigmentet är det som ger själva kulören, bindemedlet är det som håller ihop färgen när den har torkat och lösningsmedlet gör att färgen är flytande och kan strykas ut med pensel. Lösningsmedlet dunstar bort när färgen torkar, medan pigmentet och bindemedlet blir kvar.
I våra vanliga inom- och utomhusfärger används i huvudsak två bindemedel: akrylat (latex) och alkyd. Akrylatfärger har alltid varit vattenlösta. Tidigare var alkydfärg lika med oljefärg, eftersom alkyd bara kunde lösas i lacknafta. Det är de gamla "hederliga oljefärgerna" med stark lukt och lång torktid. De går knappt att få tag i längre, för numer har kemisterna hos färgfabrikanterna lyckats hitta på ett sätt att lösa alkyden i vatten.
Alltså är både akrylat- och alkydfärger vattenlösta nuför tiden och luktar väldigt litet.
En tumregel jag en gång läste var att man kan måla en akrylatfärg på en alkydfärg, men inte tvärtom. Alltså kan man grunda med en alkydgrund, och sedan välja om man vill toppstryka med en akrylat- eller alkydfärg. Om man däremot använder en akrylatgrund, så måste man toppstryka med en akrylatfärg.
OM JAG HAR MISSFÖRSTÅTT NÅGOT ÄR JAG TACKSAM OM NÅGON SOM VET BÄTTRE KAN RÄTTA MIG.
Min fråga i den här tråden gäller väl om det kan finnas skillnader mellan olika fabrikat av (i det här fallet) lackfärger (snickerifärger), som gör att man bör undvika att blanda vissa fabrikat.
Om man frågar färgfabrikanterna så säger de naturligtvis att man bara ska använda deras färg från grundning och uppåt, men jag vill se förbi sådant marknadssnack och undrar om det finns någon här som vet hur det verkligen förhåller sig.
Jag är mycket tacksam för ett insatt svar.
Det var min "korta" sammanfattning av min mycket begränsade, och kanske delvis felaktiga, kunskap om färger.
Redigerat:
Olika kemiska tillsatser i färgerna kanske kan ge reaktioner som inte är eftersträvansvärt. Jag tror inte man bör utgå ifrån att det kommer att bli problen när man blandar olika fabrikat, men man bör nog inse att det finns en viss risk.
Som ett relaterat exempel så målade jag en gång med spärrfärg, Gjöco spärrgrund (uretanmodifierad alkyd) och hade en skvätt Jotun kvist- och spärrgrund (epoxi-baserad) över från ett tidigare projekt. Så smart var jag att jag tänkte att det gick bra att blanda ihop dem för enkelhetens skull men se det gick inte. Epoxin i Jotunfärgen aktiverades av något i Gjöcofärgen och skiten härdade i burken. Kul.
Just därför inser jag att om man kombinerar produkter som inte har testats tillsammans så får man räkna med att det kanske kan bli problem.
Som ett relaterat exempel så målade jag en gång med spärrfärg, Gjöco spärrgrund (uretanmodifierad alkyd) och hade en skvätt Jotun kvist- och spärrgrund (epoxi-baserad) över från ett tidigare projekt. Så smart var jag att jag tänkte att det gick bra att blanda ihop dem för enkelhetens skull men se det gick inte. Epoxin i Jotunfärgen aktiverades av något i Gjöcofärgen och skiten härdade i burken. Kul.
Just därför inser jag att om man kombinerar produkter som inte har testats tillsammans så får man räkna med att det kanske kan bli problem.
Tumregel 1: Blanda aldrig olika produkter i vått tillstånd. (Bra att MaxPax lyfte frågan, synd att han behövde lära sig på egen hand 
)
Tumregel 2: Akrylat fastnar på allt (med mer eller mindre förarbete). Alkyd på alkyd och (poly)uretan, (poly)uretan på (poly)uretan och epoxi, epoxi på epoxi.
Tumregel 3: Låt varje skikt torka ordentligt. Bokstavligen talat är tumregeln för tork att man kör in tummen hårt och vrider om. Säger inget om härdning men ger en bra indikation om man är tveksam på torktid i exv. kallt väder.
)Tumregel 2: Akrylat fastnar på allt (med mer eller mindre förarbete). Alkyd på alkyd och (poly)uretan, (poly)uretan på (poly)uretan och epoxi, epoxi på epoxi.
Tumregel 3: Låt varje skikt torka ordentligt. Bokstavligen talat är tumregeln för tork att man kör in tummen hårt och vrider om. Säger inget om härdning men ger en bra indikation om man är tveksam på torktid i exv. kallt väder.
Redigerat: