Konvertera enrörs- till tvårörssystem
Jag har börjat ledsna på ett gammalt enrörssystem och funderar på att byta till tvårörssystem. Nu undrar jag om det är någon skillnad på själva radiatorerna eller om det bara är ventilerna, anslutningarna och rören som skiljer?
Om det är ett gammalt ettrörs-system kan det vara av typen högtemperatur, DT50. Om man då vill skaffa värmepump bör man också dimensionera om radiatorerna och montera nya sådana som blir bra för lågtemperatur, DT30 (max 55 graders framledningstemperatur).
Men redan en konvertering till tvårörssystem ger en sänkt framledningstemperatur.
Då skall vi se. Utgångsläget är följande: Jag gissar att radiatorkopplen är från 50-talet när huset byggdes. Då var det kombipanna för olja och el som användes vilket, om jag fattat rätt, är ett högtemperatursystem. Idag är oljetank och oljebrännare avlägsnade och kombipannan är istället ihopkopplad med en luftvattenvärmepump. Systemet har fortfarande det ursprungliga öppna expansionskärlet på vinden, och någon omdimensionering av radiatorerna eller övriga komponenter har troligtvis inte gjorts. Däremot har hälften av ventilerna/termostaterna bytts till den modell som syns på bilden. På den delvis inredda vinden och i källaren finns två udda element vardera som är av annan modell och har annan typ av koppel/ventil/termostat.
Anledningen till att jag börjat fundera över här att inte alla element blir varma och att det är lite oklart hur luftning och påfyllning av systemet skall göras. Första gången jag äger ett gammalt hus, och det är en massa nya (gamla) saker att lära sig, som inte är som det varit mina gamla (nya) hus! =)
Anledningen till att jag börjat fundera över här att inte alla element blir varma och att det är lite oklart hur luftning och påfyllning av systemet skall göras. Första gången jag äger ett gammalt hus, och det är en massa nya (gamla) saker att lära sig, som inte är som det varit mina gamla (nya) hus! =)
Redigerat:
Är du säker på att det är ett 1-rörssystem? Hur ser det ut där rören är ihopkopplade med varandra?
Det ser ut som hemma hos mig och där är rören 'parallellkopplade' i krypgrunden, dvs ett tvårörssystem med långa avstick.
Det ser ut som hemma hos mig och där är rören 'parallellkopplade' i krypgrunden, dvs ett tvårörssystem med långa avstick.
Det där är inte ett enrörssystem.
Eftersom jag är hemma med influensen och precis tagit en värktablett så passade jag på att försökte följa rörledningarna. Om jag ser rätt så ser det ut som framledningen från pannan först går upp på vinden, och där förgrenar sig längs båda sidorna på huset. Från varje gren gissar jag att går det rör ned ovanifrån till alla element på mellanplanet. Halva vindsvåningen är inredd så jag kan inte fysisk se varje avgrening, men det känns rimligt. Returledningen från varje element går ned genom golvet och till ett gemensamt rör som sitter synlig i källartaket. Samma sak där, det finns en gren på varje sida av huset och alla returledningarna ansluter till dem. De två returgrenarna kopplas ihop vid pannan precis innan cirkulationspumpen.
Så det verkar som jag hade gissat helt fel, och att ni kunde lista ut det från en bild och med mindre ansträngning än vad jag behövde för att följa alla rör. Det är inte ofta jag blir så här glad över att ha fel! ;-)
Får tacka för hjälpen och stänga den här tråden, för något byte lär ju inte behövs. Dock en följdfråga: Finns det någon uppenbar fördel med att dra framledningen upp på vinden på det här sättet jämför med att dra dem sida vid sida i källartaket? Känns som det sistnämnda ger kortare rörlängd, men det kanske inte spelar så stor roll?
Så det verkar som jag hade gissat helt fel, och att ni kunde lista ut det från en bild och med mindre ansträngning än vad jag behövde för att följa alla rör. Det är inte ofta jag blir så här glad över att ha fel! ;-)
Får tacka för hjälpen och stänga den här tråden, för något byte lär ju inte behövs. Dock en följdfråga: Finns det någon uppenbar fördel med att dra framledningen upp på vinden på det här sättet jämför med att dra dem sida vid sida i källartaket? Känns som det sistnämnda ger kortare rörlängd, men det kanske inte spelar så stor roll?
Det kan nog vara lättare att få en bra självcirkulation i systemet. Jag gissar att det i alla fall är syftet.
Medlem
· Blekinge
· 10 218 inlägg
Tråden är visserligen stängt men jag tvivlar att man får bättre självcirculation om rören går till vinden först och sedan ned till elementen. Då måste ju vattnet stiga över en topp. Mycket udda.D Daniel 109 skrev:
Roligt att ett ett-rörs-system blev till ett trevligt tvårörssystem till kostnad av en värktablett!
TS bör dock överväga att amputera expansionskärlet på vinden (läckagerisk) och ersätta med ett slutet kärl nära pannan.
Medlem
· Blekinge
· 10 218 inlägg
Jag håller inte med dig. Jag har nu sett att det finns överfallssystem men jag tror inte det blir bättre circulation. Det drivande trycket är proportionellt med höjdskillnad mellan panna och radiatorn så det är lika om röret går på vinden först eller direkt till raddan. Däremot är ju flödesmotståndet större om vattnet behöver göra en omväg via vinden. Så flödet blir mindre med överfalls system.
Möjligen finns en anna anledning att föra rören över vinden. I tyska litteraturen finns detta inte.
Möjligen finns en anna anledning att föra rören över vinden. I tyska litteraturen finns detta inte.
Nu förutsätter du att det inte finns något temperaturfall i ledningen. Hur får du snurr på ett kallt system? Det finns definitivt fördelar med den dragningen.
Medlem
· Blekinge
· 10 218 inlägg
Och vilka är det?D Daniel 109 skrev:
När du värmer upp pannan får du en cirkulation uppåt som medför ett visst tryck över alla radiatorer. Man riskerar inte att få sektioner där det blir svårt att få igång cirkulationen. Det funkar även med andra dragningen. Men det finns en praktisk anledning till att man gjort så här.