Modifiera takstolar
Hej
Jag har en gammal timmerstuga med lite lågt i tak. Takstolarna är av dimmensionen 62,5*150 mm och har dimmensinen enligt bilden. Stännvidden är 4,1 meter, höjden mellan upplägget och toppen av taket 0,8 meter. Horisontal balken har centrum avståndet 0,54 meter från toppen av taket.
Jag har tänkt att ta bort råsponten och lägga på en 220 mm regel ovanpå takstolarna, spika ny spont och spika spikplåtar mellan takstolarna och 220 mm reglarna. Den nya horisontalregeln blir också 220 mm, Man borde rimligen kunna höja horisontal regeln något men frågan är hur mycket? Jag kan gärna lägga in en vertikal regel från nocken också, borde förstärka något.
Är det någon som har beräkningsmodell för denna takstolstyp? Det gäller bara 7 takstolar så jag kan gärna använda dyra material om jag tjänar takhöjd.
Stugan ligger i snölastzonen 3kN/m2, det känns som att den ursprungliga takstolen är lite klen men stugan har stått i 60 år så det verkar funka
Mvh
Jag har en gammal timmerstuga med lite lågt i tak. Takstolarna är av dimmensionen 62,5*150 mm och har dimmensinen enligt bilden. Stännvidden är 4,1 meter, höjden mellan upplägget och toppen av taket 0,8 meter. Horisontal balken har centrum avståndet 0,54 meter från toppen av taket.
Jag har tänkt att ta bort råsponten och lägga på en 220 mm regel ovanpå takstolarna, spika ny spont och spika spikplåtar mellan takstolarna och 220 mm reglarna. Den nya horisontalregeln blir också 220 mm, Man borde rimligen kunna höja horisontal regeln något men frågan är hur mycket? Jag kan gärna lägga in en vertikal regel från nocken också, borde förstärka något.
Är det någon som har beräkningsmodell för denna takstolstyp? Det gäller bara 7 takstolar så jag kan gärna använda dyra material om jag tjänar takhöjd.
Stugan ligger i snölastzonen 3kN/m2, det känns som att den ursprungliga takstolen är lite klen men stugan har stått i 60 år så det verkar funka
Mvh
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Högbenen beräknas som balkar. Hanbjälken (den horisontella bjälken) är utsatt för dragkrafter och där är infästningen i högbenen viktig så att den verkligen klarar dragning. Dina 62,5x150 bjälkar motsvarar 45x170 vad gäller böjstyvhet, så de är inte så dåliga
Jag skulle nog överväga att lägga på ytterväggarna ett extra stockskift och öka taklutningen rejält. Detta har flera fördelar, inte bara att takhöjden ökar. Utan att gå in på en längre mekanikförklaring, så kan man använda klenare virke när lutningen ökar. Ska man räkna på takstolar så behöver man veta taklutningen. Ett överslag med lite gissade värden får mig att tro att dagens situation ligger på gränsen. Någon risk för att taket skall rasa finns det dock inte.
Jag skulle nog överväga att lägga på ytterväggarna ett extra stockskift och öka taklutningen rejält. Detta har flera fördelar, inte bara att takhöjden ökar. Utan att gå in på en längre mekanikförklaring, så kan man använda klenare virke när lutningen ökar. Ska man räkna på takstolar så behöver man veta taklutningen. Ett överslag med lite gissade värden får mig att tro att dagens situation ligger på gränsen. Någon risk för att taket skall rasa finns det dock inte.
Jag har letat efter något räkne exempel på nätet för takstol men inte hittat något så jag testar att resonera lite själv... 
Se bilden nedan. Det råder snözon 3KN/m2 och huset har spännvid på 4,1 meter, 1,2 meter mellan takstolarna och takvinkeln 22 grader.
Jag tänker då att den dimensionerande lasten blir 1,2*4,1*3 = 14,8 KN. Denna last ligger jämt fördelat över takstolen men för enkelheten skull tänker vi oss en punktlast vid nock på 15 KN.
Takstolen ska flytta den rent vertikala lasten till en annan vertikal last ovanpå väggarna. Vi delar upp total lasten i kraftkomposanter. Den 15 KN stora första lasten resulterar även i en horisontell Fx kraft på Fx=Fy / tan 22, där 22 är takvinkeln.
Eftersom vi väggen inte klarar horisontellakrafter sätter vi dit en hanbjälke som ska bära Fx (alltså dragandes inte böjandes) = 37 KN ( =15KN/tan(22) )
Jag har fått en siffra att gran klarar draghållfasthet på 100 MPA (N/m2) (https://www.traguiden.se/om-tra/mat...aniska-egenskaper1/traets-styrka-och-styvhet/) så för en 45*220 regel blir det 100.000.000*0,045*0,22 = 990 KN alltså inga problem. Jag såg en tabell för hur mycket man fick dra olika reglar men hittar inte på den just nu.
Intuitivt förstår jag att konstruktionen blir svagare desto närmre taket jag sätter hanbjälken men jag vet inte hur det ska tas med i beräkningen. Nån som har förslag?
Se bilden nedan. Det råder snözon 3KN/m2 och huset har spännvid på 4,1 meter, 1,2 meter mellan takstolarna och takvinkeln 22 grader.
Jag tänker då att den dimensionerande lasten blir 1,2*4,1*3 = 14,8 KN. Denna last ligger jämt fördelat över takstolen men för enkelheten skull tänker vi oss en punktlast vid nock på 15 KN.
Takstolen ska flytta den rent vertikala lasten till en annan vertikal last ovanpå väggarna. Vi delar upp total lasten i kraftkomposanter. Den 15 KN stora första lasten resulterar även i en horisontell Fx kraft på Fx=Fy / tan 22, där 22 är takvinkeln.
Eftersom vi väggen inte klarar horisontellakrafter sätter vi dit en hanbjälke som ska bära Fx (alltså dragandes inte böjandes) = 37 KN ( =15KN/tan(22) )
Jag har fått en siffra att gran klarar draghållfasthet på 100 MPA (N/m2) (https://www.traguiden.se/om-tra/mat...aniska-egenskaper1/traets-styrka-och-styvhet/) så för en 45*220 regel blir det 100.000.000*0,045*0,22 = 990 KN alltså inga problem. Jag såg en tabell för hur mycket man fick dra olika reglar men hittar inte på den just nu.
Intuitivt förstår jag att konstruktionen blir svagare desto närmre taket jag sätter hanbjälken men jag vet inte hur det ska tas med i beräkningen. Nån som har förslag?
Det är väl tryckhållfastheten som skulle vara så stor och den tar inte hänsyn till knäckning.
Det krävs en hel del räkning för att få fram hur mycket last en balk klarar, det är inte så lätt som du visar ovan. Bara att din uträkning ger ett värde nära 100 gånger din last borde få varningsklockor att ringa
Det krävs en hel del räkning för att få fram hur mycket last en balk klarar, det är inte så lätt som du visar ovan. Bara att din uträkning ger ett värde nära 100 gånger din last borde få varningsklockor att ringa
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Beräkningsgången är att man tittar på varje högben för sig. Vi kan bortse från taksprånget i det här fallet. Det påverkar bara upplagsreaktionerna. Snölasten beräknas i horisontalplanet. Eftersom lutningen är 22 grader så kan vi använda den karakteristiska lasten 3 kN/m2. (Det finns formfaktorer som man ska ta hänsyn till) Den totala snölasten på en takstol blir 2,05*1,2*3=7,38 kN. Sedan tillkommer takets egenvikt, som vi antar är 0,5 kN/m2. Eftersom högbenets längd är 2,05/cos 22°=2,2 m blir egenvikten 2,2*1,2*0,5=1,32 kN. Den sammanlagda takstolslasten blir 7,38+1,32=8,7 kN. Den mot högbenet vinkelräta komposanten enligt nedanstående bild blir 8,07 kN. Det är den som bestämmer högbenets dimensioner.
Enklaste sättet att bestämma draghållfastheten för en regel är att titta i Träguiden. I tabellerna för olika typer av konstruktionsvirke finns uppgift om tillåten dragande normalkraft (Nt). En 45x95 C 24 klarar ca 40 kN.
Lägre taklutning ger lägre dragkraft men högre nedböjande moment och vice versa.
Enklaste sättet att bestämma draghållfastheten för en regel är att titta i Träguiden. I tabellerna för olika typer av konstruktionsvirke finns uppgift om tillåten dragande normalkraft (Nt). En 45x95 C 24 klarar ca 40 kN.
Lägre taklutning ger lägre dragkraft men högre nedböjande moment och vice versa.