Hur ofta är det rimligt att behöva lufta hydroforerna?
Vi har ett system med 2 st ganska stora (kommer inte ihåg exakt mått i huvudet) parallellkopllade hydroforer som förser ca 100 personer med 15m3 vatten varje dag. Hur ofta är det rimligt att man måste lufta systemet? Jag tycker att varje gång jag är nere i pumprummet så har nivån stigit så pumparna gå väldigt ofta. Frågade en pumptekniker förra gången de var här ang detta och han sa att man ska ha ca 1/3 luft och 2/3 vatten och det kan jag få till men sen dröjer det inte länge innan vattenivån är långt över 1/3 strecket igen. Har försökt söka efter lite läckor med såpvatten på burk men inte sett något uppenbart. Någon som har lite allmänna tips? Hittade en gammal skötselinstruktion som påstår att det även kan vara backventilerna som är trasiga när pumparna går ofta, men om det var fallet så skulle det väl i princip inte funka alls eller?
/Ivar
/Ivar
Du jagar läckor typ 1 liten bubbla per timme, svårt att ta med såpa/läckspray då luften diffunderar genom såpbubbleytan eller spricker upp långt innan dess.
Hur är kopplingarna tätade - med lin och locherpasta ??? - är det lin och det blir torrlagt så fins risken att det läcker mer för att linet torkar och med det minskar i volym och då kan det skapas vägar för luften ut.
Om man säger så här - jag har aldrig sett några lösningar i högre vakumsammanhang där man använder lin och locherpasta i skarvarna - inte ens klämringskopplingar för kopparrör duger, de läcker som såll i jämförelse med riktiga högvakumkopplingar när man är på vakumnivåer under 1 mBar absoluttryck - det är faktiskt riktigt svårt att få det vakumtätt när man är på mbar-nivå och lägre i absolutryck (ägnade en hel jäkla sommarsemester åt det med vakumkammare etc.) och det enda som verka fungera och bli tätt på riktigt gentemot gängor är att använda mjukhärdande gängtätningspasta. Teflontejp? - glöm det - när det gängas på så skär det alltid läckvägar i teflonet av gängorna eller att det läcker mellan lagren...
----
Det andra problemet tror jag att det har att göra med att pumpstationen faktiskt omsätter 15 m³ vatten om dygnet, vattenytan åker upp och ned i hydroforerna mest hela tiden och och vattnet som trycks in och töms ut blandas om i hydroforens vattenvolym vilket gör att inkommande vatten med lägre partialtryck luft (dvs balans med atmosfärtycket) når den trycksatta luften i ytan mellan vatten och luft inne i hydroforen och lite av luften i hydroforen absorberas ned i vattnet hela tiden och den vägen sakta tömmer hydroforen på luft.
Jag skulle kika på någon form av luftinjektorer som drar in luft medans vattenpumpen arbetar eller av tryckväxlingarna i hydroforen och den vägen balanserar luftförbrukningen i hydroforerna - ställbara sådana då för mycket luft i hydroforerena gör att vattenytan sjunker - även om det förmodligen inte gör någon om luftkudden skulle gå under 1/3-del när det är minimumtryck strax innan pumppåslag, men mer än så finns risk att det börja hosta luft i kranarna.
Hur är kopplingarna tätade - med lin och locherpasta ??? - är det lin och det blir torrlagt så fins risken att det läcker mer för att linet torkar och med det minskar i volym och då kan det skapas vägar för luften ut.
Om man säger så här - jag har aldrig sett några lösningar i högre vakumsammanhang där man använder lin och locherpasta i skarvarna - inte ens klämringskopplingar för kopparrör duger, de läcker som såll i jämförelse med riktiga högvakumkopplingar när man är på vakumnivåer under 1 mBar absoluttryck - det är faktiskt riktigt svårt att få det vakumtätt när man är på mbar-nivå och lägre i absolutryck (ägnade en hel jäkla sommarsemester åt det med vakumkammare etc.) och det enda som verka fungera och bli tätt på riktigt gentemot gängor är att använda mjukhärdande gängtätningspasta. Teflontejp? - glöm det - när det gängas på så skär det alltid läckvägar i teflonet av gängorna eller att det läcker mellan lagren...
----
Det andra problemet tror jag att det har att göra med att pumpstationen faktiskt omsätter 15 m³ vatten om dygnet, vattenytan åker upp och ned i hydroforerna mest hela tiden och och vattnet som trycks in och töms ut blandas om i hydroforens vattenvolym vilket gör att inkommande vatten med lägre partialtryck luft (dvs balans med atmosfärtycket) når den trycksatta luften i ytan mellan vatten och luft inne i hydroforen och lite av luften i hydroforen absorberas ned i vattnet hela tiden och den vägen sakta tömmer hydroforen på luft.
Jag skulle kika på någon form av luftinjektorer som drar in luft medans vattenpumpen arbetar eller av tryckväxlingarna i hydroforen och den vägen balanserar luftförbrukningen i hydroforerna - ställbara sådana då för mycket luft i hydroforerena gör att vattenytan sjunker - även om det förmodligen inte gör någon om luftkudden skulle gå under 1/3-del när det är minimumtryck strax innan pumppåslag, men mer än så finns risk att det börja hosta luft i kranarna.
Hur menar du inkopplade? Tryckpumpar som trycker i vatten när tryckgivare slår till och direktkopplade till brukarna på andra sidan.Demmpa skrev:
Ja det försvinner nog lika i båda, vilket väl tyder på att det inte är läckage.
Ingen aning om hur det är tätat, men installationen är från 70-talettror jag och det ser ut som om det sticker ut lite lin på några ställen. Det är ju inga extrema tryck, vi kör bara upp till strax över 4bar max.X xxargs skrev:
Kostanden för att uppgradera systemet till att automatiskt fylla på känns svårmotiverad. Om det är så att det är rimligt att vi behöver fylla på några/någon gång i månaden när man ändå är där och tittar till så är det inte hela världen. Vi har en kompressor kopplad till systemet så det är inte ett jättejobb men vore naturligt nice om det inte behövs.
Om våran lösning kräver regelbunden luftning för att vi tar 15m3 om dan och det inte nödvändigtvis behöver vara ett tecken på att något är trasigt/läcker så är det bara att acceptera.
Eftersom man monterat kompressor med rörledning för att lufta hydroforerna och verkar ha suttit där ett tag (ganska behändigt måste jag säga), så är det förmodligen den naturliga absorptionen av luften ned till vattnet av det i hydroforen högre partialtrycket som slukar det mesta av luften.
Hydrofor i ett typisk hus kanske pumpas upp 4-10 gånger per dygn, dessutom pump med mindre flöde vilket inte stör skiktningen så mycket i vattnet i hydroforen mellan vatten med hög partialtryck luft närmast luftkudden i hydroforen och längst ned lägre partialtryck motsvarande atmosfärstrycket i bottendelan av hydroforen och då kunde man köra länge på hydroforen innan den blev så tom på luft att pumpen går ofta och korta tider.
Men i ert fall så handlar det om ~75 pumpningar dygnet om det är tillsammans 200 liter per gång och förmodligen betydligt kraftfullare pumpar vilket gör att det är ganska höga flöden in och ur hydroforen och därmed högre omrörning i vattenvolymen inne i hydroforen och svårare att upprätthålla en gradient skiktning på partialtrycket som är hög vid vattenytan närmast mot luftkudden och minskande ju närmare botten, och därför så absorberar det mer luft över tiden...
Sedan har vi ett tidens tecken att folk gillar inte att regelbundet titta till saker utan det skall 'bara' fungera - helst utan underhåll tills det kraschar!.
Men på tex. 1970-talet var det självklar att man tittade till och underhöll sin utrustning i en fastighet efter en planlagd schema, filter byttes regelbundet, motionera säkerhetsventiler och motionerade kranar så att de inte fastnade etc. och kände anläggningens egenheter ganska väl, i större hussamlingar hade man en vaktmästare (i praktiken fastighetsskötare) som både skötte trädgårdar, fixade lås, toaletter, strömbrytare, lampor, bytte krossade rutor och även hade koll på värme och ventilation då på 70-talet var det inte persontimmarna som var det dyra utan det var fastigheterna, maskinerna och tekniken som var det dyra och man hade råd med en 'gubbe' som arbetade ganska fritt med uppdraget att området skulle se snyggt och prydligt ut och tekniken fungera, mycket mer behövdes inte skrivas i arbetsbeskrivningen och det rullade på år efter år.
- sedan kom tiden runt 80-talet med införsel av arbetsgivaravgiften och då tyckte man snart att man inte hade råd med dessa gubbar och där är vi nu, med firmor som skall göra underhållet modell insatspatrull för en enda sak och sedan försvinna igen utan att ha någon övergripande kunskap om fastighetsbeståndet och feta fakturor som skall betala av fastighetsägaren, och framförallt har man glömt bort rollen att någon måste hela tiden titta till alla delar för att upptäcka om något inte fungerar som det skall och skriva beställningar - för det kan man inte göra enbart sittande på kontosstol, utan man måste vara ute - hela tiden - det är därför det sjangserar med tiden även på relativt nybyggda fastigheter för att det inte är någon som hela tiden kollar och kontrollerar att det ser och fungerar bra på samma sätt som en 70-talets vaktmästare
Hydrofor i ett typisk hus kanske pumpas upp 4-10 gånger per dygn, dessutom pump med mindre flöde vilket inte stör skiktningen så mycket i vattnet i hydroforen mellan vatten med hög partialtryck luft närmast luftkudden i hydroforen och längst ned lägre partialtryck motsvarande atmosfärstrycket i bottendelan av hydroforen och då kunde man köra länge på hydroforen innan den blev så tom på luft att pumpen går ofta och korta tider.
Men i ert fall så handlar det om ~75 pumpningar dygnet om det är tillsammans 200 liter per gång och förmodligen betydligt kraftfullare pumpar vilket gör att det är ganska höga flöden in och ur hydroforen och därmed högre omrörning i vattenvolymen inne i hydroforen och svårare att upprätthålla en gradient skiktning på partialtrycket som är hög vid vattenytan närmast mot luftkudden och minskande ju närmare botten, och därför så absorberar det mer luft över tiden...
Sedan har vi ett tidens tecken att folk gillar inte att regelbundet titta till saker utan det skall 'bara' fungera - helst utan underhåll tills det kraschar!.
Men på tex. 1970-talet var det självklar att man tittade till och underhöll sin utrustning i en fastighet efter en planlagd schema, filter byttes regelbundet, motionera säkerhetsventiler och motionerade kranar så att de inte fastnade etc. och kände anläggningens egenheter ganska väl, i större hussamlingar hade man en vaktmästare (i praktiken fastighetsskötare) som både skötte trädgårdar, fixade lås, toaletter, strömbrytare, lampor, bytte krossade rutor och även hade koll på värme och ventilation då på 70-talet var det inte persontimmarna som var det dyra utan det var fastigheterna, maskinerna och tekniken som var det dyra och man hade råd med en 'gubbe' som arbetade ganska fritt med uppdraget att området skulle se snyggt och prydligt ut och tekniken fungera, mycket mer behövdes inte skrivas i arbetsbeskrivningen och det rullade på år efter år.
- sedan kom tiden runt 80-talet med införsel av arbetsgivaravgiften och då tyckte man snart att man inte hade råd med dessa gubbar och där är vi nu, med firmor som skall göra underhållet modell insatspatrull för en enda sak och sedan försvinna igen utan att ha någon övergripande kunskap om fastighetsbeståndet och feta fakturor som skall betala av fastighetsägaren, och framförallt har man glömt bort rollen att någon måste hela tiden titta till alla delar för att upptäcka om något inte fungerar som det skall och skriva beställningar - för det kan man inte göra enbart sittande på kontosstol, utan man måste vara ute - hela tiden - det är därför det sjangserar med tiden även på relativt nybyggda fastigheter för att det inte är någon som hela tiden kollar och kontrollerar att det ser och fungerar bra på samma sätt som en 70-talets vaktmästare
Redigerat: