Minimera drift av gemensamhetsanläggning i samfällighet

[merbanan]

Hur gör man om man vill ta paus med en gemensamhetsanläggning ett eller flera år? Kan föreningsstämman ta beslut om det? Typ om det för närvarande ej är lönsamt att driva den men det kanske blir det i framtiden alternativt att det blir mer engagemang från medlemmarna framtiden.

Till exempel ett grönområde eller bredbandsnät som inte byggts ännu. Eller en bilbro som det tar flera år att få tag på en entreprenör som kan åtgärda ett visst problem med. Eller kanske en bevattningsdamm som inte behövs ett visst år men förmodligen ett annat.

Rent formellt så ska samfälligheten utföra anläggningen och ansvara för dess drift. Men finns det något periodicitetskrav på att anläggningen i dess helhet måste driftas varje år?

 

[Claes Sörmland]

Vi får skilja på om situationen att gemensamhetsanläggningen redan är utförd (=anläggningslagssvenska för byggd/anlagd) eller om den inte är det.

Låt oss börja med situationen att det finns ett beslut från Lantmäteriet om en gemensamhetsanläggning, ett anläggningsbeslut, och i det så står det att den ska utföras inom en viss tid, t ex tre år. Efter att beslutet vinner laga kraft så har således anläggningssamfälligheten tre år på sig att utföra gemensamhetsanläggningen. Finns en samfällighetsförening så faller ansvaret på styrelsen att utföra anläggningen. Görs inte detta så förfaller den del av anläggningsbeslutet vars del aldrig utfördes och den delen av gemensamhetsanläggningen finns inte i juridisk mening.

I många fall kan en anläggning vara av så enkelt natur att det krävs typ nästan ingenting för att anläggningen ska anses vara utförd. T ex ledning av dagvatten på en viss markyta eller en väg innebär nästan att gemensamhetsanläggningen är synonymt med rättigheten för anläggningssamfälligheten att använda dessa markytor. Dagvattenledningen eller vägen måste alltså inte ha utförts till en viss standard i de fallen. Det samma gäller ett grönområde, t ex en markyta som är detaljplanerad som Park eller Natur. Ett bredbandsnät är ju av annan natur, där krävs ju ett nytt nät i den fysiska världen för att utföra anläggningen.

 

[Claes Sörmland]

Vad gäller löpande förvaltning av en gemensamhetsanläggning så är det upp till anläggningssamfälligheten att besluta om hur denna ska gå till, vilka förvaltningsåtgärder som ska och inte ska utföras och därmed om det behöver uttaxeras medel för att täcka dessa.

Utgångspunkten är att anläggningssamfälligheten följer anläggningsbeslutets ändamål för anläggningen och annan lagstiftning. Förvaltar man t ex en detaljplanerad allmän plats gata enligt PBL i form av en gemensamhetsanläggning för väg så är utgångspunkten att den ska förvaltas så att allmänheten kan använda den som en gata. Till detta finns krav att fondera pengar (=spara pengar) i vissa fall, t ex om man förvaltar en anläggning av kommunalteknisk natur för småhus. Tänk gator och VA-system.

Men finns det någon sorts tillsyn om anläggningssamfälligheten förvaltar undermåligt? Nej, inte riktigt - det är tänkt att lösas mellan delägarna på civilrättslig bas.

 

[hempularen]

Det räcker ju att en medlem anser att anläggningen skall vara i drift, så måste föreningen hålla den i drift. Sedan beror det ju på vad det är för typ av anläggning om det solklart måste köras med en viss kvalitet. EN enskild medlem kan ju inte begära att ex. en väg skall snöröjas inom en timme efter snöfall.

I samfälligheten där vi har fritidshus, kommer frågan att i någon mån bli aktuell. Där driftar samfälligheten ett sommarvattennät med flera vattenverk och drygt 20 km vattenledningar. Nu får vi kommunalt vatten. Då kan ändå inte föreningen sluta leverera sommarvatten, utan måste hålla anläggningen igång. Jag antar att underhållet kommer att hållas ned, och att vi under en period kommer att använda det för bevattning (strikt förbjudet idag). Någon gång måste ju rimligen nätet tas ur drift, när det egentligen inte behövs längre.

 

[Claes Sörmland]

Det räcker ju att en medlem anser att anläggningen skall vara i drift, så måste föreningen hålla den i drift. Sedan beror det ju på vad det är för typ av anläggning om det solklart måste köras med en viss kvalitet. EN enskild medlem kan ju inte begära att ex. en väg skall snöröjas inom en timme efter snöfall.

I samfälligheten där vi har fritidshus, kommer frågan att i någon mån bli aktuell. Där driftar samfälligheten ett sommarvattennät med flera vattenverk och drygt 20 km vattenledningar. Nu får vi kommunalt vatten. Då kan ändå inte föreningen sluta leverera sommarvatten, utan måste hålla anläggningen igång. Jag antar att underhållet kommer att hållas ned, och att vi under en period kommer att använda det för bevattning (strikt förbjudet idag). Någon gång måste ju rimligen nätet tas ur drift, när det egentligen inte behövs längre.

Det som borde hända är ju att någon delägare ansöker om förrättning för att ompröva gemensamhetsanläggningen efter att kommunalt VA är utbyggt. Detta finns det ju grund för i och med att kommunalt VA innebär ändrade förhållanden för anläggningen. Dess ändamål är inte längre av stadigvarande betydelse för delägarfastigheterna.

 

[merbanan]

Det som borde hända är ju att någon delägare ansöker om förrättning för att ompröva gemensamhetsanläggningen efter att kommunalt VA är utbyggt. Detta finns det ju grund för i och med att kommunalt VA innebär ändrade förhållanden för anläggningen. Dess ändamål är inte längre av stadigvarande betydelse för delägarfastigheterna.

Kan styrelsen i detta fall besluta om att bevilja utträde? Den ekonomiska bärigheten i fortsatt drift av anläggningen kommer ju urholkas om tillräckligt många utträder.

 

[merbanan]

I samfälligheten där vi har fritidshus, kommer frågan att i någon mån bli aktuell. Där driftar samfälligheten ett sommarvattennät med flera vattenverk och drygt 20 km vattenledningar. Nu får vi kommunalt vatten. Då kan ändå inte föreningen sluta leverera sommarvatten, utan måste hålla anläggningen igång. Jag antar att underhållet kommer att hållas ned, och att vi under en period kommer att använda det för bevattning (strikt förbjudet idag). Någon gång måste ju rimligen nätet tas ur drift, när det egentligen inte behövs längre.

I mitt fall är det sjövatten det gäller. Som jag ser det så kan vi inte driva nätet kostnadseffektivt då underhållet är eftersatt och aktiv drift kommer leda till stora åtgärdskostnader för akut underhåll. Förhoppningen är att om ett par år så har vi fått tid på oss att ta fram kostnadseffektiva lösningar och utföra dem. Medans det händer (eller inte) så kan alla köpa kommunalt vatten.

Frågan blir då om man kan göra så? Vad händer om en medlem kräver att anläggningen driftas aktivt och samfälligheten inte gör det?

 

[Claes Sörmland]

Kan styrelsen i detta fall besluta om att bevilja utträde? Den ekonomiska bärigheten i fortsatt drift av anläggningen kommer ju urholkas om tillräckligt många utträder.

Styrelsen kan sluta en överenskommelse om utträde av en delägarfastighet enligt 43 § anläggningslagen. Sen beslutar Lantmäteriet om det får ske. Fördelen är att avgiften för detta är rätt låg:

https://www.lantmateriet.se/sv/fast...nskommelse-om-andelstal-43--anlaggningslagen/

 

[Nötegårdsgubben]

Eller så går man direkt på att avveckla anläggningen. Finns det ändå inte båtnad för den när det nu finns kommunalt vatten är det väl ingen poäng med att dra ut på plågan.

Så en ansökan till lLantmäteriet om att i första hand avveckla ga:n och i andra hand låta dem som inte längre är intresserade av att ingå i den gå ur känns rimligt.

 

[hempularen]

Det som borde hända är ju att någon delägare ansöker om förrättning för att ompröva gemensamhetsanläggningen efter att kommunalt VA är utbyggt. Detta finns det ju grund för i och med att kommunalt VA innebär ändrade förhållanden för anläggningen. Dess ändamål är inte längre av stadigvarande betydelse för delägarfastigheterna.

Vi har en klok styrelse, så jag förutsätter att de kommer att begära en sådan ändring när tiden är mogen. Det är ju över 400 fastigheter som skall kopplas in samtidigt. Så det lär ju bli ont om grävmaskiner i området, de flesta kommer att behöva spränga sig fram mellan huset och inkopplingspunkten (även avlopp). Jag gissar att det tar flera år innan alla anslutits ”på riktigt”, även om vi tvingas betala from. i höst.

 

[hempularen]

Som jag minns upplägget, så är det samma GA för vattnet som den gemensamma 25m bassängen, stränder och hamnar och några 100 ha ängar o parkmark. Så det är inte bara att gå ur. Sedan en separat GA var vägnätet.

 

[Nötegårdsgubben]

Är du med i samma samfällighet som TS, @hempularen? Om inte så blir dina inlägg lätt förvillande.

 

[Claes Sörmland]

Vi har en klok styrelse, så jag förutsätter att de kommer att begära en sådan ändring när tiden är mogen.

Styrelsens kan inte autonomt ansöka om en förrättning för att ompröva gemensamhetsanläggningen men stämman kan ta det beslutet som sen styrelsen får genomföra. Annars kan vilken delägare som helst ansöka om detta utan att blanda in samfällighetsföreningen.

 

[merbanan]

Är du med i samma samfällighet som TS, @hempularen? Om inte så blir dina inlägg lätt förvillande.

Med största sannolikhet inte.

 

[Claes Sörmland]

Frågan blir då om man kan göra så? Vad händer om en medlem kräver att anläggningen driftas aktivt och samfälligheten inte gör det?

Frågan är vad en enskild missnöjd medlem har för maktmedel för att tvinga samfällighetsföreningen att underhålla gemensamhetsanläggningen till den standard som medlemmen önskar.

Ja, det finns ingen tillsyn som kan komma och ta samfällighetsföreningens styrelse i örat efter en enkel anmälan. Så det får väl gå via domstol tänker jag. Medlemmen kan väcka talan mot föreningens stämmobeslut i mark- och miljödomstolen enligt 53 § samfällighetslagen. 54 § ger möjlighet att väcka talan mot styrelseledamöterna i mark- och miljödomstolen om de har orsakat skada för medlemmen.