Hej!
Vi skall köpa svärföräldrarnas hus är det tänkt. Nu är saken den att dom inte vill att jag skall bli delägare. Jag har inte på något sätt stött mig med dom utan har hela tiden varit enn sann diplomat och alltid trevlig, trots att dom inte alltid är speciellt trevliga emot mig. Dom litar helt enkelt inte på någon utanför familjen.
Jag tycker att hela situationen känns olustig. Jag älskar verkligen huset och skulle kunna lägga ner hela min själ i det, men det känns svårt när man inte är delägare plus att man inte har någon som helst trygghet ifall något skulle hända min man.
Finns det någon som kan komma med ett gott råd så blir jag otroligt glad.

Mvh Dorinn
 
Är det du och din man som ska bo i huset så ska ni så klart äga det tillsammans. Ni ska bo i ert hus - inte i "hans föräldrars hus". Se till att du och din man är helt överens om det och förklara sedan för svärföräldrarna att antingen köper ni det tillsammans eller så köper ni ett annat hus.

Annars tycker jag att svärföräldrarna lägger sig i något som de inte har att göra med. Vad det beror på kan ju vara bra att veta men borde egentligen inte ha så stor betydelse. Hur ert äktenskap är upplagt med ägande, äktenskapsförord mm är er sak och inte svärföräldrarnas.
 
  • Gilla
mangen5 och 2 till
  • Laddar…
Vad kallar ni det här då?
svärfar ringer mig i förrgår kväll kl 23:00 och frågar om jag har tömt kattlådan pga. soptömning, varpå jag tänker att det var ju snällt och svarar glatt jajamensan, självklart:) Han säger då: Inte alls självklart, jag vill inte att det skall stinka kattskit i mitt hus!!:( (detta i en inte så trevlig ton)
Det hela har spårat ur.....
Jag är verkligen ledsen och trött...
 
Hej...Forinter...Har du berättat hur du känner och vad som har hänt för din man ??
Om inte.. tycker jag att du ska göra det...Det bästa är om han kan tillrättavisa sina föräldrar så att dom behandlar dig väl.
´Köper man ett hus ihop så äger man det också ihop...... Stå på dig mot svärfar !!!
Ger dom inte med sig så köp ett annat hus istället.
 
  • Gilla
Forinter
  • Laddar…
Tack!
Min man stod bredvid mig när jag fick samtalet. När jag hade lagt på grät jag till kl. 3 på natten innan jag kunde somna och klarade inte av att gå till jobbet dan därpå .
jag lär stå på mig för nu har jag fått nog.
Alltid har man varit trevlig och ställt upp och detta är tacken?
Man undrar ju ibland hur vissa är funtade!!
 
Du ska veta att du inte är ensam om att bli behandlad som skit... Det är nog vanligare än du tror.....
Min mor var likadan mot min fru ....hon gick o var ledsen i 3månader innan jag fick reda på det.
Jag tog ett rejält snack med mina föräldrar ...vansinigt arg.. o det slutade med att jag sa upp kontakten i ca 3år , numera fungerar det ganska så bra mellan dom , mamma passar sig för att vara dum :D
 
Bor ni redan i huset? Vad säger din partner om det hela?
 
KÖP INTE HUSET!
Svärföräldrarna kommer troligen lägga sig i ALLT som har med huset att göra...
Din man måste klippa navelsträngen till sina föräldrar och göra klart för dom att det är med dej han lever!
Gissar på att han är enda barnet......
 
  • Gilla
inkastad och 3 till
  • Laddar…
Håller med Erik Projektet. Oavsett vilken summa ni betalar kommer ni enligt din svärfar inte att köpa huset, utan enbart bli inneboende i det. Börjar han redan nu bestämma hur ni skall bo där, så lär det bli värre med åren.
 
Vi flyttade in för 4 månader sedan.
Min man har pratat med honom och berättat att han vill att han skall vara trevligare mot mig och han tittade på honom som om han inte förstod vad han pratade om.
ja ja, jag kommer att godta en ursäkt men till dess är han inte vatten värd för mig och jag kommer inte att ödsla en enda tanke på honom förrän han har bett om ursäkt.
 
Så ni hyr av svärföräldrarna nu? Fortsätt med det tills du inte står ut med svärföräldrarnas inblandning i ert liv längre, köp sedan ett annat, EGET, hus tillsammans med din man. Ditt förhållande med svärföräldrarna verkar inte vara det bästa just nu, och även i ett varmt förhållande med svärföräldrarna frestar det på att ständigt höra från dem, eller träffa dem genom att de hälsar på i tid och otid. Vilket dina svärföräldrar verkar göra.
 
Jag hade gjort vad som helst för att inte köpa fastighet under dessa premisser.

Men jag har ändå någon följdfråga.

Är det tänkt att ni ska få fastigheten i gåva eller till fördelaktigare pris så föräldrarna ser det som en del av sitt arv? I sådana fall kan tänkas lösning med enskild egendom.

Eller är det tänkt att ni köper fastigheten? Har din man ens ekonomi för att friköpa fastigheten själv? Ska han sedan då begära hyra av dig? Eller är tanken att ni delar på kostnaden och han står som ensam ägare. Undrar helt enkelt lite hur de har tänkt rent praktiskt att ni som äkta par/sambos ska dela boende som är enskild egendom
 
  • Gilla
hempularen och 1 till
  • Laddar…
Forinter skrev:
Jag har inte på något sätt stött mig med dom utan har hela tiden varit enn sann diplomat och alltid trevlig, trots att dom inte alltid är speciellt trevliga emot mig.
Forinter skrev:
Alltid har man varit trevlig och ställt upp och detta är tacken?
Jag tror att det är dags att byta taktik gällande relationen med svärföräldrarna. Du uppnår inte en bra och jämlik relation genom att låta dig köras övar och ta emot otrevligheter - istället signalerar du osäkerhet, svaghet och vinner inte respekt. Se till att du och din man är helt överens och börja sen med att säga ifrån - vänligt och tydligt.

Det finns en massa bra litteratur om hur man hanterar sådana här situationer.

Tills vidare, köp inte huset. Möjligen kan ni överväga det om/när ni fått svärföräldrarna att behanda er båda respektfullt och som vuxna människor men jag är rädd att det kan bli svårt. Många gamla verkar vara helt inkörda i sina mönster.
 
Boktoken skrev:
...och även i ett varmt förhållande med svärföräldrarna frestar det på att ständigt höra från dem, eller träffa dem genom att de hälsar på i tid och otid..
Det går inte att vara så kategorisk, det beror i grund och botten vilket förhållande man har till sina svärföräldrar och vilket förhållande man vill ha, hur man är som person mm. Mina svärföräldrar är här "titt som tätt", säkert ett par gånger i veckan i snitt och det ser jag inga problem med.

Jag tycker verkligen synd om TS och pelpet har en viktig poäng i att det är klokt att vara extra tydlig och tala om när det går för långt.
 
Här låter det ju som problemet ligger djupare än ett husköp, du behöver nog få din man att uppfostra sina föräldrar, och fullt ut kommer han aldrig att lyckas.

Husköpet tror jag ni skall försöka undvika, svärfadern kommer aldrig att släppa huset, ni kommer bara att vara besökare i hans hus. Det kommer att komma reaktioner på renoveringsplaner, sätt att sköta trädgården, när era barn "vandaliserar" hans hus osv.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.