Månadens kabel - Feb 2024
Medlem
· Blekinge
· 10 188 inlägg
Idag ingen specifik kabel utan lite ledarlära från högspänningsvärlden.
Upp tv: Enkeltrådig massiv. Den största som jag känner är en sjökabel 3x1600 mm2 i Danmark.
Upp, höger: komprimerad rundtråd. Trådlagren slås ihop med växelvis slagriktning. Efter varje nytt lager komprimeras ledaren med dragskiva eller valsar. Används för växelspänning upp till omkring 1000 mm2 (Cu) eller 1400 mm2 (Al). Vid större tvärsnitt gör skinneffekten att förlusterna blir allt för höga. Används för dc (ingen skineffekt) upp till 3000 mm2.
Nederst tv: Milliken-ledaren består av fyra separata ledare, var och en tillverkad som komprimerad rundtråd, sedan valsad till segmentform, sedan hoplagd till visad cirkulär form. Denna genialiska metod (patent USA 1930-talet) reducerar skineffektsförlusterna avsevärt. Att förklara detta kräver ett längre inlägg. Finns även med 5, 6, eller fler segment. Jämt antal --> mekaniskt instabilt. Ojämnt antal: mekaniskt stabilare. Större antal: bättre reducering av förlusterna.
Nederst th: Keystone-ledare. Trådarna är formade som välvda platttrådar och lägger sig perfekt utan mellanrum. Fördel: kompakt kabel, sparar material (bly, stål, mm) i de yttre lagren.
Alla utom den solida finns även med ett hål i mitten för transport av isolerolja. Sådana kablar med tunn isolerolja och pappersisolering är fortfarande bland dom bäst presterande. Oljan i kanalen förser kabelisoleringen (papper) med isolerolja. Vid lastcykler expanderar oljan och måste då strömma mot trycktankar i kabeländen, eller tillbaka vid avkylning. Så sent som 2009 lades sådana kablar för 400 kV tvärs genom Oslofjorden. Det finns få människor kvar i världen (inte jag) som kan beräkna hydrauliken kring detta med Besselfunktioner och hela allt. Hålet har ibland en stödspiral av stål men ledaren är ofta självlåsande utan.
Som ledarmaterial används uteslutande koppar och aluminium. Nån gång gjordes ett försök att använda natrium som har hög ledningsförmåga. Men alla som var närvarande i skolan när kemiläraren tog fram sin natriumbit inser att det inte skulle fungera i praktiken.
Sedan finns ju supraledande kablar med helt andra ledarkonstruktioner eftersom det supraledande materialet låter sig inte dras eller valsas eller bearbetas. Men jag ser ingen framtid för dessa som kräver många hjälpaggregat för att fungera. Allt ska servas och övervakas, nej, det är ingen hit.
Upp tv: Enkeltrådig massiv. Den största som jag känner är en sjökabel 3x1600 mm2 i Danmark.
Upp, höger: komprimerad rundtråd. Trådlagren slås ihop med växelvis slagriktning. Efter varje nytt lager komprimeras ledaren med dragskiva eller valsar. Används för växelspänning upp till omkring 1000 mm2 (Cu) eller 1400 mm2 (Al). Vid större tvärsnitt gör skinneffekten att förlusterna blir allt för höga. Används för dc (ingen skineffekt) upp till 3000 mm2.
Nederst tv: Milliken-ledaren består av fyra separata ledare, var och en tillverkad som komprimerad rundtråd, sedan valsad till segmentform, sedan hoplagd till visad cirkulär form. Denna genialiska metod (patent USA 1930-talet) reducerar skineffektsförlusterna avsevärt. Att förklara detta kräver ett längre inlägg. Finns även med 5, 6, eller fler segment. Jämt antal --> mekaniskt instabilt. Ojämnt antal: mekaniskt stabilare. Större antal: bättre reducering av förlusterna.
Nederst th: Keystone-ledare. Trådarna är formade som välvda platttrådar och lägger sig perfekt utan mellanrum. Fördel: kompakt kabel, sparar material (bly, stål, mm) i de yttre lagren.
Alla utom den solida finns även med ett hål i mitten för transport av isolerolja. Sådana kablar med tunn isolerolja och pappersisolering är fortfarande bland dom bäst presterande. Oljan i kanalen förser kabelisoleringen (papper) med isolerolja. Vid lastcykler expanderar oljan och måste då strömma mot trycktankar i kabeländen, eller tillbaka vid avkylning. Så sent som 2009 lades sådana kablar för 400 kV tvärs genom Oslofjorden. Det finns få människor kvar i världen (inte jag) som kan beräkna hydrauliken kring detta med Besselfunktioner och hela allt. Hålet har ibland en stödspiral av stål men ledaren är ofta självlåsande utan.
Som ledarmaterial används uteslutande koppar och aluminium. Nån gång gjordes ett försök att använda natrium som har hög ledningsförmåga. Men alla som var närvarande i skolan när kemiläraren tog fram sin natriumbit inser att det inte skulle fungera i praktiken.
Sedan finns ju supraledande kablar med helt andra ledarkonstruktioner eftersom det supraledande materialet låter sig inte dras eller valsas eller bearbetas. Men jag ser ingen framtid för dessa som kräver många hjälpaggregat för att fungera. Allt ska servas och övervakas, nej, det är ingen hit.
B
breakman
Hobbyelektriker
· Västernorrland
· 1 451 inlägg
breakman
Hobbyelektriker
- Västernorrland
- 1 451 inlägg
Nörderi är alltid intressant 👍
Och skinneffekten var ett ord som jag inte reflekterat över innan.
Och skinneffekten var ett ord som jag inte reflekterat över innan.
Medlem
· Blekinge
· 10 188 inlägg
Lärde mig idag att man kan även köpa paltor med skinneffekt.
Hmm..inte inspirerad att författa ett längre inlägg?T Thomas_Blekinge skrev:
Har du varit på plats och sett försök med såna kabelförband? Det har faktiskt tom jag vid ett tillfälle i ditt forna hemland. Jag håller med i din slutsats men ändå riktigt intressant att få ta del av.T Thomas_Blekinge skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 188 inlägg
Nej, jag har inte sett någon pilotanläggning. Jag läste en publicering om en försöksanläggning i St Petersburg tror jag som handlade mest om pumpstationer och kylanläggningar. Ska jag plocka fram detta?
Med dagens HVDC-kablar som kan överföra 2000 MW i ett par över stora längder verkar vara supraledande teknologi ointressant.
Med dagens HVDC-kablar som kan överföra 2000 MW i ett par över stora längder verkar vara supraledande teknologi ointressant.