Jag har en mkt gammal fastighet som jag renoverar allt eftersom. Nu har jag öppnat upp golvet där tidigare ägare lagt plattor istället för trägolv. Jag kunde då se att trossbotten behöver bytas en bra bit in. Är det någon som vet hur man la massivt trägolv förr i tiden? Att det är spikat direkt på golvbjälkarna kan jag förstås se. Men kan det även vara limmat längs sponten?
 
Man limmade inte. Trä rör sig.
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
Jiji Jiji skrev:
Man limmade inte. Trä rör sig.
Vad bra. Då bör det kunna användas igen. Tack för svar!
 
  • Gilla
Jiji
  • Laddar…
Det beror på vad du menar med förr.

Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.

Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.

När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
 
  • Gilla
Dublin och 3 till
  • Laddar…
H heimlaga skrev:
Det beror på vad du menar med förr.

Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.

Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.

När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
 
  • Trägolv har rivits upp i ett rum och reglar och marken under golvet syns. OSB-skivor är uppsatta på väggarna.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
H heimlaga skrev:
Det beror på vad du menar med förr.

Det gamla sättet var att använda 2 tum tjocka granplankor (eller i riktigt gammal tid halvklovor) som man oxhyvlade bara på kärnsidan som blev översida. Var de ojämt tjocka täljde man bort litet med yxan på undersidan så de fick jämn tjocklek bara där de skulle ligga på bjälkarna. Plankorna var så breda som gick att få ur stocken och kantade kilformigt enligt stockens naturliga avsmalning. Man lade plankorna skavfötters så toppända och rotända växlade och golvet växte jämt fastän plankorna inte var jämnbreda. Plankorna hade ingen spont men man borrade in halvtums eller trekvarttums "hälar" det vill säga korta träpuggar i borrade hål som fungerade som rundtapparna i modernt snickei. Avständet mellan dem brukar vara mellan 1 och 1,5 meter. Golvet lades löst och spikades inte. Då det torkade och blev glest drev man ihop hela golvet med kilar mot väggen och satte in en ribba som fyllning.

Det varierar från trakt till trakt när man började spika golven. På vissa orter redan i mitten på 1700-talet. På vissa orter först på 1930-talet. Man spikade då rätt igenom plankorna ner i bjälkarna.

När det började finnas maskinhyvlat spontat golvvirke att köpa tillräckligt billigt blev det vanligt att lägga golv av sådant och spika det antingen rätt igenom eller oftare med tretumsspikar dolda i sponten. Det här infördes under perioden 1880-1930 beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och till vilket pris och vad folk i trakten ville ha.
Bilden kanske säger dig ngt. Det är spontat. 3 cm tjockt. Spikat direkt i regel. Ngt bra tips på hur man rår på spikarna? De är rejäla vill jag lova.
 
Jag antar att du vill spara plankorna. Jag hade försökt bända upp de litegrann med en kofot utan att skada sponten för mycket och sedan försökt såga av spikarna med tigersågen med ett långt blad för metall.
 
Henningelvis Henningelvis skrev:
Jag antar att du vill spara plankorna. Jag hade försökt bända upp de litegrann med en kofot utan att skada sponten för mycket och sedan försökt såga av spikarna med tigersågen med ett långt blad för metall.
Ja de är fina och 3 kvm kostar minst 1500 nytt. Stora rum. Jag funderade på ngt liknande. Är sponten känslig?
 
D Dalebris skrev:
Är sponten känslig?
Ja, skulle jag säga. Den knäcks ganska lätt om du bryter underifrån och upp. Men det går om du är försiktig. Tigersågsblad är ju rätt tunna, så det handlar bara om att ta det lugnt och vara metodisk så att du inte missar att kapa en spik någonstans.
 
Jag vill också säga att jag tror att det är ett gammalt undergolv eftersom det är spikat uppifrån. De spontade golv jag sett som var avsedda att synas är skråspikade i noten.
 
Henningelvis Henningelvis skrev:
Jag vill också säga att jag tror att det är ett gammalt undergolv eftersom det är spikat uppifrån. De spontade golv jag sett som var avsedda att synas är skråspikade i noten.
Det är en torpargrund, om det har någon betydelse. Ovanpå dessa plankor var enbart en löst liggande korkmatta.
 
T Tjrex skrev:
[länk]

Den hade jag. Tog inte sönder brädorna å gick mkt enklare än vanlig kofot.
Tack för tips. Finns den på andra ställen än amazon? Höll sponten?
 
F
T Tjrex skrev:
[länk]

Den hade jag. Tog inte sönder brädorna å gick mkt enklare än vanlig kofot.
Den var smart. Kanske blir en sån när trallen ska upp! Skruvarna är sönderrostade.
 
D Dalebris skrev:
Tack för tips. Finns den på andra ställen än amazon? Höll sponten?
Jag gjorde så att jag bände/lossade brädan litegrann först å sen bankade jag ner den lite igen. Då stannade oftast spiken kvar lite uppe så man kunde komma åt spikhuvudena med en vanlig kofot å dra loss spiken.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.