Överlapp för armeringsmattor
Två rutor har jag hört (läst)
Sen kan du strunta i att dela näten, utan lägg ut dom med så mycket överlapp som det blir med hela nät (men minst 2 rutor då).
Sen kan du strunta i att dela näten, utan lägg ut dom med så mycket överlapp som det blir med hela nät (men minst 2 rutor då).
Men är det mattor som det gäller för? eller är det hur långt armeringsjärn i t.ex. kantbalk ska läggas omlott?Daveo skrev:
Sen blir 12x0,2 = 2,4 (24 ?)
Men 12/0,2 = 60 ...
får be om ursäkt för den givetvis är det delat med.
Jovisst i kantbalk, vägg, tom plattor så brukar man förskjuta skarvarna med varannan kort varannan lång så att skarven inte hamnar på samma ställe rakt över. Här kan man spara lite järn om man tänker sig för. Vid förskjutna skarvar så gäller diametern delat med! 0,2. Men om du av någon anledning är tvungen att lägga skarven på samma ställe rakt över s.k generalskarv då är det dubbel skarvlängd som gäller. När det gäller armeringsmattor så burkar man lägga en hel och sen börja med en halv bredvid
Jovisst i kantbalk, vägg, tom plattor så brukar man förskjuta skarvarna med varannan kort varannan lång så att skarven inte hamnar på samma ställe rakt över. Här kan man spara lite järn om man tänker sig för. Vid förskjutna skarvar så gäller diametern delat med! 0,2. Men om du av någon anledning är tvungen att lägga skarven på samma ställe rakt över s.k generalskarv då är det dubbel skarvlängd som gäller. När det gäller armeringsmattor så burkar man lägga en hel och sen börja med en halv bredvid
Jag snor den här tråden för följande fråga.
För armeringsjärnen i kantbalkarna gäller alltså ca 60 cm omlott vid skarvning av järnen.
Men nu undrar jag om det är totalt överkurs att böja änden i ett U. Det gör man ju ibland för att förankra järnen mer ordentligt, men det är kanske endast till andra sorts konstruktioner eller grövre järn... Någon som vet?
För armeringsjärnen i kantbalkarna gäller alltså ca 60 cm omlott vid skarvning av järnen.
Men nu undrar jag om det är totalt överkurs att böja änden i ett U. Det gör man ju ibland för att förankra järnen mer ordentligt, men det är kanske endast till andra sorts konstruktioner eller grövre järn... Någon som vet?
Jag kan tänka att det här är en gammal tradition som lever kvar. "Förr i tiden" hade man helt släta armeringsjärn, inte med de här rillorna vi har idag. De släta järnen "bet" inte alls i betongen, utan man var tvungen att böja änden på järnen i en krok. Det här är viktigt att känna till om man tex bilar upp betong i ett gammalt hus och då kapar armeringsjärnen. Om järnen är släta betyder det att de inte längre har något fäste. Det måste då åtgärdas på något sätt.
Jajjemen men idag gör man krokar mest som en skyddsbock om du skulle ramla på den och så man inte river sig på änden utav järnet. Så idag gör man bara dem på järn som sticker ut från platta och vägg för fortsatt gjutning. Jag antar att det är K-byglarna i kantbalken som du undrar om och på dem så behöver du ingen krok.
Jag tyckte att min beskrivning innan var lite svår att förstå så jag gjorde en snygg skiss istället:
ImageShack - Hosting :: armeringsskarvarqz9.jpg
I hörnen på kantbalkarna där järnen möts så ska man också lägga B-järn (ett järn med en 90-gradersböj) som binder ihop varje järn i botten av kantbalken.
Jag tyckte att min beskrivning innan var lite svår att förstå så jag gjorde en snygg skiss istället:
ImageShack - Hosting :: armeringsskarvarqz9.jpg
I hörnen på kantbalkarna där järnen möts så ska man också lägga B-järn (ett järn med en 90-gradersböj) som binder ihop varje järn i botten av kantbalken.