När lönar sig luftvärmepump i en fjällstuga?
Vi har en fjällstuga på ca 50kvm. Nyttjas tyvärr inte allt för många veckor om året (kommer dock försöka öka frekvensen både hos oss men även uthyrning till en liten del).
I dagsläget direktverkande el.
Har funderat på att installera luft/luftvärmepump, men undrar när man kan räkna hem den i en stuga man inte är i speciellt många veckor om året?
2021 så gjorde vi av med el för ca 7000 kr och elnätsavgifter på ca 13000 kr.
(Har inte tillgång till Elräkningarna just nu för att se antal kwh)
Fungerar det bra även på kalla delen av året, detta är i Jämtlandsfjällen så kan ju vara kallt emellanåt även om det sällan är under långa perioder.
Jag som är lite "känslig" för vissa ljud är också orolig att den dåligt isolerade stugan skall fortplanta ljudet från värmepumpen även om man sätter den på andra sidan huset?
Kan man montera den på mark under huset (huset står på pålar så gott om luft och plats finns), så man slipper vibrationer + man slipper bygga tak osv för den?
Annat att tänka på?
/Jocce
I dagsläget direktverkande el.
Har funderat på att installera luft/luftvärmepump, men undrar när man kan räkna hem den i en stuga man inte är i speciellt många veckor om året?
2021 så gjorde vi av med el för ca 7000 kr och elnätsavgifter på ca 13000 kr.
(Har inte tillgång till Elräkningarna just nu för att se antal kwh)
Fungerar det bra även på kalla delen av året, detta är i Jämtlandsfjällen så kan ju vara kallt emellanåt även om det sällan är under långa perioder.
Jag som är lite "känslig" för vissa ljud är också orolig att den dåligt isolerade stugan skall fortplanta ljudet från värmepumpen även om man sätter den på andra sidan huset?
Kan man montera den på mark under huset (huset står på pålar så gott om luft och plats finns), så man slipper vibrationer + man slipper bygga tak osv för den?
Annat att tänka på?
/Jocce
Om ni har underhållsvärme idag med el-radiatorer så kan man säkert räkna hem en luftluftvärmepump på ett rimligt antal år. Svårt att säga mer exakt utan mer information om stugan. När är den byggd? Om den är dåligt isolerad kan den kräva jättemycket energi när det är kallt ute och det är svårt att gissa sådär.
Årsförbrukning räknat i kWh är viktigt att få fram och vilken genomsnittlig innetemperatur detta baseras på samt hur många veckor per år stugan utnyttjas. Rörlig kostnad per kWh (elhandelskostnad + rörlig del av elnätsavgifterna) är viktig indata. Elkostnaden i elområde SE2 är ju fortfarande låg jämfört med södra Sverige men elnätskostnaden ser ut att vara högre. Frågan är om den är fast eller rörlig största del?
Om man tar Åre som exempel är dimensionerande vinterutetemperatur där -22,4°. Många av dagens luftluftvärmepumpar har goda prestanda även vid -25° och fungerar ner till -30° men värmeeffekt och verkningsgrad sjunker med temperaturen så de kan behöva kompletteras med t.ex. el-radiatorer när det är riktiga köldknäppar beroende på hur välisolerad stuga man har. I fjällen bör man satsa på en modell med höga prestanda och gärna fjärrstyrning. Att montera den under huset låter som svårt att komma åt om det inte är ett riktigt högt utrymme? Man ska även tänka på ev. framtida service och att det kan bli mycket snö om vintrarna i fjällen och att det måste kunna fritt passera väldigt mycket uteluft genom utedelen. En placering en bit upp på ytterväggen ovanför snön och att använda stålfjäderdämpare som inte blir hårda vid låga temperaturer är säkert vanligaste lösningen. Visst den kan höras lite grann genom ytterväggen när den avfrostar eller går på max värme, den är inte knäpptyst. Vill man går det naturligtvis att stänga av den t.ex. på natten när man är där och bara köra med el-radiatorerna just då, det påverkar knappt alls energibesparingen per år om det är korta perioder.
Årsförbrukning räknat i kWh är viktigt att få fram och vilken genomsnittlig innetemperatur detta baseras på samt hur många veckor per år stugan utnyttjas. Rörlig kostnad per kWh (elhandelskostnad + rörlig del av elnätsavgifterna) är viktig indata. Elkostnaden i elområde SE2 är ju fortfarande låg jämfört med södra Sverige men elnätskostnaden ser ut att vara högre. Frågan är om den är fast eller rörlig största del?
Om man tar Åre som exempel är dimensionerande vinterutetemperatur där -22,4°. Många av dagens luftluftvärmepumpar har goda prestanda även vid -25° och fungerar ner till -30° men värmeeffekt och verkningsgrad sjunker med temperaturen så de kan behöva kompletteras med t.ex. el-radiatorer när det är riktiga köldknäppar beroende på hur välisolerad stuga man har. I fjällen bör man satsa på en modell med höga prestanda och gärna fjärrstyrning. Att montera den under huset låter som svårt att komma åt om det inte är ett riktigt högt utrymme? Man ska även tänka på ev. framtida service och att det kan bli mycket snö om vintrarna i fjällen och att det måste kunna fritt passera väldigt mycket uteluft genom utedelen. En placering en bit upp på ytterväggen ovanför snön och att använda stålfjäderdämpare som inte blir hårda vid låga temperaturer är säkert vanligaste lösningen. Visst den kan höras lite grann genom ytterväggen när den avfrostar eller går på max värme, den är inte knäpptyst. Vill man går det naturligtvis att stänga av den t.ex. på natten när man är där och bara köra med el-radiatorerna just då, det påverkar knappt alls energibesparingen per år om det är korta perioder.
Yes, underhållsvärmen idag är radiatorer (+ vattenburen men eluppvärmd golvvärme i en liten del).
Den är byggd 1970 ca, och är generellt dåligt isolerad.
Årsförbrukning återkommer jag med.
Genomsnittlig innertemperatur har jag inte riktigt koll på tyvärr.
Idag nyttjas stugan ca 5-8 veckor per år i uppskattning, förhoppningen är att vi får upp det till ca 10-15 veckor minst.
Gällande att sätta den under huset så blir det aldrig snö där och höjden är uppskattningsvis 160-170cm på ca 25-30 kvm av huset (huset står på pålar), så man bör ändå komma åt servicemässigt, men är det annars en dum idé att ha den där under?
/Jocce
Den är byggd 1970 ca, och är generellt dåligt isolerad.
Årsförbrukning återkommer jag med.
Genomsnittlig innertemperatur har jag inte riktigt koll på tyvärr.
Idag nyttjas stugan ca 5-8 veckor per år i uppskattning, förhoppningen är att vi får upp det till ca 10-15 veckor minst.
Gällande att sätta den under huset så blir det aldrig snö där och höjden är uppskattningsvis 160-170cm på ca 25-30 kvm av huset (huset står på pålar), så man bör ändå komma åt servicemässigt, men är det annars en dum idé att ha den där under?
/Jocce
Bara uteluften lätt kan strömma igenom utedelen och inte hindras av t.ex. höga snövallar borde det gå bra att ha den under huset. Måste vara öppet och fritt blås så att säga. Höjden räcker till för att komma åt (även om man får vara försiktig med huvudet). Har man utedelen på markstativ istället för en bit upp på väggen behöver man även tänka igenom hur smältvattnet från avfrostningarna ska tas om hand innan det fryser till is. Kanske en "pancake med elvärme" som leder ner vattnet till en liten stenkista på frostfritt djup. Kommunens tekniska kontor bör kunna upplysa om vad som är frostfritt djup där på orten då VA-ledningar måste läggas frostfritt. Man kan behöva gräva sig ner kanske 1,5 m, lägga en hög med stenar och slang, täcka med markduk och återfylla.
Ska man bara gissa något på värmebehovet får man nog använda schablonen 70 W/m² för att hålla 20° inne vid -20° ute. Då behöver stugan ca 3,9 kW värme vid -25° ute.
Ska man bara gissa något på värmebehovet får man nog använda schablonen 70 W/m² för att hålla 20° inne vid -20° ute. Då behöver stugan ca 3,9 kW värme vid -25° ute.