Över- eller underdimensionera?
Som jag beskrivit i en annan tråd så har jag vissa problem att dimensionera min bergvärmeanläggning.
När jag läser och har pratat med leverantörer blir jag inte klok på konsekvenserna av att över- resp underdimensionera värmepumpen. Två olika personer från samma leverantör har gett helt motsatta uppgifter.
Kan någon reda ut begreppen?
När jag läser och har pratat med leverantörer blir jag inte klok på konsekvenserna av att över- resp underdimensionera värmepumpen. Två olika personer från samma leverantör har gett helt motsatta uppgifter.
Kan någon reda ut begreppen?
Här en liten basal ledning som många leverantörer missar.
Börja med att se hur mycket effet systemet kan ta emot. Räkna antal radiatorer. Om du inte vet hur mycket effekt varje radiator ger så "dra till med" 500 w i snitt (här får jag nog många som "tycker" att det är fel effekt men i brist på fakta måste man börja någonstans). Har du då 10 radiatorer klarar anläggningen en 6 kW värmepump som går kontinuerligt. En 8 kW värmepump skulle höja temperaturen så mycket att den slår av i onödan.
Det är mycket enkelt att räkna på maxeffekten om man vet hur mycket energi huset drar. Den leverantör som inte klarar av det bör inte få leverera.
Anta att leverantören kommer fram till maxeffekt på 10 kW då det är som kallast. Det är då brukligt att dimensionera värmepumpen (nu talar jag bergvärme som jag kan bäst) att klara ca 50% av av maxeffekten, resten får en elpatron ta. Jag har märkt att det inte är någon större nackdel att öka till ca 70-80 % av maxeffekten. Själv har jag en anläggning som klarar ner till ca -12 grader C vilket betyder att jag måste spetsa på med el eller braskamin då det blir kallare. Det är mycket få dagar per år som jag behövt elda.
Då det gäller borrdjupet så överdimensioneras det hej vilt. Det beror på att många leverantörer inte är kunniga eller villiga att räkna. De drar därför på ordentligt för att inte bli anklagade för att sålt för kort borrhål.
Om du följer energimyndighetens rekommendationer så kan du ta ut minstb 145 kWh per meter (aktivt) borrhål och år. Det betyder exempelvis att ett borrhål på 100 meter kan ge 14500 kWh värme. Med kompressorns effekt blir det ca 20.000 kWh energi till huset årligen.
Börja med att se hur mycket effet systemet kan ta emot. Räkna antal radiatorer. Om du inte vet hur mycket effekt varje radiator ger så "dra till med" 500 w i snitt (här får jag nog många som "tycker" att det är fel effekt men i brist på fakta måste man börja någonstans). Har du då 10 radiatorer klarar anläggningen en 6 kW värmepump som går kontinuerligt. En 8 kW värmepump skulle höja temperaturen så mycket att den slår av i onödan.
Det är mycket enkelt att räkna på maxeffekten om man vet hur mycket energi huset drar. Den leverantör som inte klarar av det bör inte få leverera.
Anta att leverantören kommer fram till maxeffekt på 10 kW då det är som kallast. Det är då brukligt att dimensionera värmepumpen (nu talar jag bergvärme som jag kan bäst) att klara ca 50% av av maxeffekten, resten får en elpatron ta. Jag har märkt att det inte är någon större nackdel att öka till ca 70-80 % av maxeffekten. Själv har jag en anläggning som klarar ner till ca -12 grader C vilket betyder att jag måste spetsa på med el eller braskamin då det blir kallare. Det är mycket få dagar per år som jag behövt elda.
Då det gäller borrdjupet så överdimensioneras det hej vilt. Det beror på att många leverantörer inte är kunniga eller villiga att räkna. De drar därför på ordentligt för att inte bli anklagade för att sålt för kort borrhål.
Om du följer energimyndighetens rekommendationer så kan du ta ut minstb 145 kWh per meter (aktivt) borrhål och år. Det betyder exempelvis att ett borrhål på 100 meter kan ge 14500 kWh värme. Med kompressorns effekt blir det ca 20.000 kWh energi till huset årligen.
Intressant svar, jag ska gå hem och räkna radiatorer.
Problemet är just det att olika potentiella leverantörer har antagit mycket varierande nivåer på vår energiförbrukning (från c:a 20000 till c:a 50000 kWh). Själv har jag begränsat underlag pga kort tid i huset, inget underlag från föregående ägare, vi har haft det kallt och slutligen så har väl inte det sista året varit riktigt representativt (om vi antar att hastigheten i klimatförändringen inte har någon extrem derivata).
Jag har räknat på lite olika sätt - historiska data (begränsat underlag), storlek på existernade panna, jämförelse med andra hus, uppskattningar av energibehovet mm. Radiatorräknandet kan kanske ge ytterligare lite underlag. Hur ska man då förresten hantera effektbehovet för varmvatten?
Problemet är just det att olika potentiella leverantörer har antagit mycket varierande nivåer på vår energiförbrukning (från c:a 20000 till c:a 50000 kWh). Själv har jag begränsat underlag pga kort tid i huset, inget underlag från föregående ägare, vi har haft det kallt och slutligen så har väl inte det sista året varit riktigt representativt (om vi antar att hastigheten i klimatförändringen inte har någon extrem derivata).
Jag har räknat på lite olika sätt - historiska data (begränsat underlag), storlek på existernade panna, jämförelse med andra hus, uppskattningar av energibehovet mm. Radiatorräknandet kan kanske ge ytterligare lite underlag. Hur ska man då förresten hantera effektbehovet för varmvatten?
Det är lättare att få en liten värmepump lönsam än en stor. Anledningen är att effektbehovet inte är konstant över året. Eftersom det är kallare på vintern kan effektbehovet vara 10 gånger större den kallaste dagen jämfört med en sommardag då man bara har varmvattenbehov. (ca 500 - 1600 W)
Effektbehovet över året brukar (förenklat) beskrivas av en triangel med en väldigt smal spets upptill. Man kapar bort energin i denna triangel underifrån mha en värmepump. Men ju högre man vill kapa (=högre värmepumpeffekt) desto smalare blir triangeln. Man kan således inte spara dubbelt så mycket genom att sätta in en dubbelt så stor värmepump.
Den lilla toppen högst upp, som är hög men inte så bred, brukar man ta med elpatron eftersom det blir få timmar på året. Det är billigare med elpatron för denna del än att ta en större värmepump.
Nu måste man givetvis ochså väga in priset på värmepumpen. Jag har läst här i spalten att någon påstår att en dubbelt så stor VP inte kostar särskilt mycket mer. Jag känner inte så många försäljare som skriver under på det. Men det är klart får man den till samma pris så är det ett lätt val...
Men som jag sagt tidigare: Det är ingen normal människa som orkar räkna ut allt detta för hand. Därför finns www.energiberakning.se
Effektbehovet över året brukar (förenklat) beskrivas av en triangel med en väldigt smal spets upptill. Man kapar bort energin i denna triangel underifrån mha en värmepump. Men ju högre man vill kapa (=högre värmepumpeffekt) desto smalare blir triangeln. Man kan således inte spara dubbelt så mycket genom att sätta in en dubbelt så stor värmepump.
Den lilla toppen högst upp, som är hög men inte så bred, brukar man ta med elpatron eftersom det blir få timmar på året. Det är billigare med elpatron för denna del än att ta en större värmepump.
Nu måste man givetvis ochså väga in priset på värmepumpen. Jag har läst här i spalten att någon påstår att en dubbelt så stor VP inte kostar särskilt mycket mer. Jag känner inte så många försäljare som skriver under på det. Men det är klart får man den till samma pris så är det ett lätt val...
Men som jag sagt tidigare: Det är ingen normal människa som orkar räkna ut allt detta för hand. Därför finns www.energiberakning.se
Jag håler inte med om att det är lättare ett få en liten värmepump lönsamare.
det enda är att en liten värmepump är ättare att ställa in. så en vvs firma riskerar inte masa besvär med en liten pump.
den lilla pumpen går mer på elpatron, så inte blir den lönsamare...
det enda är att en liten värmepump är ättare att ställa in. så en vvs firma riskerar inte masa besvär med en liten pump.
den lilla pumpen går mer på elpatron, så inte blir den lönsamare...
Jag tycker inte att du har helt fel men måste få inflika några saker.BAS skrev:
Hur mycket effekt en radiator avger beror på hur hög temperatur värmepumpen förmår att komma upp till. Effekten som avges är en funktion av radiatorns temperatur - rummets temperatur. Har man så liten radiatoryta att värmepumpen slår av pga att all effekt inte kan avges (temperaturen stiger över max framledning för pumpen) bör man överväga att utöka radiatorytan då radiatorsystemet som det är utformat inte lämpar sig för VP-drift.
Beträffande hålets djup vill jag också påpeka en sak. Nya pumpar blir effektivare. Ligger man nära gränsen för vad en COP4 pump idag drar ur hålet så kan hålet bli för litet om man om 15 år ska installera en pump med säg COP6 (jodå, utvecklingen går framåt!). Naturligtvis kan man överlämmna denna prekära situation åt nästa ägare av huset.
