Livslängd på VVberedare, 230 eller 400v
Ska installera varmvattenberedare eftersom jag är ganska mätt på vedeldning med 25 grader utomhus...
I rummet som beredaren ska installeras finns framdragen 400v, däremot är 230v upptagen med tvätt/tork. Läste på Nibes hemsida att livslängden på värmeelementet blir kortare om man använder 400V. Vad betyder det i praktiken? Samtidigt borde elementet ju användes kortare tid totalt med 400 volt.
Som sagt ska beredaren användas under sommarhalvåret och jag har ganska låg förbrukning, så det kanske inte är någon fråga att fundera på öht.
Nu ska jag gå och trava 12 kubik ved för att få ännu mer motivation att köpa VVberadere
I rummet som beredaren ska installeras finns framdragen 400v, däremot är 230v upptagen med tvätt/tork. Läste på Nibes hemsida att livslängden på värmeelementet blir kortare om man använder 400V. Vad betyder det i praktiken? Samtidigt borde elementet ju användes kortare tid totalt med 400 volt.
Som sagt ska beredaren användas under sommarhalvåret och jag har ganska låg förbrukning, så det kanske inte är någon fråga att fundera på öht.
Nu ska jag gå och trava 12 kubik ved för att få ännu mer motivation att köpa VVberadere
Medlem
· Västerbottens län
· 17 847 inlägg
Med 3 ggr högre effekt så sliter det mer på värmeelementet, men NIBE har ju lugnat dig.
Protte
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 17 847 inlägg
Tror inte att kortare tid kompenserar högre temperatur.
Högre effekt ger kortare livslängd, men NIBE har sagt att det är marginellt så då tror vi på det.
Protte
Högre effekt ger kortare livslängd, men NIBE har sagt att det är marginellt så då tror vi på det.
Protte
Kalk i vattnet är ett större problem.
Vi har eget kalkrikt vatten och efter några år har spirialvärmaren kalkat igen till en gigantisk "glasspinne vanilj-mocka". (Lite järn i vattnet också.) Då överhettar värmaren och går sönder. Garanterat värre med högre effekt, men oavsett så knäcker rejäla kalkavlagringar ett värmeelement mkt fortare än "naturlig" förslitning.
Hastigheten på igenkalkningen beror såklart på mängden kalk i vattnet. Nu har vi köpt en beredare med dolt värmeelement. Det lär visa sig om det lindrar problemen eller inte.
Å andra sidan har vi också en äldre 300 l beredare, troligtvis från slutet av -80-talet. Den verkar ok fortfarande, men den använder vi väldigt lite. Lite ljummet vatten till handfatet, ngn gång emellanåt, och kanske ett par hinkar varmvatten till fönstertvätt el likn några ggr/år. Dock är den påslagen året om.
Så hur mkt vatten man drar igenom beredaren påverkar också livslängden.
Vi har eget kalkrikt vatten och efter några år har spirialvärmaren kalkat igen till en gigantisk "glasspinne vanilj-mocka". (Lite järn i vattnet också.) Då överhettar värmaren och går sönder. Garanterat värre med högre effekt, men oavsett så knäcker rejäla kalkavlagringar ett värmeelement mkt fortare än "naturlig" förslitning.
Hastigheten på igenkalkningen beror såklart på mängden kalk i vattnet. Nu har vi köpt en beredare med dolt värmeelement. Det lär visa sig om det lindrar problemen eller inte.
Å andra sidan har vi också en äldre 300 l beredare, troligtvis från slutet av -80-talet. Den verkar ok fortfarande, men den använder vi väldigt lite. Lite ljummet vatten till handfatet, ngn gång emellanåt, och kanske ett par hinkar varmvatten till fönstertvätt el likn några ggr/år. Dock är den påslagen året om.
Så hur mkt vatten man drar igenom beredaren påverkar också livslängden.