Hur man blir rik
Istället för att köpa prylar för alla pengar kan man ju alltid spara lite. Inte fel att kunna köpa sig ett hus i Thailand när man går i pension eller varför inte bara se till att barnen slipper ärva en massa skulder. Det här är en väldigt bra blogg om hur man kan bli ekonomiskt oberoende på lite längre sikt. Det är riktigt intressant skrivet och ha iaf fått mig att tänka till lite ang sparande.
Många bäckar små som det heter...
Läs iaf inlägget om en kronas kraft.
/jesper
http://www.hurjagblevrik.se/en-kronas-kraft/
www.hurjagblevrik.se
Många bäckar små som det heter...
Läs iaf inlägget om en kronas kraft./jesper
http://www.hurjagblevrik.se/en-kronas-kraft/
www.hurjagblevrik.se
Det är ju inte så vanligt att barn ärver skulder...
Tja, nu får väl inte utlänningar äga hus i just Thailand, så det är nog hyfsat stor risk att man när som helst kan bli av med det, då man försöker kringå lagen på olika sätt.
Det var bara ett exempel. Du kan lika gärna köpa hus i tyrolen eller i Kirunafjällen.
Det är sant men skulderna drabbar ju ändå arvingarna eftersom de betalas med hjälp av den avlidnes tillgångar.bumpaberra skrev:
Det finns en del saker i den där bloggen som man måste få ifrågasätta.
Till att börja med utgår man ifrån att ingen skatt skall betalas. Det urholkar sannerligen pengars värde.
Sedan gör man ingen inflationsjustering. Man pratar om att de senaste 50 åren har börsen i genomsnitt stigit 11%. Men, man är tyst om inflationen. En krona 1942, för 65 år sedan, motsvarar drygt 18 kronor idag. Jag är inte säker på att det var så många föräldrar som 1942 hade råd att sätta av så mycket pengar för sitt nyfödda barn att investera i aktiefonder mitt under brinnande världskrig. Hade man sedan flera barn kan vi nog utgå från att det handlade om samhällets övre skikt som möjligen hade de resursera. Man skall ju veta att en normal timlön 1942 för en industriarbetare var c:a 1,50/timmen.
Det är naturligtvis lätt att sitta och räkna, men verkligheten stämmer sällan överens med teorierna. Riksbanekn hade en intressant statistik. 1918 var obligationsindex och aktieindex 1. 2006 var Aktieindex 245 medans obligationsindex var 305. Man hade alltså tjänat en hel del mer på att investera i obligationer 1918-2006 jämfört med aktier. Får man välja tidsperioder efter eget godtycke kan man bevisa vad som helst.
Om man istället räknar med en avkastning på 5%, efter skatt, så har man efter 65 år 175.068kr. Vad det är värt efter 65 års inflation vet jag inte, men det är väl inte så himla mycket att jubla över.
Till att börja med utgår man ifrån att ingen skatt skall betalas. Det urholkar sannerligen pengars värde.
Sedan gör man ingen inflationsjustering. Man pratar om att de senaste 50 åren har börsen i genomsnitt stigit 11%. Men, man är tyst om inflationen. En krona 1942, för 65 år sedan, motsvarar drygt 18 kronor idag. Jag är inte säker på att det var så många föräldrar som 1942 hade råd att sätta av så mycket pengar för sitt nyfödda barn att investera i aktiefonder mitt under brinnande världskrig. Hade man sedan flera barn kan vi nog utgå från att det handlade om samhällets övre skikt som möjligen hade de resursera. Man skall ju veta att en normal timlön 1942 för en industriarbetare var c:a 1,50/timmen.
Det är naturligtvis lätt att sitta och räkna, men verkligheten stämmer sällan överens med teorierna. Riksbanekn hade en intressant statistik. 1918 var obligationsindex och aktieindex 1. 2006 var Aktieindex 245 medans obligationsindex var 305. Man hade alltså tjänat en hel del mer på att investera i obligationer 1918-2006 jämfört med aktier. Får man välja tidsperioder efter eget godtycke kan man bevisa vad som helst.
Om man istället räknar med en avkastning på 5%, efter skatt, så har man efter 65 år 175.068kr. Vad det är värt efter 65 års inflation vet jag inte, men det är väl inte så himla mycket att jubla över.
1. Amortera huslånet och bo gratis när du slutat jobba. Dessutom har du då en förmögenhet på några miljoner.
2. Köp även någon liten kåk och hyr ut den. Hyresinkomsterna täcker räntor och amortering. Efter 30 år har du en värdefull fastighet som kan säljas eller som forsätter generera inkomst.
2. Köp även någon liten kåk och hyr ut den. Hyresinkomsterna täcker räntor och amortering. Efter 30 år har du en värdefull fastighet som kan säljas eller som forsätter generera inkomst.
1. Visst, att amortera är ju också ett sätt att spara men räkna på hur länge det tar att amortera bort ett huslån på 2,5-4 mkr....
2. Är iofs en intressant lösning men iaf. ett mindre hus modell äldre kräver ju sitt underhåll och blir ju inte yngre(i alla fall inte här i norrbotten
2. Är iofs en intressant lösning men iaf. ett mindre hus modell äldre kräver ju sitt underhåll och blir ju inte yngre(i alla fall inte här i norrbotten
Swetrot skrev:
Visst, håller med dig till en viss del men om du läser hela bloggen så går allt ut på att leva på avkastningen (passiv inkomst)från investeringen, inte att betala skatt på hela summan.
Låt säga att man tar hänsyn till inflationen (låt säga 3%år) och sparar 3000kr i månaden i 30år till 8% ränta(kan bli mer, kan bli mindre) så landar summan på 4,4mkr(totalt sparat) varav 3,4mkr(avkastning).
Och är det så att du tar samma exempel som ovan fast att man även räknar på att du vid sparandets början även råkar ha 200000kr placerat så växer slutsumman till 6,6mkr.
"Om man istället räknar med en avkastning på 5%, efter skatt, så har man efter 65 år 175.068kr. Vad det är värt efter 65 års inflation vet jag inte, men det är väl inte så himla mycket att jubla över."
Visst, men räntan kan lika gärna bli 10%(efter inflation) och då sitter du helt plötsligt på 2,3mkr efter att ha sparat 1kr om dagen...
Det han vill säga är att många människor inte förstår kraften av ränta på ränta och hur den accelererar med tiden. Att 1 % skillnad i räntan över tiden kan göra skillnaden mellan 2 eller 5mkr på sparkontot 30 år senare.
Sen kan ju allt gå åt helvete i finansbranschen men det är en annan femma
Det räcker ju även med ett år med boräntor på 17% där 10% av befolkningen tvingas sälja sina hem med förlust för att "huset som den trygga investeringen" ska kännas hyfsat bittert. Men det är inget som vi kan sia om.En bra sida för den som vill räkna själv. www.rakna.net
Redigerat:
Jag är personligen skeptisk till värdet av att amortera huset så mycket man kan.
Att amortera är att jämföra med ett sparande med samma bruttoränta (5%) men som har villkor att du inte får ta ut pengarna utan att flytta. Det finns betydligt bättre sparanden än så. Naturligtvis ska man ha amorterat tillräckligt så att man sitter "säkert i båten" men som det ser ut nu så finns ingen anledning att amortera allt, bättre att spara och när man går i pension betala av huslånet med sparade pengar och får en ansenlig summa över.
Köpa fastighet och hyra ut är dock en god idé. Ska man vara riktigt smart så är en god idé att köpa en mindre hyresfastighet där man själv kan bo i en lägenhet och hyra ut resten. Med ett bra upplägg på detta så har man ett gratis boende som dessutom stiger i värde med tiden.
Att amortera är att jämföra med ett sparande med samma bruttoränta (5%) men som har villkor att du inte får ta ut pengarna utan att flytta. Det finns betydligt bättre sparanden än så. Naturligtvis ska man ha amorterat tillräckligt så att man sitter "säkert i båten" men som det ser ut nu så finns ingen anledning att amortera allt, bättre att spara och när man går i pension betala av huslånet med sparade pengar och får en ansenlig summa över.
Köpa fastighet och hyra ut är dock en god idé. Ska man vara riktigt smart så är en god idé att köpa en mindre hyresfastighet där man själv kan bo i en lägenhet och hyra ut resten. Med ett bra upplägg på detta så har man ett gratis boende som dessutom stiger i värde med tiden.
Kan man investera pengarna bättre än att amortera på huset, så skall man givetvis göra det. Fast sälja för att få loss pengar behöver man inte göra, det går alltid att låna på en fastighet.
Rådet att amortera gäller främst dem som konsumerar i stället. 5% i 40 år är 200%. Man betalar huset två gånger under resans gång bara i ränta och har fortfarande hela skulden kvar. Amorterar man istället så är man skuldfri efter 40 år till samma kostnad.
Rådet att amortera gäller främst dem som konsumerar i stället. 5% i 40 år är 200%. Man betalar huset två gånger under resans gång bara i ränta och har fortfarande hela skulden kvar. Amorterar man istället så är man skuldfri efter 40 år till samma kostnad.
Absolut rätt. Man ska inte avstå från amortering för att konsumera kortsiktigt, vilket tyvärr många verkar göra, utan man ska ju i så fall absolut investera pengarna på något annat sätt.
En bra tankeregel som fler borde använda gällande konsumtion är att konsumtionsvaror inte bara kostar vad som står på prislappen, utan också ränta på de pengarna för resten av livet. Köper man exempelvis en bil för 350 tkr och behåller den en tre år och är ca 30 år gammal så kostar den 175 tkr (värdeminskning) + ca 63 tkr (ränta på 350 tkr i tre år) + 1100 tkr (ränta på 175 tkr i 45 år) utöver kostnader för försäkring, reparationer etc, vilket är marginellt i sammanhanget. Detta är naturligtvis att dra saken till sin spets, man har ju ingen glädje av att sitta på massa pengar när man dör, men många tycks glömma att spenderade pengar är pengar man aldrig kan investera och därmed få ränta på. Många tycks tro att bara man inte behöver låna för att handla så kostar det man köper inget i ränta, vilket naturligtvis är helt fel.
Sen finns det ju de som varken konsumerar eller investerar. Min frus föräldrar är extremt sparsamma, har inga lån etc. De tjänar inga ohemula summor, men de spenderar i stort sett inget heller. Dock är de helt nöjda med att bara låta pengarna sitta på sina lönekonton, där de har runt 1,5 miljoner vardera. Hade de bara haft förnuftet att från början stoppa in dessa pengar på ett vanligt räntekonto så hade de varit riktigt förmögna idag.
En bra tankeregel som fler borde använda gällande konsumtion är att konsumtionsvaror inte bara kostar vad som står på prislappen, utan också ränta på de pengarna för resten av livet. Köper man exempelvis en bil för 350 tkr och behåller den en tre år och är ca 30 år gammal så kostar den 175 tkr (värdeminskning) + ca 63 tkr (ränta på 350 tkr i tre år) + 1100 tkr (ränta på 175 tkr i 45 år) utöver kostnader för försäkring, reparationer etc, vilket är marginellt i sammanhanget. Detta är naturligtvis att dra saken till sin spets, man har ju ingen glädje av att sitta på massa pengar när man dör, men många tycks glömma att spenderade pengar är pengar man aldrig kan investera och därmed få ränta på. Många tycks tro att bara man inte behöver låna för att handla så kostar det man köper inget i ränta, vilket naturligtvis är helt fel.
Sen finns det ju de som varken konsumerar eller investerar. Min frus föräldrar är extremt sparsamma, har inga lån etc. De tjänar inga ohemula summor, men de spenderar i stort sett inget heller. Dock är de helt nöjda med att bara låta pengarna sitta på sina lönekonton, där de har runt 1,5 miljoner vardera. Hade de bara haft förnuftet att från början stoppa in dessa pengar på ett vanligt räntekonto så hade de varit riktigt förmögna idag.
Jo, jag läste en hel del på den där bloggen, och det är ungefär lika intressant som när pastor Fossmo i Knutby uttalar sig... Om man drar allting till sin spets kan man bevisa precis vad som helst.jeppeknaster skrev:
Jag tyckte att jag i natt spräckte teorin om enkronan, därför att det var ytterst få som 1942 hade råd att investera en krona om dagen. Reallöner och kostnadsläget var sådant att vanliga knegare hade inte råd att lägga det på sina barn.
Jag förstår att "ränta på ränta" ger en bra hävstång, men varför i all världen spara 3000kr i månaden under en mycket aktiv del av sitt liv, för att sedan när man blir gammal, barnen är utflugna och huset är betalat ha en massa pengar på ett konto?
Fast när jag tittar på riksbankens statistik så tolkar jag den annorlunda. Många aktier ger utdelning, dvs en del av vinsten till aktieägarna. Denna utdelning måste man ta hänsyn till vilket kallas avkastningsindex, detta återfinns i kolumnen bredvid börsindex.Swetrot skrev:
Då ser man att börsindex justerat för avkastning hamnar på 7458 dec 2006 väsentligt högre än obligationer på erbarmeliga 305.
Se excelfil längst ner
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26806
Ränta på ränta är en ohyggligt potent hävstång. Man brukar säga att indianerna som sålde Manhattan på 1600-talet blev ordentligt lurade. Men om de hade sålt pärlorna de fick i betalning och investerat pengarna på börsen hade de med genomsnittligt avkastning haft nog aktier för att köpa tillbaka hela manhattan idag med gott om pengar över.