Kallgarage problem
Har ett dubbelgarage, med tillbyggd verkstadsdel på cirka 70kvm. Den är i suteräng, och gjord i hålbetong. Gammalt (50tal) men ändå i fint skick. Dränerat, men troligen behöver det göras om då det pressar in fukt på några ställen.
Det är idag ett kallgarage, och blir lite rått å fuktigt. Förvarar jag textiler det så blir det påväxt. Årssnitt på fukthalt är 80 ungefär.
Jag skulle vilja bli av med den råa känslan. Min fråga är vilket av följande åtgärder ger mest pang för pengen. En parameter är att jag gärna skulle vilja nytta det mer vintertid, alltså lite varmare. Å vad händer med luftfuktigheten om jag tillför värme?
1. Värma upp med värmeväxlare luft/luft
2. Koppla in Luftavfuktare
3. Dränera om
I den bästa av världar hade jag gjort alla 3 direkt, men det kostar såklart också...
Det är idag ett kallgarage, och blir lite rått å fuktigt. Förvarar jag textiler det så blir det påväxt. Årssnitt på fukthalt är 80 ungefär.
Jag skulle vilja bli av med den råa känslan. Min fråga är vilket av följande åtgärder ger mest pang för pengen. En parameter är att jag gärna skulle vilja nytta det mer vintertid, alltså lite varmare. Å vad händer med luftfuktigheten om jag tillför värme?
1. Värma upp med värmeväxlare luft/luft
2. Koppla in Luftavfuktare
3. Dränera om
I den bästa av världar hade jag gjort alla 3 direkt, men det kostar såklart också...
Om du vill värma det så är det ju 1an som gäller(om du inte ställer in ett par vanliga el-element och kombinerar med 2 eller 3 då)...annars kanske en avfuktare funkar tills du kan dränera om ?
/K
/K
Självbyggare
· Stockholm
· 2 694 inlägg
Kombinera värme med en avfuktare, kommer göra susen!
Luftfuktigheten borde bli bättre så länge du har konstant värme på. Och de behövs inte så mycket.
Min erfarenhet är att man aldrig kan förvara textilier, papp eller liknande i ett kallförråd. Men de behövs inte mycket värme - dock som sagt, konternuelig värme.
Min erfarenhet är att man aldrig kan förvara textilier, papp eller liknande i ett kallförråd. Men de behövs inte mycket värme - dock som sagt, konternuelig värme.
I vår tidigare ouppvärmda och oisolerade sadelkammare luktade det lite småsunkigt. Jag var rädd att det kanske var mögel under trägolvet, men så fort jag slog på lite värme för att börja arbeta med att göra i ordning rummet så försvann lukten, och har ännu dryga 10 år senare inte kommit tillbaka. Håller 12-16C på vintern, och numera är det iofs också ventilerat med tilluft, men hade det luktat så hade det ändå känts därinne och i utrymmet utanför.
Solluftfångaren är nog svårt då jag har mycket skugga tyvärr.
Men då har jag fått en bra start här på hur jag skall ta mig vidare.
Var orolig att jag skulle förvärra problemet med mer värme i fuktig luft, att det skulle börja växa ännu mer.
Men då har jag fått en bra start här på hur jag skall ta mig vidare.
Var orolig att jag skulle förvärra problemet med mer värme i fuktig luft, att det skulle börja växa ännu mer.
Det är riktigt att det kan bli värre med mer värme till fukt, men det är ju då under förutsättning att fukthalten inte sjunker med värmen, som den ska göra/normalt gör. Det bör inte vara ngt problem om du bara håller koll dagligen under de första veckorna efter temphöjning. Och om fukten inte minskar och möglet växer till sig snabbare, då är det ju bara att backa och ta en ny funderare, för i så fall har du ett kraftigt tillflöde av fukt/vatten och/eller otillräcklig ventilation vilket måste åtgärdas.
Du har rätt stor yta. Har jag fattat rätt dubbelgarage+70m2 verkstad?
Det skulle i så fall bli +120m2.
Kolla dagvattnet dvs från hängrännorna så det kommer bort från huset. En skapligt modern dränering ska hålla rätt länge. Att du får genomslag från fukt behöver inte innebära fel på dränering eller dagvatten. Även om dräneringen fungerar till 100% så kommer det kanske del fukt upp via grundmur och golv Är det kall-hållet och ingen avfuktning så ackumuleras fukt i vägg/golv och är det kalkputs på hålstenen släpper den om den blir fuktig. Det kan säker finnas 1000 skäl till att det syns först på vissa punkter tex ett tjockare färglager. Fukt påstås ta enklaste vägen
Är det 120m2 och dåligt isolerat kostar det en slant att hålla upp värmen. Att få upp värmen så att ackumulerad fukt torkas med värme är inte särskilt effektivt.
Om du tar lite bilder och ritar en handritad skiss på hur utrymmena ser ut så kommer du säkert få en del tips.
Jag är lekman men lärt mig en del för egna behov under åren. Delar gärna erfarenheterna men lite underlag gör det enklare att reflektera över alternativa lösningar. En byggnad har "personlighet" så patentlösningar kräver nog att de upprepas i samma konstruktion för att bli bra.
Det skulle i så fall bli +120m2.
Kolla dagvattnet dvs från hängrännorna så det kommer bort från huset. En skapligt modern dränering ska hålla rätt länge. Att du får genomslag från fukt behöver inte innebära fel på dränering eller dagvatten. Även om dräneringen fungerar till 100% så kommer det kanske del fukt upp via grundmur och golv Är det kall-hållet och ingen avfuktning så ackumuleras fukt i vägg/golv och är det kalkputs på hålstenen släpper den om den blir fuktig. Det kan säker finnas 1000 skäl till att det syns först på vissa punkter tex ett tjockare färglager. Fukt påstås ta enklaste vägen
Är det 120m2 och dåligt isolerat kostar det en slant att hålla upp värmen. Att få upp värmen så att ackumulerad fukt torkas med värme är inte särskilt effektivt.
Om du tar lite bilder och ritar en handritad skiss på hur utrymmena ser ut så kommer du säkert få en del tips.
Jag är lekman men lärt mig en del för egna behov under åren. Delar gärna erfarenheterna men lite underlag gör det enklare att reflektera över alternativa lösningar. En byggnad har "personlighet" så patentlösningar kräver nog att de upprepas i samma konstruktion för att bli bra.
En snabb reflektion kan jag ge ändå. Har du så fuktigt ska du nog kombinera värme med avfuktning alternativt bara köra avfuktning med sorptionsavfuktare som torkar vid "alla" temperaturer.
Ska du värma och ventilera bort fukt vill jag rekommendera att du mäter fuktigheten frekvent. Googla på mögelkurva eller mögel i kombination med LIM så ser du sambanden mellan mögeltillväxt ur ett tidsperskektiv vid förändrade temperaturer och luftfuktighet.
Om du värmer luft orkar den bära mer gram vatten per kubikmeter luft vilket sänker relativa fuktigheten. Samtidigt kan ökad värme bidra till att mer fukt frigörs från väggar och golv och då stiger relativa fuktigheteten.
Om inte ventilationen tar hand om fukten så ger ökad värme mögel bättre tillväxtmiljö,
Du bör mäta fukt och antagligen är det effektivare att låta en avfuktare sänka fuktnivån än att bara ventilera ut fukten.
Som skrivet. Jag delar med mig mina erfarenheter ifall du tycker att det är ok med frågor och kan komplettera med lite underlag,
Ska du värma och ventilera bort fukt vill jag rekommendera att du mäter fuktigheten frekvent. Googla på mögelkurva eller mögel i kombination med LIM så ser du sambanden mellan mögeltillväxt ur ett tidsperskektiv vid förändrade temperaturer och luftfuktighet.
Om du värmer luft orkar den bära mer gram vatten per kubikmeter luft vilket sänker relativa fuktigheten. Samtidigt kan ökad värme bidra till att mer fukt frigörs från väggar och golv och då stiger relativa fuktigheteten.
Om inte ventilationen tar hand om fukten så ger ökad värme mögel bättre tillväxtmiljö,
Du bör mäta fukt och antagligen är det effektivare att låta en avfuktare sänka fuktnivån än att bara ventilera ut fukten.
Som skrivet. Jag delar med mig mina erfarenheter ifall du tycker att det är ok med frågor och kan komplettera med lite underlag,
Det är riktigt. En kondensavfuktare avger värmeenergi som alstras via kompressorn arbete med att skapa kyla till "kylelementet" där rumsluften passerar och fukt i luft kondenseras till vatten. Sen finns nog olika lösningar men utblåsluften är ljummen. Se när nog inte det en effektiv värmekälla. Jag har sett en del intressant säljargument om värmepumps-......effekt. Svårt att uppnå i samma utrymme. Klassisk luftvärmepump har en inne och ute del. Bergvärmepumpar drar nytta av energi ner i djupa borrhål. Jag trasslar mig inte i att tekniskt försöka förklara detta men ger följande reflektion. Förenklat. En värmepump tillför mer värmeenergi till ett hus än vad den förbrukar i el-energi. Likadant med bergvärme och den energin hämtas från "underjorden". Att avfuktare skulle tillföra mer värmeenergi än förbrukad el-energi har jag inte lyckats klura ut. Värmepumpseffekt eller värmepumpseffekten på en avfuktare skulle vara intressant att få beskrivensaiter skrev:
Företag som har avfuktare som en av huvudprodukterna/tjänsterna är nog en bra källa om det råder tveksamheter om vilken teknik som är bäst. Personligen använder jag kondensavfuktare vid +15 grader eller högre samt om det är väldig hög luftfuktighet.
En sorptionsavfuktare har ett material som "suger upp fuktmolekyler" från luften som passerar. På de jag sett ser det ut som en bi-kake-struktur. De flesta verkar använda en rund form= en rotor som kontinuerligt snurrar sakta vid avfuktning. Jag har haft en med ett fast sorptionsblock där torkningen görs lite annorlunda. Rotorn som adsorberar luften roterar och kommer till en "sektor"=tårtbit på rotorn där det finns ett element som gör att väldig het luft passerar rotorn. Den heta luften gör tar med sig fukten från rotorn och den blåses ut som ljummen väldigt fuktig luft tex genom en ventil ut i naturen. Den varianten med sorptionsblock kör i faser och ett spjäll stängs och då slås värmen på och torkar bort fukten.
Ett klassiskt exempel från skolfysiken är att räkna ut energimängden för att koka upp en liter vatten. Samma energi krävs om du använder elspisen eller en vedspis etc. Detta ser jag som ett snarlikt exempel dvs oavsett olika tekník borde det dra ganska lika mycket energi för att omvandla vatten i en "rotor" till vattenånga. Däremot kan man naturligtvis ha mer eller mindre effektiv värmeteknik, olika energiförbrukning på fläktar etc. Sen finns det naturligtvis olika bra tillverkare men grunder kommer från patent som gått ut och förbättrats eller kopierats.
En sorptionsavfuktare med rotorhjul tillför värme till rummet. Luften som kommer ut från en bra sorptionsavfuktare är oerhört torr och betydligt varmare än rumstemperaturen. De jag har håller över +30 grader även om den står i ett kallt förråd där det är minusgrader.
Fukten som blåses ut som varm fuktig luft gör att energi lämnar rummet. Å andra sidan fungerar de bra även vid låga temperaturer. Jag har haft rätt dyra maskiner och instrument stående i oisolerat kallt förråd året runt. Om jag inte "bar in fukt" så gick maskinen väldig lite när förrådet väl blivit torrt. Skulle jag hållit det varmt skulle det kostat en förmögenhet.
Jag har flera utrymmen som inte på ett rimligt sätt går att hålla torra med värme. I utrymmen där jag kan hålla värme som i garaget håller jag 10-12grader och torrt. När är torrt startar bara avfuktaren när det kommer in vatten, snö eller den fukt som kommer upp genom betongplattan och via ventilation. Det är en klassisk platta på mark. Många har sagt att de ska bli dyrt och visst drar det lite el men förvånansvärt lite med undantag om det ska in ett snöigt fordon eller snöslungan. Jag håller ner den kostnaden genom ta en sväng till garaget när jag snö och vatten hamnat på golvet. Skrapar ut snön och vattnet och sedan får avfuktaren ta resten.
Alternativet är rost på mina verktyg, ruggig miljö när jag ska göra något i verkstan. Är luften torr så blir det ganska snabbt komfortabelt när jag startar en värmefläkt. Torr luft och torra material är lättare att få varma. Alla som kommit till en sval rå sommarstuga som ska värmas upp för en helg vet hur sängkläderna känns
. Hade stugan varit riktigt torr hade sängarna inte tagit ett dygn att få komfortabla är min erfarenhet.Jag kan inte ange några proportioner om hur mycket energi en sorptionsavfuktare tillför utrymmet och hur mycket som blåses ut via våtluften men samma mängd energi borde följa med ut om man ska torka genom att värma för då måste också luften ut via ventilationen. Där törs jag säga att min energiförbrunking skulle bli enorm om jag torkade med värme och ventilation. Det går att förklara tekniskt men jag är inte fysiklärare och fysiklektionerna ligger långt bak i tiden så jag är nöjd med att jag förstår för eget behov
Jag måste säga att dubbelgarage och 70m2 verkstad gör mig avundsjuk. Det skulle passa mig utmärkt. Om jag hypotetiskt skulle köpa ett hus som ditt med garagen och verkstad skulle jag snabbt leta upp en rejäl sorptionsavfuktare och låta den gå mot RH45-50 som målvärde. Helst skulle jag göra detta under en varm årstid för att spara energi. Hade jag bråttom så skulle jag kombinera avfuktaren med ett par rejäla värmefläktar. Avfuktaren skulle köras på max dvs inte styras. Hålla över 25 grader tills avfuktarens mätare varit under RH40 i par dygn. Jag har aldrig gjort detta i så stort utrymme som +120m2 men i mindre utrymmen. Sen skulle jag låta avfuktarens styrenhet styra mot RH40% och stänga av värmen på fläktarna men låta dem cirkulera luften. Svårt att ge dagar men jag brukar se det som att jag vill använda den värme som vi "investerat". Jag har använt en enkel effektmätare så jag ser hur mycket avfuktaren förbrukar per dygn när den går på styrenheten på lågt värde. Jag har gjort lite olika men oftast i ca 1-2 veckor efter värmen sänkts. Därefter har jag satt det värdet jag vill hålla. Hos mig är det oftast RH45% och i vissa utrymmen så håller jag ca RH50% då jag vill ha minimal korrosion.
Jag har prövat med tex RH60% i något utrymmen men upplevt att skillnaderna i energiförbrukning blev rätt liten.
Det här är min tanke. Jag nollställer utrymmet och ser till att all ackumulerat fukt torkas ut. Är det mycket fukt i materialet pga till blött så har jag fattat som om det transporterar mer vatten. Blir det torrt så ska fukten vandra genom material i formen av ånga vilket blir mindre mängder och därigenom lättare att ta hand om. Puts och färg klarar av att släppa igenom viss mängd fukt. Så länge det är torrt på insidan ackumuleras inte fukt upp i väggen på samma sätt.
Är det betonghålsten så är dels betongen rätt porös och i kombinationen med hålen så får man rätt mycket "luft" i väggen om betongen är skapligt torr Porös betong och puts i kombination med hålrum blir torrt en form av enkel isolering. En fuktig betongmur upplever jag som en kylklamp. En torr mur är svalare än rumsluften mitt i rummet men jag upplever in "kylklampskänslan".
Sen är det så att fukt lär vandra mot utrymme där det finns mindre fukt. Det finns många teorier kring detta men detta lär vara den "enkla förklaringen". Slutsatsen jag dragit för egen del är att när jag fått torrt så vill jag mer än gärna ta hand om fukten i den fart den naturlig tillförs. Annars ackumuleras för mycket fukt i golv, väggar och material vilket jag inte vill. På detta sätt har har vi hittills klarat av att ha bra klimat och inga fuktproblem.
Därefter mäter jag energiförbrukningen. Drar det för mycket energi så letar jag reda på källan till fukt-tillskottet. Kan jag åtgärda det så sänker det energiförbrukningen rejält. Hittills har det gått att få ner driftskostnaderna till en nivå som jag tycker är helt ok långsiktigt.
Jag försöker ta bort så mycket som möjligt att källorna som tillför fukt.
Jag har upprepat detta med snarlikt resultat i flera av olika byggnader, förrådd skjul vi haft.
Vi har fått bra utväxling på detta. Genom att hålla torrt och hålla koll på energiförbrukningen så ser jag om det tillkommer fukt utöver normalt som jag känner till. Det utesluter inte att se till att dränering, dagvatten, regnvatten fungerar men tar hand om den fukt som går att ta bort inifrån huset.
Jag vet att tex olika färger är olika täta men de flesta material är mer eller mindre täta eller öppna för vatten i ångfas. Experterna använder ordet diffusion. Gore tex är ett exempel på material som släpper igenom fukt men inte vatten. De flesta material släpper igenom mer eller mindre fukt men blir de "blöta" blir det problem. Är det vanlig färg och inte våtrumsfärg så släpper de igenom lite fukt i ångfas. Problem uppstår om det har ackumulerats för mycket fukt. Över lång tid så torkar det igenom många material. Blir det för mycket så "sväller kalkputs och tappar sin struktur". Då har det varit fuktigt för länge.
Jag har tagit beslutet att jag hellre betalar driftkostnad för avfuktare än får dålig lukt eller andra fuktrelaterade problem. Drar det för mycket energi så får jag åtgärda orsaken.
Hittills har det fungerat bra men det finns alltid nya saker att lära. Jag mäter förutom energiförbrukning regelbundet även fukt med några olika typer av mätare. Det finns mätare som inte är speciellt dyra men man måste lära sig lite för att förstå vad de visar.
Alla hus/byggnader har olika förutsättningar så jag kan bara förmedla min erfarenheter.
Kalle_A:
Har du någon uppfattning mellan tumme och armbåge på skillnad i el-/energi-/värmeförbrukning för avfuktare vs uppvärmning?
Mot elelement är ju enklast då det blir kWh mot kWh...
Sedan uppfattar jag dig som så att med avfuktare så minimerar du ventilationen?
Betyder det att du tätar/stoppar all ventilation, utom från dörren när man går in och ut?
Har du ngn uppfattning om elförbrukning för avfuktare vs LLVP i t ex garage och verkstad?
Dels för fulluppvärmt med LLVP, och dels med endast underhållsvärme, (inkl fullvärme för kortare perioder/stunder när man behöver vara där och jobba ett tag)?
Har du någon uppfattning mellan tumme och armbåge på skillnad i el-/energi-/värmeförbrukning för avfuktare vs uppvärmning?
Mot elelement är ju enklast då det blir kWh mot kWh...
Sedan uppfattar jag dig som så att med avfuktare så minimerar du ventilationen?
Betyder det att du tätar/stoppar all ventilation, utom från dörren när man går in och ut?
Har du ngn uppfattning om elförbrukning för avfuktare vs LLVP i t ex garage och verkstad?
Dels för fulluppvärmt med LLVP, och dels med endast underhållsvärme, (inkl fullvärme för kortare perioder/stunder när man behöver vara där och jobba ett tag)?