Hej.
Ska koppla in en ny avhärdare som enligt manualen har 1" BSPT invändigt på in- och utlopp. Bäge anslutningarna pekar rakt bakåt och för att få avhärdaren så nära väggen som möjligt vill jag vinkla av så fort som möjligt.
Metallventil med röd spak, två anslutningar, vit bakgrund, industriell utrustning, närbild.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Cc måttet mellan anslutningarna är på ungerfär 50 mm vilket jag tror är i tightaste laget för att kunna gänga in vinklar direkt (jag gissar att den andra kommer att slå i den första när jag börjar vrida) så jag måste nog gå på vinklar med lekande muttrar. (BSPT ska väl dessutom dras i botten för att täta vilket inte fungerar så bra med vinklar?). Jag tänker då att jag börjar med att sätta en sexkant-nippel i varje anslutning för att få utvändig gänga för de lekande muttrarna och här börjar problemen.
Gängad mässingsnippel, rörkoppling, slät, industriell, guldglänsande, cylindrisk, anslutningsdetalj, vit bakgrund.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


BSPT har som jag förstår det konisk diameter och betecknas i Sverige med R eller Rc (enligt Wikipedia) så jag behöver i så fall sexkantsnipplar med R25-gäng vilket inte verkar finnas. Jag hittar bara G-gängade, dvs raka, dvs BSPP.
Vet någon ifall en G25-gängad sexkantsnippel passar i en invändig 1" BSPT-gänga?
Jag kan tillägga att när jag tittar på avhärdarens hål med gängor så tycker jag att dom ser väldigt parallella ut, inte koniska. Men det kanske är svårt att se?

Om jag tittar på vinklar med lekande muttrar så heter gängorna helt plötsligt R så nästa fråga är kommer en lekande mutter med R25 passa på en G25-nippel?
Mässingsfärgad rördel, troligen en vinkelkoppling, med gängor för anslutning av rörledningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


En sista kontrollfråga: visst motsvaras 1" av G/R25? Mäter jag över gängorna på 1" så är dom väldigt nära 32mm vilket gör det lätt att tänka att det är G/R32 jag ska ha...
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
Du har rätt, även om det kan vara förvirrande. Det går att dra en rak R-gänga i en konisk gänga, men du kommer ju såklart inte kunna bottna kopplingen. R- och G är samma sak, vissa betecknar invändning gänga med R och utvändig med G och andra inte... Täta alla gängor utom den med planpackning med lin eller teflon.
Se till att sexkanten inte har en för vass kant som kan skära sönder packningen, är lite olika på olika fabrikat.
 
Quist Quist skrev:
En sista kontrollfråga: visst motsvaras 1" av G/R25? Mäter jag över gängorna på 1" så är dom väldigt nära 32mm vilket gör det lätt att tänka att det är G/R32 jag ska ha...
Enligt rörmokar logik så är 1” gänga den storlek på gänga som sitter på utsidan av ett rör med invändig diameter på 1”≈25mm
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
R är en äldre beteckning på samma gänga som nu heter G. Båda beteckningarna används parralelt.
Gissar att R ändrades till G på 80- 90-talet någon gång.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
B Bubblaren skrev:
Enligt rörmokar logik så är 1” gänga den storlek på gänga som sitter på utsidan av ett rör med invändig diameter på 1”≈25mm
Det var så från början typ 1800-talet, men så kunde man göra bättre metallrör och då var det typ dumt att ändra utvändiga diametern och införa att nytt gängsystem så rören fick en större innerdiameter och entumsröret är nu 27,2 mm invändigt.
Men gängan heter modernisera till metriskt R25, men inget är 25....

Protte
 
  • Gilla
cpalm och 4 till
  • Laddar…
M -MaH- skrev:
vissa betecknar invändning gänga med R och utvändig med G och andra inte...
Ja, jag hade en känsla av att G och R stod för ut- och invändig gänga. Så praktiskt att välja samma bokstäver som i BSP står för rak eller konisk... :rolleyes:
 
Nej G och R står inte för in-utvändig det är i någorlunda modern tid samma beteckningar. Backar du lite och vanligt vid värmeledningar märktes konisk gänga KR och rak med R.

Så det du jobbar med där går som sagt bra med både R och G den udda delen är i så fall filtrets anslutning. Tätar du rätt i gängan och sen ser upp med det som nämnts krimg ev planpackningar går det fint för dig.
 
Sprang på denna tråd nu när jag försöker få ihop vårt golvvärmesystem med ny cirkulationspump. Admin får gärna ta bort inlägget om det är opassande men jag kände för att få ut lite, genom åren hopsamlad frustration.

Så... för att knyta an till tråd-rubriken kan jag bara hålla med.
Man undrar varför delar av rörbranschen har hittat på ett helt eget sätt att tänka. Ett sätt som för oss andra saknar varje form av logik. Kan "logiken" möjligen ha kommit till enl följande. Man går igenom alla förekommade mått på gängan och kommer på så sätt fram till delmängden "lediga mått", mått som absolut inte finns nånstans på gängan. Ett av dessa får bli benämningen.

Det skulle vara en dag värd att minnas dagen då man infört en internationell standard där man benämner gängen efter ytterdiametern. Det funkar ju hyfsat i alla andra brancher där t ex en gänga med ytterdiamerer 12 mm benämnes M12. Dom är inte dumma dom som kommit fram till detta! Detta till synes simpla sätt att tänka tillämpas till o med i US där en skruvgänga med ytterdiametern 1/2" faktiskt heter nånting med 1/2" (+ eventuellt stigningen som i sin tur är en fullt mätbar storhet)

Men det är bara delar av rörbranschen som tillämpar denna logik. När det gäller rör verkar det vara ett annat gäng som sätter standarden.. Där kallar man ju faktiskt ett 22 mm kopparrör för ett 22 mm kopparrör. Man skulle ju kunna kalla det för ex vis S3/4" (jo, för på 1890-talet använde man...som sedan blev....) men det har man valt att inte göra. Imponerande!

Tack för ordet. Nu är jag glad igen😊
 
  • Älska
  • Gilla
Thomas_Blekinge och 1 till
  • Laddar…
Rörgängor har sitt ursprung i England, sent 1800-tal. Man valde dessutom att hänvisa till rörets, det engelska 1880-talsrörets, innermått. För tex R25 var benämningen från början 1", utgående då från rörets innerdiameter som var en tum, brittisk tum. Rören har sedan blivit tunnare, innerdiametern har ökats utan att man har bytt namn på gängan så ett rör med 1" rörgänga har numer större innerdiameter. Sedan har man då någon gång genom historien, tidigt 80-tal?, bytt namn från 1" till millimeterreferens vilket då har blivit 25, minns inte på raken skillnaden mellan R eller G25, konisk eller inte? Ytterdiametern på yttergängan är drygt 33 mm.

Rörigt värre, men fördelen att hålla kvar en gammal standard är att gamla, äldre och urgamla rördelar passar ihop med nya.

(Sen finns det olika referenser på tum också, men det är en annan historia.)
 
  • Gilla
MultiMan och 2 till
  • Laddar…
Rickard.
Rörgängans profil är av Withworth standard som följer den "logiken" som Fotografen beskriver men det finns också en withworth gängstandard som följer det vanliga sättet att mäta gängor på för skruv och mutter men det används väl ingenstans längre men kan hittas på vissa gamla maskiner.

R och G betyder för mig åtminstone samma sak och tillverkarna verkar inte heller överens om vad det betyder även fast det verkar ligga någon sanning i att R är koniskt och G är raka gängor. Tillverkarna är inte heller överens om mm beteckningen eller tum beteckningen ska användas än idag så det lär vi få fortsätta att leva med.

Sanningen är att det inte är särskilt komplicerat även fast det är ointuitivt.
 
  • Gilla
GK100 och 1 till
  • Laddar…
Med tanke på att vi här på BH knappast kommer i kontakt med annat än det som mer nutida betecknas DN 6, 8, 10, 15, 20, 25, 32 med motsvarande R eller G före siffran och om man så vill även en tumbeteckning 1/8, 1/4, 3/8, 1/2, 3/4, 1, 1-1/4 borde det vara inom räckvidd för de flesta.

För de som vill kalla Rxx konisk rekommenderar jag att söka upp en svart aducerad rördel märkt KR så blir skillnaden tydlig där det verkligen är "koniskt". Som ofta nämnt i dessa trådar kan man utan vidare i modern tid blanda delar utan problem oavsett märkta G eller R.
 
  • Gilla
MultiMan och 2 till
  • Laddar…
Fotografen Fotografen skrev:
Rörgängor har sitt ursprung i England, sent 1800-tal.
1800-talets England i all ära men vi år ju faktiskt en bra bit in på 21:a århundradet. Vi kör inte häst o vagn förutom möjligen i nåt hobbysammanhang. Jag kan kanske förstå charmen med att, som amerikanarna hålla fast vid tum. En kvarts tum är en internationellt standardiserad tum delat på fyra (ganska lätt huvudräkning) Kör man motorväg i USA och det står 45 miles på avståndskylten vet man att det tar ungefär 45 minuter. Praktiskt! Dock i vetenskapliga och även i många ingenjörsmässiga sammanhang har även de gått över till meter och gram. Att som rörbranschen kalla 33mm för en tum med en motivering som möjligen var förståelig för 100+ år sedan.... NJAÄÄÄÄEEE.... Jag kan förstå 1800-talets ingenjörstänk med det funktionella innermåttet på rören. Det är ju den arean som skall transportera mediet men när inte de förutsättningarna längre finns kvar är det kanske dags att gå över till nåt mer funktionellt nämligen nåt som går att se/ta_på /mäta.
 
Har man definierat en gänga, så rör det mest till det om man byter namn på den.
 
  • Gilla
TommyC och 4 till
  • Laddar…
Ja du, det är inte jag som hittat på'at...
Det finns ju mer, 360 grader på ett varv, 24 timmar på ett dygn, celsiusgrader, kalorier.
Visste du förresten att en M10 gänga varierar i ytterdiameter beroende på gängstigning?
M10x1,5 är 9,85 mm, M10x0,5 har jag för mig är 9,93.

Sen när det gäller rörgängorna är ju finessen att de passar ihop oberoende på ålder, och då kan de ju få heta lika också.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.