Kemikalier till minireningsverk?
Då har man kört ett år med sitt nya reningsverk och skött service själv utan problem.
Nu kommer frågan om var man billigast köper fällningskemikalier.
Liksom med själva MRV så verkar vi i Sverige betala ungefär det dubbla för det mesta och jag misstänker att det gäller även detta. Det finns ju några varianter på marknaden, PAX som är aluminiumbaserat, och PIX som är järnbaserat. Och så versioner av dessa. Sedan behöver ju en del Polinit i stora lass också.
1400 kr inkl frakt för 20 liter PIX-115 känns ju inte så billigt. (Man ska tydligen inte köpa hem mer än vad som går åt under något år då dessa kemikalier inte kan lagras så länge så storpack går ju bort)
Det verkar dock svårt att hitta några hemsidor med kemikaler utomlands, trots att de säljer MRV på många håll som använder dessa kemikalier. Själv hade jag tänkt köpa på samma ställe som jag köpte mitt MRV men nu verkar den firman slutat med stora delar av sitt sortiment..
Tänkte vi kan tipsa om detta i denna tråd.
Någon som köpt kemikalier till bättre pris utomlands?
Nu kommer frågan om var man billigast köper fällningskemikalier.
Liksom med själva MRV så verkar vi i Sverige betala ungefär det dubbla för det mesta och jag misstänker att det gäller även detta. Det finns ju några varianter på marknaden, PAX som är aluminiumbaserat, och PIX som är järnbaserat. Och så versioner av dessa. Sedan behöver ju en del Polinit i stora lass också.
1400 kr inkl frakt för 20 liter PIX-115 känns ju inte så billigt. (Man ska tydligen inte köpa hem mer än vad som går åt under något år då dessa kemikalier inte kan lagras så länge så storpack går ju bort)
Det verkar dock svårt att hitta några hemsidor med kemikaler utomlands, trots att de säljer MRV på många håll som använder dessa kemikalier. Själv hade jag tänkt köpa på samma ställe som jag köpte mitt MRV men nu verkar den firman slutat med stora delar av sitt sortiment..
Tänkte vi kan tipsa om detta i denna tråd.
Någon som köpt kemikalier till bättre pris utomlands?
Redigerat:
OK, jag åker gärna till något lager, tex Kemira i Helsingborg, men de verkar inte sälja till privatpersoner (?). Hellre det än att jag åker till någon dyr handlare som innan betalat 500 för frakten... PIX-115 har jag hittat 25l för 42€ här https://www.puhastid.ee/ee/kemikaal-fosfori-arastuseks-pix-raud-iii-sulfaat-kanister-30l-940 men då är det ju frakten sedan som är oklart om de löser till Sverige.MathiasS skrev:
Har fått svar att de säljer till Sverige. Frakten kostar dock 96 Euro för en halvpall. På en sådan får det plats 4st 25l dunkar med valfri kemikalie, har fått svar att de har både PIX-115 och PAX-XL60 så de allra flesta MRV täcks in. Frakten kostar alltså 24 Eu per dunk.K karlmb skrev:
Jag och en granne ska ha var sin så det finns 2 platser kvar. Någon som är intresserad i Göteborgsområdet?
Används till mycket
Får vät testa o se hur det verkar
https://www.amazon.se/Järnsulfat-heptahydrat-järngödselmedel-antimossa-gräsgödselmedel/dp/B0CV9PBPNQ
Får vät testa o se hur det verkar
https://www.amazon.se/Järnsulfat-heptahydrat-järngödselmedel-antimossa-gräsgödselmedel/dp/B0CV9PBPNQ
Det är inte destvatten utan vanligt vatten - säkerhetsdatabladen har väldigt grova intervaller och tar inte med att utblandningsvatten skulle innehålla några milligram mineraler när metallsalten står för ~50% av lösningens totalvikt...K karlmb skrev:
De fungerar utmärkt med järn(II)sulfat - faktiskt bättre än med de köpta PIX-sopporna - men kräver alltid plusgrader i hanteringen och doseringen för vätskorna då det fryser enkelt och kan bli stora kristaller av järnvitriol som sedan inte vill lösas enkelt (kräver en del värme innan det vill lösas upp igen) och kan alltså proppa igen slangar som är svåra att få igång igen när det har väl hänt.
Min utblandningen är inte med desttvatten (det är slöseri), utan vanligt vatten och blandar 1 kg järn(II)sulfat och 3 kg vatten i en dunk som skakas om och gärna en matsked saltsyra i också. Låt dunken skakas igenom några gånger under något dygn och därefter låta dunken stå med löst åtdragen kork i ett par dagar så att gipset som alltid medföljer i dessa pulver kan sedimentera och bildade vätgas (från kvarvarande stål i blandningen) kan pysa ut utan att spräcka dunken.
Därefter dekanterar (häller över) man den klara vätskan till en ny ren dunk och undviker att få med gipset i botten - sätt också en 'strumpa' av en rengöringsduk (typ mikrofiber) löst runt ända på sugslangen till doserpumpen för att minska mängden gips ytterligare i slangen - gips är extremt svår att lösa upp igen på tex. insidan av en slang och i princip krävs lång tids sakta spolning med destillerat vatten om det skall lösa sig alls - så fort det är minsta mängd kalk i vattnet så vill det inte lösa sig alls - fråga inte hur jag vet det... på pappret kan gips lösa sig i vatten med viss antal gram/liter - med utfälld gips har kristallformer som gör den extremt svårlösliga och kräver lång tid i ren mineralfattig vatten för att lösas igen.
Det står på förpackning Järnsulfathephahydrat men till konsistens ser det mer ut som Järnsulfatmonohydrat då heptahydrat är ganska grön pulver/kristaller, lite våta kristaller medans monohydrat är mer vitgul och torrt pulvrig.
har inte gjort värmetestet med kring 100 grader C och se hur mycket de minska i vikt då över 70 grader C så omvandlas järnsulfathephahydrat till Järnsulfatmonohydrat efter en tid.
Det går att blanda 1 kg järnsulfat på 1 kg vatten ungefär men har då tendens att kristallisera ut gröna stora kristaller, särskilt när temperaturen går mot nollan (och är det som gett dess gamla benämning 'järnvitriol' där vitrio står för glas (tänk vitrin-skåp, eller i kemin 'in vitro' = i glas = görs i provrör i glas)), järnsulfat som kristalliserar ger väldigt snabbt väldigt stora kristaller, så vill man göra kristall-demo för barn är just järnsulfat en bra utgångsämne då det går att få ihop hyfsat stora kristaller redan inom enstaka dygn med tex. 50/50-blandning förvarad i kylskåp - dock ger det inte speciellt hållbara kristaller utan vittrar i luft.
Så en kompromiss är 1 viktdel sulfat och 3 viktdelar vatten för att undvika kristalicerings-risken när man närma sig 0 grader C och så får man låta doserpumpen skvätta in mer, typ dubbla mängden med vätska och så får man med fosfor-testkit mäta och sedan trimma in mängden för godkända fosfornivåer ur verket.
Tillåten nivå fosfor på avlopp med förhöjda krav är max 3 mg/l PO4 vilket då blir strax under 1mg/l PO4-P som är maximal tillåtna kravet...
Nackdelen med järn(II)sulfat i jämförelse med järn(III)-sulfat att det förstnämnda fryser vid ca -2 grader C medans sistnämnda tål ordentligt med minusgrader utan att frysa.
Järn(II)sulfat tycker jag för övrigt fungerar bättre än järn(III)-sulfat i mitt verk - ger ännu mindre med partiklar i vattnet (lägre turbiditet) med siktdjup lätt över 1 meter ned med vit käpp i fällningsfacket än när jag kör med järn(III)-sulfat som är svårare att hålla siktdjupet mer än ca 0.7m
- har också läst till mig att järn2-sulfat agerar som elektrondonator för denitrifierings-bakterierna - dvs. är en energikälla för bakterierna som komplement till korta kolväten som de annars vill ha som energikälla. - så 3-värd järn kommer bildas i mer eller mindre mängd ändå i verket även om man bara matar på 2-värd järn och därmed får flockande verka (2-värd järn flockar inte)
Dock att tänka på - verket bör jobba inom pH 7 - 6, gärna närmare pH 6 än pH 7 i sina kammare för att fungera bra med järn - är pH i kamrarna över 7 bör man använda aluminiumbaserade flockmedel (PAX), insisterar man med järn-baserad fosforfällning vid pH över 7 i processvattnet så sjunker effektiviteten fort och man få snabbt öka tillsatsen för en viss fosfor-nivå samt det blir snabbt ökning av slamvolym i form av järnoxidhydroxid, mer känd som rost.
Biologiskt bör man helst inte ligga under pH 6 på kamrarna i verket och är det under pH 5.5 så är det rent destruktivt för denitrifieringsbakterierna.
Både PIX/PAX och järnvitriol(järn(ii)-sulfat förbrukar alkalitet (dvs. har sänkande verkan på pH) eftersom alla varianter har klorid eller sulfatjon som anjon i lösningarna och när metalljonen binds till fosfor och fälls ut i fast form så blir det en fri syra-jon utan partner som då skapar oxonium-joner av sönderdelning av vattnet som är det som gör lösningen sur¹ om det inte backar upp med lediga joner av akali-metaller som lösta natrium och kalciumkarbonater och vätekarbonater då karbonater och bikarbonater är bara svaga syror och konkurreras ut av klorid och sulfat-jon gentemot motjonerna Na/Ca och till slut avgår som koldioxid när pH blir under en viss nivå i lösningen.
¹ pH = Power of Hydrogen vilket man förr sa var 'fria' H⁺-joner (protoner) men sådan existerar inte i verkligheten utan istället i form av H3O⁺-joner - även kallad som oxonium-joner.
Redigerat:
Det är frakterna som är kostnadsdrivande - järn(II)-sulfat kan hanteras som säckar i pulverform och finns typ hos granngården som järngödsel, järn(III)-sulfat verkar vara svårt att hitta i bulkform - finns dock i analysrenhet till horribel prislapp per kilo.