Jag har en mkt gammal fastighet som jag renoverar allt eftersom. Nu har jag öppnat upp golvet där tidigare ägare lagt plattor istället för trägolv. Jag kunde då se att trossbotten behöver bytas en bra bit in. Är det någon som vet hur man la massivt trägolv förr i tiden? Att det är spikat direkt på golvbjälkarna kan jag förstås se. Men kan det även vara limmat längs sponten?
Det beror på vad du menar med förr.
Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.
Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.
När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.
Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.
När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
H heimlaga skrev:Det beror på vad du menar med förr.
Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.
Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.
När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
Bilden kanske säger dig ngt. Det är spontat. 3 cm tjockt. Spikat direkt i regel. Ngt bra tips på hur man rår på spikarna? De är rejäla vill jag lova.H heimlaga skrev:Det beror på vad du menar med förr.
Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.
Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.
När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
Renoverare
· Uppsala
· 1 742 inlägg
Jag antar att du vill spara plankorna. Jag hade försökt bända upp de litegrann med en kofot utan att skada sponten för mycket och sedan försökt såga av spikarna med tigersågen med ett långt blad för metall.
Ja de är fina och 3 kvm kostar minst 1500 nytt. Stora rum. Jag funderade på ngt liknande. Är sponten känslig?Henningelvis skrev:
Renoverare
· Uppsala
· 1 742 inlägg
Renoverare
· Uppsala
· 1 742 inlägg
Jag vill också säga att jag tror att det är ett gammalt undergolv eftersom det är spikat uppifrån. De spontade golv jag sett som var avsedda att synas är skråspikade i noten.
Det är en torpargrund, om det har någon betydelse. Ovanpå dessa plankor var enbart en löst liggande korkmatta.Henningelvis skrev: