Lagra ved
Ved skall ju klyvas och läggas upp för torkning när snön går bort, samt jag har läst att man bör lagra den 2 vårar innan man använder den, ev. kan man använda den samma år om våren är torr och varm. Jag har en massa björkved som jag inte hinner såga och klyva förrän tidigast Juni, är det kört att kunna elda med denna i vinter? Finns det inga sätt att påskynda torkningen så jag slipper köpa ett lass ved till? Kanske lagra den i garaget i värmen, eller borra 30-40 hål i varje vedträ och torka den med hårtork.... ;D
Står också på websidor att veden inte torkar mer efter midsommar, varför då? Är det luftfuktigheten som ökar på sensommaren, borde den inte torka ändå om man förvarar den i solen och har bra luftgenomströmmning i vedhögen?
Är nybörjare på vedeldning som synes.
Står också på websidor att veden inte torkar mer efter midsommar, varför då? Är det luftfuktigheten som ökar på sensommaren, borde den inte torka ändå om man förvarar den i solen och har bra luftgenomströmmning i vedhögen?
Är nybörjare på vedeldning som synes.
Träets torkhastighet beror av tre variabler (förutom träets kvaliteer)
1. Värme, naturligtvis.
2. Fukt, ganska hög fuktighet är bra för torken.
3. Vind.
Därav är våren den bästa tiden, det torkar bort mer fukt i naturen än vad som tillkommer. På hösten tillkommer väldigt mycket fukt i form av nederbörd. Ett varmt rum inomhus med bra luftomsättning är inte helt fel det heller, tyvärr har inomhus luften för lågt fuktinnehåll för att optimal 'tork' ska uppnås.
1. Värme, naturligtvis.
2. Fukt, ganska hög fuktighet är bra för torken.
3. Vind.
Därav är våren den bästa tiden, det torkar bort mer fukt i naturen än vad som tillkommer. På hösten tillkommer väldigt mycket fukt i form av nederbörd. Ett varmt rum inomhus med bra luftomsättning är inte helt fel det heller, tyvärr har inomhus luften för lågt fuktinnehåll för att optimal 'tork' ska uppnås.
Ved torkar på en säsong om man lägger upp den vettigt dvs. luftigt. En säsong = en vår + sommar räcker då om man klyvt veden i "rimliga" bitar. Det torkar finfint även i juli och augusti, sen börjar daggen och den högre luftfuktigheten bromsa det hela men dagtid torkar det långt in på vintern om man skyddar mot nederbörd.
Hinner du inte klyva nu utan i juni är det inte hela världen. För att snabba upp torkningen är det lämpligt att klyva i mindre bitar, längden har ingen större betydelse. Ha minst 30 cm luftat underlag mot marken för att undvika markfukt. Skydda mot nederbörd men täpp inte till på sidorna, det är vinden som gör jobbet nämligen. I Norge förekommer vedfloar som staket dvs. bara en klabbe i djup, smart för då är ändytorna som torkar 10-20 ggr snabbare än övriga ytor exponerade. Sen lägger de tegelpannor ovanpå som tak, tar dock rätt mycket plats och ser lite "lustigt" ut.
Är man riktigt sent ute och "måste" får fram torr ved kan man skotta ihop veden, osorterat, i en lång korv. Lägga över en stor presennning som tyngs ned på bägge lång- men inte kort-sidorna med stockar, sand eller varför inte ved. Den ena kortsidan skall inte täcka hela korvens änmdyta utan lämna en större öppning. På den andra kortsidan ansluter man en höfläkt eller dyrlik större fläkt som suger luften genom den kanal som bildas av "vedkorven". Kanalen kan vara upp till 10-15 meter lång, man får anpassa sugarean till fläkten så att man känner ett svagt drag genom springorna i veden. På detta sätt kan man snabbtorka ved på några veckor, men det kostar i el så kör bara fläkten dagtid i fint väder, övrig tid har man regnskyddet ordnat ;D Tekniken kallas "Forcerad friluftstorkning" och används ibland på sågverk sommartid.
Hinner du inte klyva nu utan i juni är det inte hela världen. För att snabba upp torkningen är det lämpligt att klyva i mindre bitar, längden har ingen större betydelse. Ha minst 30 cm luftat underlag mot marken för att undvika markfukt. Skydda mot nederbörd men täpp inte till på sidorna, det är vinden som gör jobbet nämligen. I Norge förekommer vedfloar som staket dvs. bara en klabbe i djup, smart för då är ändytorna som torkar 10-20 ggr snabbare än övriga ytor exponerade. Sen lägger de tegelpannor ovanpå som tak, tar dock rätt mycket plats och ser lite "lustigt" ut.
Är man riktigt sent ute och "måste" får fram torr ved kan man skotta ihop veden, osorterat, i en lång korv. Lägga över en stor presennning som tyngs ned på bägge lång- men inte kort-sidorna med stockar, sand eller varför inte ved. Den ena kortsidan skall inte täcka hela korvens änmdyta utan lämna en större öppning. På den andra kortsidan ansluter man en höfläkt eller dyrlik större fläkt som suger luften genom den kanal som bildas av "vedkorven". Kanalen kan vara upp till 10-15 meter lång, man får anpassa sugarean till fläkten så att man känner ett svagt drag genom springorna i veden. På detta sätt kan man snabbtorka ved på några veckor, men det kostar i el så kör bara fläkten dagtid i fint väder, övrig tid har man regnskyddet ordnat ;D Tekniken kallas "Forcerad friluftstorkning" och används ibland på sågverk sommartid.
Perfekt! Precis vad jag ville höra. Jag kan klyva i mindre bitar samt lägga upp i "Norge" stil, då jag ändå har ett fult högt stängsel bakom huset. Vedkorvsmodellen är ju nästan som min hårtorksidé! ;D
Tack för tipsen.
Tack för tipsen.
Jag torkar veden bara en säsong eftersom jag inte har utrymme att lagra två årsförbrukningar. Det går rätt bra om man travar veden luftigt och lägger tak över när det blir lite fuktigare i luften. När veden är nykluven så behövs inte tak, dels därför att veden inte har hunnit torka så mycket och dels för att det inte är så fuktigt i luften på våren och försommaren. God luftväxling är viktigare än tak i början för det är mycket vatten som ska bort. Jag brukar ha en fuktmätare ute och nollställa max/min varje, eller nästan varje dag. Då får man rätt bra koll på när det är dags att lägga på tak.
Det går nog åt lite mer ved om man bara torkar en säsong, men med en bra panna får man ren och fin förbränning ändå.
Vad du än gör så ta inte in färsk ved inomhus. Färsk ved innehåller 40-50% vatten och det börjar gro direkt. Mögel och andra kryp vill man inte ha inne. Frågan är ens om det torkar fortare inne än ute under sommaren. I det rummet som veden ligger i så ökar luftfuktigheten fort om det inte är en jeddra luftväxling.
Det är väldigt viktigt att luften kommer åt att cirkulera runt veden. Första året travade jag hälften på en kvadratisk yta med ett par decimeter mellan travarna. Den andra hälften travades i två rader. Det var stor skillnad på ved som hade legat mitt i kvadraten och sånt som hade legat ytterst eller i tvåraderstraven. Man kände direkt skillnaden om man tog ett vedträ från vardera traven i händerna. Nu travar jag allt i två luftiga rader. Det blir ännu luftigare om man lägger veden omväxlande på tvären på längden i traven.
Intressant det där med forcerad filuftstorkning. Hur många watt är en höfläkt på? Om man bara kör den när luftfuktigheten är så låg att det torkar så kanske det inte går åt så mycket el. Det tål att räkna på.
Det går nog åt lite mer ved om man bara torkar en säsong, men med en bra panna får man ren och fin förbränning ändå.
Vad du än gör så ta inte in färsk ved inomhus. Färsk ved innehåller 40-50% vatten och det börjar gro direkt. Mögel och andra kryp vill man inte ha inne. Frågan är ens om det torkar fortare inne än ute under sommaren. I det rummet som veden ligger i så ökar luftfuktigheten fort om det inte är en jeddra luftväxling.
Det är väldigt viktigt att luften kommer åt att cirkulera runt veden. Första året travade jag hälften på en kvadratisk yta med ett par decimeter mellan travarna. Den andra hälften travades i två rader. Det var stor skillnad på ved som hade legat mitt i kvadraten och sånt som hade legat ytterst eller i tvåraderstraven. Man kände direkt skillnaden om man tog ett vedträ från vardera traven i händerna. Nu travar jag allt i två luftiga rader. Det blir ännu luftigare om man lägger veden omväxlande på tvären på längden i traven.
Intressant det där med forcerad filuftstorkning. Hur många watt är en höfläkt på? Om man bara kör den när luftfuktigheten är så låg att det torkar så kanske det inte går åt så mycket el. Det tål att räkna på.
Jag skulle gissa att man behöver en 3-7,5 kW fläkt för att göra jobbet. Men det går ju att anpassa sugarean och längden till den fläkt man råkar få tag på. De går fint med vilken större fläkt som hellst, axial eller radialmodell. Skall det vara energieffektivt skall man använda en axialfläkt med stor diameter eftersom det inte blir så stort sugmotstånd.
Hårtorksidén är inte långt ifrån verkligheten. Det lär finnas de som torkar ved mitt i vintern i virkestorkar som värms med olja och drar massor med el. Sen säljer man veden i säckar som mys- och tilläggsvärme för kaminer hos villaägare. Helt snurrigt!
Hårtorksidén är inte långt ifrån verkligheten. Det lär finnas de som torkar ved mitt i vintern i virkestorkar som värms med olja och drar massor med el. Sen säljer man veden i säckar som mys- och tilläggsvärme för kaminer hos villaägare. Helt snurrigt!
En hö fläkt blir nog inte så ekonomisk att köra då ä de lika bra att köpa torkad ved..
Räkna med 5-7,5 kW/tim fläkten går å de torkar ju inte på en timme direkt.. Får nog räkna med att köra fläkten några veckor.. Så de kostar ju 5-7 kr/tim fläkten går..
Då blir nog lönsamheten dålig för ved eldning..
Räkna med 5-7,5 kW/tim fläkten går å de torkar ju inte på en timme direkt.. Får nog räkna med att köra fläkten några veckor.. Så de kostar ju 5-7 kr/tim fläkten går..
Då blir nog lönsamheten dålig för ved eldning..
Ett alternativ om man är sen med vedplaneringen och har tillgång till björk eller anan lövved på rot är att vänta med fällningen till dess att de satt löv. Lägg sedan omkull träden, men vänta med att kvista och kapa upp den till dess att bladen vissnat. Bladen kommer att suga ur trädet mycket innan de dör och påskyndar torkningen.
Har man inte tid att kapa och klyva veden så hjälper det också att ta sågen och dra en eller två längsgående slitsar längs med stammen. Detta släpper också ut fukt.
Men bäst är givetvis att ha veden huggen och staplad till tidig vår. Att torka veden mer än en säsong verkar overkill. Höstens ved räcker gott om den är klar till påsk enligt gammal bondepraktika.
Tompa (En som gått från ved från egen skog till jordvärmepump kompletterad med ved för de riktigt kalla månaderna)
Har man inte tid att kapa och klyva veden så hjälper det också att ta sågen och dra en eller två längsgående slitsar längs med stammen. Detta släpper också ut fukt.
Men bäst är givetvis att ha veden huggen och staplad till tidig vår. Att torka veden mer än en säsong verkar overkill. Höstens ved räcker gott om den är klar till påsk enligt gammal bondepraktika.
Tompa (En som gått från ved från egen skog till jordvärmepump kompletterad med ved för de riktigt kalla månaderna)
Klart att det är knäppt om man skall ha veden själv, men vad kostar alternativet, att köra elpatronen hela vintern eller köpa färdig ved? Med en 5 kW fläkt kan man säkert torka 200 m3 ved på 1 månad i juli, då blir merkostnade 12 kr/m3 om man kör fläkten på timer 16 timmar/dygn, inte så blodigt.
Men tydligen funkar det även kommersiellt i det extrema fallet med virkestorken. Det är klar att om man kan kränga en säck småpinnar på macken för 60:- så bär sig väl det mesta.
Syrfällning som Tompa beskriver så bra är ett utmärkt allternativ om man har egen tillgång till skog. Dessutom blir stockarna lättare att hantera.
Om veden inte är helt torr så brukar dom räkna med att de går 20% mer ved/år..
Så de kanske ändå blir billigast med ökad förbrukning o minst bökigt.. För nog ska veden gå att få hyfsat torr så att de går elda med ävan fast den inte ä kluven förän till midsommar.. Utan fläktar tjafs.. :
Varför inte köra med briketer annars (4800kW/ton).. :
Så de kanske ändå blir billigast med ökad förbrukning o minst bökigt.. För nog ska veden gå att få hyfsat torr så att de går elda med ävan fast den inte ä kluven förän till midsommar.. Utan fläktar tjafs.. :
Varför inte köra med briketer annars (4800kW/ton).. :
Eldar med ved själv.
Ungefärlig torktid innan jag börjar med eldningen är ung 2-3 månader över sommaren.
Visst är det optimalt med max uttorkad ved, men "torkad" ved går bra att elda med.
Det är ändå inte så att skillnaden mellan max torkad ved och den ved som är torkad i 3 månader är lika stor som skillnaden mellan otorkad(nykluven) ved och ved som är torkad 3 månader.
Den slutsatsen drar jag efter mina vedeldningsexperiment.
tillägg::
Ett experiment jag tycker fungerar bra. Om man först kluver veden till tändved. Så märker jag att om veden inte är tillräckligt torr att elda med så är den också svår att fä eld på. tändveden då kanske glöder och rycker lite. Tillräckligt torr ved vad jag erfar tänder på en gång med 3, kanske 5-6, ihoprullade sidor ur morgontidningen.
Ungefärlig torktid innan jag börjar med eldningen är ung 2-3 månader över sommaren.
Visst är det optimalt med max uttorkad ved, men "torkad" ved går bra att elda med.
Det är ändå inte så att skillnaden mellan max torkad ved och den ved som är torkad i 3 månader är lika stor som skillnaden mellan otorkad(nykluven) ved och ved som är torkad 3 månader.
Den slutsatsen drar jag efter mina vedeldningsexperiment.
tillägg::
Ett experiment jag tycker fungerar bra. Om man först kluver veden till tändved. Så märker jag att om veden inte är tillräckligt torr att elda med så är den också svår att fä eld på. tändveden då kanske glöder och rycker lite. Tillräckligt torr ved vad jag erfar tänder på en gång med 3, kanske 5-6, ihoprullade sidor ur morgontidningen.
Maa att låta trädet lövas innan det fälls ... om man ringbarkar träden, säg 2 år innan, och därefter fäller dem - kan man då få fram ett 'torrare' trä som kräver kortare torkningstid?
Tanken var att man alltså skulle avvakta fällningen (kommer att finnas annat att göra).
Tanken var att man alltså skulle avvakta fällningen (kommer att finnas annat att göra
).I fjol högg jag 30 m3 björk, var inte klar med klyvningen förrän 22/5. Då fick veden ligga på tork på en berghäll i en stor hög utan tak. Efter 1,5 månad körde jag in vinterförbrukningen i garaget (6 m3), jag håller rumstemeratur där. När eldningssäsongen började låg fukthalten på 6-7 %, (mätte med 2 olika instrument).
För övrigt är det extremt stor skillnad på värmeinnehållet i "normaltorr ved" = 15-20 % och "snickeritorr" 6-7% enligt mina erfarenheter.
För övrigt är det extremt stor skillnad på värmeinnehållet i "normaltorr ved" = 15-20 % och "snickeritorr" 6-7% enligt mina erfarenheter.