Övervåningen renoveras helt - byta ut radiatorer mot golvvärme
Hej!
Behöver få input från er som kan detta.
Vi har fått bygglov för att bygga om ovanvåningen, det vill säga addera en 9m lång takkupa. För att få den på plats kommer man behöva avlasta olika delar och med det kommer man behöva riva upp golvet.
Förutsättningar i huset;
Huset är från 1951, och renoverat senast 1990 med tilläggsisolering och treglasfönster (förutom på våning 2). Huset är inte dragit, däremot dåligt isolerat på ovanvåningen vilket nu kommer att fixas. I princip kommer hela ovanvåningen byggas om, där fönster byts ut till treglas, tjockare isolering i väggar (vindskydd etc) och avsevärt mer isolering på vinden (från typ 5-10cm till 40-50cm). Idag har krypgrund hanteras med installation av avfuktare, ny bergvärmepump installerats.
Huset är delat i två kroppar, den delen vi pratar om nu står på krypgrund. Krypgrunden är typ 1 till 1.5m hög så den är rejäl. I vintras gick temperaturen neråt 6+ när det var -25 ute i en vecka. Bor i Västra Götaland, Vänersborg. Det är, om jag såg rätt typ 15-20cm isolering mellan golvet och krypgrunden på första våningen. Våninge ett idag håller en bra tempratur generellt, väldigt varmt närmare radiatorerna man kommer, vilket är logiskt.
Idag värms huset med bergvärme, ny pump installerade 2023-07. Nästa eller året efter det kommer FTX att installeras (tydligen är vårt hus bra byggt för det då rören som dras kommer bli korta, knappt några böjar och man kommer åt alla rum utan problem).
Kassett kommer sättas in i murstocken, som värmer även hela murstocken framöver (dagens installation av en kamin värmer knappt murstocken).
Här uppstår frågan;
Eftersom man river upp hela golvet på våning 2 och kommer även "rikta om det" så är det typ nu man även kan fundera på om om man inte ska lägga in vattenburen golvvärme. Det viktigaste är inte att det blir en vinst i form av kronor utan att få en komfortvärme som idag inte finns på ovanvåningen. Givet ska de inte vara en förlustaffär där man pungar ut hur mycket osm helst och så blir det pannkaka som kostar skjortan. I vintras hade vi inomhustemperatur på ovanvåningen som gick neråt 13, när det var ca -15 till -20 ute., vilket vi och byggaren tror hänger ihop med att det är tvåglas överallt, inget vindskydd och undermålig isolering. Det korrigeras nu när de bygger om allt.
Om det installeras kommer 4 av 11 radiotorer plockas bort, sen när vardasrummet görs om tas ytterligare 3 bort. Två är kvar på toaletter, där ena toaletten komemr renoveras inom 2 år, och då med golvvärme. Lilla toaletten får vi se hur det blir, samt gästrummet (konstigt nog) behöver varken värme eller kyla då det håller typ 17-18grader året runt.
Är det en bra ide med golvvärme? Blir det bättre "komfortvärme" med golvvärme än att byta ut radiatorerna? Är det vettigt att ha det på våning 2? Värmer det neråt med? Vad skulle kunna vara dåligt med det?? Vad tänker ni som är mer inatta i detta med golvvärme, effektivitet, komfort etc?
Tanken är att successivt i huset byta ut till golvvärme om vi väljer att köra på det men dumt att göra det ifall det blir sämre..
Behöver få input från er som kan detta.
Vi har fått bygglov för att bygga om ovanvåningen, det vill säga addera en 9m lång takkupa. För att få den på plats kommer man behöva avlasta olika delar och med det kommer man behöva riva upp golvet.
Förutsättningar i huset;
Huset är från 1951, och renoverat senast 1990 med tilläggsisolering och treglasfönster (förutom på våning 2). Huset är inte dragit, däremot dåligt isolerat på ovanvåningen vilket nu kommer att fixas. I princip kommer hela ovanvåningen byggas om, där fönster byts ut till treglas, tjockare isolering i väggar (vindskydd etc) och avsevärt mer isolering på vinden (från typ 5-10cm till 40-50cm). Idag har krypgrund hanteras med installation av avfuktare, ny bergvärmepump installerats.
Huset är delat i två kroppar, den delen vi pratar om nu står på krypgrund. Krypgrunden är typ 1 till 1.5m hög så den är rejäl. I vintras gick temperaturen neråt 6+ när det var -25 ute i en vecka. Bor i Västra Götaland, Vänersborg. Det är, om jag såg rätt typ 15-20cm isolering mellan golvet och krypgrunden på första våningen. Våninge ett idag håller en bra tempratur generellt, väldigt varmt närmare radiatorerna man kommer, vilket är logiskt.
Idag värms huset med bergvärme, ny pump installerade 2023-07. Nästa eller året efter det kommer FTX att installeras (tydligen är vårt hus bra byggt för det då rören som dras kommer bli korta, knappt några böjar och man kommer åt alla rum utan problem).
Kassett kommer sättas in i murstocken, som värmer även hela murstocken framöver (dagens installation av en kamin värmer knappt murstocken).
Här uppstår frågan;
Eftersom man river upp hela golvet på våning 2 och kommer även "rikta om det" så är det typ nu man även kan fundera på om om man inte ska lägga in vattenburen golvvärme. Det viktigaste är inte att det blir en vinst i form av kronor utan att få en komfortvärme som idag inte finns på ovanvåningen. Givet ska de inte vara en förlustaffär där man pungar ut hur mycket osm helst och så blir det pannkaka som kostar skjortan. I vintras hade vi inomhustemperatur på ovanvåningen som gick neråt 13, när det var ca -15 till -20 ute., vilket vi och byggaren tror hänger ihop med att det är tvåglas överallt, inget vindskydd och undermålig isolering. Det korrigeras nu när de bygger om allt.
Om det installeras kommer 4 av 11 radiotorer plockas bort, sen när vardasrummet görs om tas ytterligare 3 bort. Två är kvar på toaletter, där ena toaletten komemr renoveras inom 2 år, och då med golvvärme. Lilla toaletten får vi se hur det blir, samt gästrummet (konstigt nog) behöver varken värme eller kyla då det håller typ 17-18grader året runt.
Är det en bra ide med golvvärme? Blir det bättre "komfortvärme" med golvvärme än att byta ut radiatorerna? Är det vettigt att ha det på våning 2? Värmer det neråt med? Vad skulle kunna vara dåligt med det?? Vad tänker ni som är mer inatta i detta med golvvärme, effektivitet, komfort etc?
Tanken är att successivt i huset byta ut till golvvärme om vi väljer att köra på det men dumt att göra det ifall det blir sämre..
Jag ser ingen vinst i att byta radiatorer mot golvvärme. Bara en massa kostnader. Fördelen med golvvärme är jämnare värme och fördelen med radiatorer är att det är okomplicerat och betydligt mindre risk för dolda läckor och lättare att reparera.
Jag skulle aldrig kunna tänka mig något annat system än radiatorer med rören dragna synligt längs golvlisten. Just för att man ser var det läcker och kan reparera i tid. Och om det fryser så är det enkelt att byta de skadade delarna utan att någonting mer behöver rivas. Man blir sådan "pessimist" när man har varit med om det ett par gånger i verkligheten.
Jag skulle aldrig kunna tänka mig något annat system än radiatorer med rören dragna synligt längs golvlisten. Just för att man ser var det läcker och kan reparera i tid. Och om det fryser så är det enkelt att byta de skadade delarna utan att någonting mer behöver rivas. Man blir sådan "pessimist" när man har varit med om det ett par gånger i verkligheten.
Heimlaga har kloka synpunkter. Radiatorer är bra rumsvärmare särskilt om de sitter under fönster. De hindrar kallras som även förkommer vid treglasfönster. Genom tilläggsisolering kommer radiatorerna inte behöva så hög vattentemp.S Snubben123 skrev:
Fråga är hur tilläggsisolering skall utföras, på utsida eller insida ytterväggarna. Vid invändig tilläggsisolering måste radiatorerna monteras ner och rörledningar läggas om. Det talar något mot att behålla radiatorerna men absolut inte avgörande. Om radiatorerna demonteras kan de lämpligen renspolas.
Bra att veta vilken framtemp som nu behövts för att hålla värme, t ex då utetemp är - 5 C. Med kännedom om det kan framtemp vid andra utetemp beräknas. Efter ombyggnad bör max framtemp helst inte överstiga 60 C vid årets kallaste dag då man har värmepump.
Redigerat:
Det kan finnas en vinst i golvvärme i detta fall.
En värmepump som behöver trycka ut 40 gradigt vatten har betydligt bättre verkningsgrad än den som måste upp i 60 grader.
Om den vinsten är stor nog för att vara lönsam? Ingen aning
En värmepump som behöver trycka ut 40 gradigt vatten har betydligt bättre verkningsgrad än den som måste upp i 60 grader.
Om den vinsten är stor nog för att vara lönsam? Ingen aning
Vet inte om det gör skillnad men bergvärmen pumpade ut 45-48 när det var -25 ute i vintras.
Då har du jättestora radiatorer om det var 20 C inne och du har lite att vinna i minskad värmeproduktion med golvvärme.S Snubben123 skrev:
På 1950-talat var det normala att man dimensionerade radiatorer för 80 - 60 C vid lägsta utetemp. Utöver den k-värdesbaserade beräkningen av värmeförlusten ökade man på beräknat värde med 5 % för vägg mot öst och väst och 10 % för vägg mot norr, samt något extra för hörnrum.
Man hade även behov av större värmeavgivning än de beräknade för att kompensera för oregelbunden drift genom att fastbränsleeldad panna inte alltid gav full effekt och slocknade helt nattetid. Därför behövdes viss överkapacitet för att höja rumstemp efter tillfällig nerkylning. Sammantaget gav det något större radiatorer än det teoretiska behovet.
Fast på övervåningen var det just ~15 grader, ett rum (garderob ingen isolering). Nedervåningen höll värmen.J Jochi skrev:
J Jochi skrev:
Gör man det själv eller tar man in någon?J Jochi skrev:
En dags jobb för en konsult om du kan tala om hur tjock isolering det är i väggarna och vad det är för fönster. Du tillhandahålla ritningar så man vet hur stora väggar, fönster,dörrar och tak är.S Snubben123 skrev:
Du kan räkna själv, enkel matte.
Du mäter upp ytterväggar och ökar höjden med 20 cm för att kompensera för halva bjälklagshöjden.
Beräkna u-värde enligt min förenklade formel, se nedan
Beräkna hela väggen som om inget fönster eller ytterdörr finns.
Ta reda på fönsterstorlek, karmyttermått. Minska fönstrets u-värde med väggens. T ex u-fönster 1,2 minus u-vägg 0,2 = 1,0.
Värmeförlust genom en yta är
A * u * dT Watt.
där
A ytans area i kvm
U ytans u-värde (u-värdet anger läckaget genom 1 kvm då tempskillnaden är 1 grad)
dT temperaturskillnad inne - ute ( alt. Lägre temp i kallare utrymme ( obs att 20 - -20 är 40)
Summera rumsvis alla ytors värmeförluster.
Lägg till för inkommande uteluft om du inte har FTX = 15 Watt per kvm golvyta i Göta- Svealand.
Beräkna u-värde för trähus väggar med reglar och mellanliggande isolering.
U = 3,7 / cm isolering.
Exempel isolering 25 cm ger 3,7 / 25 ger u = 0,15.
OBS detta gäller endast för reglade ytor, inte för andra väggtyper som lättklinker.