Karakteristik B, C eller D. Hårtork??
Om jag ansluter två hårtorkar på samma grupp, startat dessa på max effekt (säg 1800w/st), kommer säkringen (MCB. C-10A) att lösa ut direkt?
Gör det någon skillnad om det är B eller D karakteristik istället, vad i så fall? 🤔
Har lite svårt att greppa det här med Utlösningskarakteristik. 🤓
Gör det någon skillnad om det är B eller D karakteristik istället, vad i så fall? 🤔
Har lite svårt att greppa det här med Utlösningskarakteristik. 🤓
Ampere dvs strömstyrka (I) = effekt dvs watt (P) / spänning dvs volt (V).
2 x 1800 W = 3600 W.
3600 W / 230 V ≈ 15,65 A.
Alltså löser säkringen om den är på 10 A.
Om du bara kör en hårtork:
1800 W / 230 V ≈ 7,8 A; säkringen löser inte ut.
2 x 1800 W = 3600 W.
3600 W / 230 V ≈ 15,65 A.
Alltså löser säkringen om den är på 10 A.
Om du bara kör en hårtork:
1800 W / 230 V ≈ 7,8 A; säkringen löser inte ut.
Karakteristiken påverkar bara vid vilken ström den bryter på omedelbart. Den långsammare termiska brytningen är lika.
Kan med andra ord bara klara korta startströmmar bättre med en trögare karakteristik. Måttliga överströmmar bryter de på samma sätt för.
Kan med andra ord bara klara korta startströmmar bättre med en trögare karakteristik. Måttliga överströmmar bryter de på samma sätt för.
Okej, så typ motorer under uppstart? När det gäller en hårtork, eller två, så har det alltså ingen betydelse? Jag måste helt enkelt säkra upp med minst….D Daniel 109 skrev:
1800w x 2 = 3600w
3600w / 230V = 15.65 …. 16A säkring?
Om jag minns rätt klarar dvärgar oftast 10-15% på överlastskyddet. Jämfört med diazed som klarar 1,5-2 ggr märkströmmen i en timma. Svaret fås genom att slå upp utlösningskurvdiagrammet för säkringen.
Ja säkring väljs till närmast över belastningströmmen. Sedan börjar resten av beräkningarna.S0MMER skrev:
Redigerat:
Det är inte alls säkert att så sker i praktiken - min och max-kurvor för B, C och D-karaktäristik finns här: http://www.electricalaxis.com/2016/10/operating-characteristics-of-circuit.htmlricebridge skrev:
Man måste köra hårtorkarna länge, och beroende på säkringsindividen kan det röra sig om väldigt många timmar, innan säkringen löser ut. Säkringen kommer alltså inte att lösa ut direkt.
Panor82
Hobbyelektriker
· Östergötland
· 365 inlägg
Panor82
Hobbyelektriker
- Östergötland
- 365 inlägg
Har för mig att standarden säger att den termiska utlösningen ska vara inställd på att inte lösa ut dvärgbrytaren inom en timme på en överlastström 1,13 X In och ska lösa ut inom en timme på överlastström 1,45 X In detta gälla för både karaktäristik B, C och D.
Vid kortslutning ska dom inte lösa ut inom 0,1 sec vid 3, 5 och 10 gånger In och lösa ut inom 0,1 sec vid 5, 10 och 20 X In.
Så med karaktäristiken så ändras som påpekats tidigare i tråden inte skyddet mot överkast utan endast kortslutningsskyddet.
Man kan säga att en dvärgbrytare tål 13% överlastström medans en säkring tål någonstans mellan 30-50% beroende på säkringen märkström.
Har man högt belastade grupper så får man överväga att välja dvärgbrytare med högre märkström detta påverkar så klart också valet av ledararea.
Vid kortslutning ska dom inte lösa ut inom 0,1 sec vid 3, 5 och 10 gånger In och lösa ut inom 0,1 sec vid 5, 10 och 20 X In.
Så med karaktäristiken så ändras som påpekats tidigare i tråden inte skyddet mot överkast utan endast kortslutningsskyddet.
Man kan säga att en dvärgbrytare tål 13% överlastström medans en säkring tål någonstans mellan 30-50% beroende på säkringen märkström.
Har man högt belastade grupper så får man överväga att välja dvärgbrytare med högre märkström detta påverkar så klart också valet av ledararea.
Har pluggat lite nu och postar svaret om någon annan undrar någon gång.
Jag undrade nog mest egentligen när det kom till kritan hur man ska tyda grafen nedan. Och har nu förstått att det är en relation mellan strömmen och tiden. Har man en 10A-C säkring och en ström på 10A så blir det alltså 1x märkström och säkringen löser aldrig. 🟢
Har man tex 2x märkström på samma säkring så löser den, men först efter ca 10 sekunder. 🔵
6x märkström, samma förutsättningar, så löser säkringen ögonblickligen. 🔴
I mitt exempel med hårtorkar skulle vi kunna säga att varje hårtork = 8A. Och i detta fall var det två hårtorkar på en 10A-C säkring. 16A är 1.6x märkström och säkringen kommer då alltså att lösa men först efter ca 1 min. Att ändra karakteristik hade alltså hjälp ganska lite under fallet.
Hade vi istället haft en motor på säg 5A som vid uppstart drar säg 6x mer dvs 30A, då hade vi tjänat ca 4sek på att välja D karakteristik istället för C.
Någon som kan det här bättre än mig får gärna kommentera om jag förstått det hela korrekt. 🤓👍
Jag undrade nog mest egentligen när det kom till kritan hur man ska tyda grafen nedan. Och har nu förstått att det är en relation mellan strömmen och tiden. Har man en 10A-C säkring och en ström på 10A så blir det alltså 1x märkström och säkringen löser aldrig. 🟢
Har man tex 2x märkström på samma säkring så löser den, men först efter ca 10 sekunder. 🔵
6x märkström, samma förutsättningar, så löser säkringen ögonblickligen. 🔴
I mitt exempel med hårtorkar skulle vi kunna säga att varje hårtork = 8A. Och i detta fall var det två hårtorkar på en 10A-C säkring. 16A är 1.6x märkström och säkringen kommer då alltså att lösa men först efter ca 1 min. Att ändra karakteristik hade alltså hjälp ganska lite under fallet.
Hade vi istället haft en motor på säg 5A som vid uppstart drar säg 6x mer dvs 30A, då hade vi tjänat ca 4sek på att välja D karakteristik istället för C.
Någon som kan det här bättre än mig får gärna kommentera om jag förstått det hela korrekt. 🤓👍
Det var korrekt uppfattat. Bredden på det gråa fältet är den tolerans den ska vara inom. Så med 2* märkström ska den bryta någon gång mellan 10s och 50s