Hur lång tid kan man få vänta på slutbevis?
Vi hade inga problem med bygglovet, vilket vi fick på mindre än en vecka eftersom vi redan hade förhandsbesked.
Men slutbeviset däremot. Där nu inlämnat för nästan ett år sedan och vid telefonkontakt får jag reda på att de har så mycket att göra men att vårt ärende ligger lite högre upp i högen. Vi vill naturligtvis ha slutbeviset i vår hand snarast som ett bevis på att allt är okej. Snart kommer man inte ens ihåg hur olika delar byggdes utifall kommunen har några invändningar. Hur lång tid har kommunen på sig? Finns det några regler om tidsgränser?
Men slutbeviset däremot. Där nu inlämnat för nästan ett år sedan och vid telefonkontakt får jag reda på att de har så mycket att göra men att vårt ärende ligger lite högre upp i högen. Vi vill naturligtvis ha slutbeviset i vår hand snarast som ett bevis på att allt är okej. Snart kommer man inte ens ihåg hur olika delar byggdes utifall kommunen har några invändningar. Hur lång tid har kommunen på sig? Finns det några regler om tidsgränser?
Brukar gå hyffsat snabbt(har gjort det 2 ggr tidigare) bara man får in papperna vilket ni fått. I vår kommun står det på deras hemsida vilka tider som gäller för bygglov etc. Denna tråd påminner mig att jag måste skicka in alla papper för att få mitt slutbevis, bara drygt ett år sen man flytta in :O
Att problem med långa handläggningstider förekommer är tydligt. Det finns därför goda skäl att överväga rättsregler som inskärper vikten av snabb ärendehandläggning. Det kan ge intryck av att det är ett allmänt vedertaget faktum att myndigheterna arbetar långsamt. Men så förhåller det sig knappast; det är i varje fall inte närmare utrett.
Grava fall, med ett mer eller mindre uppsåtligt förhalande eller annan allvarlig misskötsel, inträffar undantagsvis. Det kan då leda till åtal och fällande dom för tjänstefel. Därutöver finns de ärenden som av ett eller annat skäl "blivit liggande" på ett oacceptabelt sätt. De dröjsmål som uppkommer i fall av dessa slag skulle kunna angripas med den typ av regler som föreslås i utredningen betänkande En ny förvaltningslag (SOU 2010:29).
Det finns de ärenden vilkas handläggande tar lång tid - idealiskt sett alltför lång tid - utan att man för den skull kan peka på att myndigheten eller någon tjänsteman i det enskilda fallet förfarit klandervärt. Till den gruppen hör handläggningstider som av myndigheten försvaras med att man jobbar så fort man kan och att man med rådande resurser inte kan göra mer. Hit kan även räknas långa handläggningstider som beror på andra omständigheter över vilka myndigheten inte råder, t.ex. av staten eller kommunen beslutade omorganisationer.
Om en myndighet, som argument för att den inte hunnit handlägga ett ärende inom vad som från allmän synpunkt kan synas vara en normal tidsrymd, anför att den saknar resurser att arbeta fortare än den gör med den aktuella ärendetypen, måste detta argument enligt JO:s mening granskas och, om det är välgrundat, beaktas. Om en myndighet gör så gott den kan med befintliga resurser men ändå inte lever upp till enskildas krav är det staten och inte den enskilda myndigheten som ska ställas till svars.
Förutsatt att en myndighet arbetar rationellt och gör korrekta prioriteringar, är dess handläggningstider en funktion av tre saker: arbetsuppgifternas omfattning (ärendenas mängd och komplexitet), arbetets kvalitet (den kompetens och grundlighet med vilken uppdraget utförs) och resurserna. Om arbetsmängden ökar men kraven på kvalitet och resurserna är oförändrade kommer handläggningstiderna att förlängas. Frågan om resurser är med andra ord inte något som man kan bortse från vid ställningstagandet till om en myndighets handläggningstider är rimliga eller inte. Gör man det finns det en uppenbar risk för att myndigheterna tvingas att i stället ge avkall på handläggningens kvalitet, något som i enlighet med utredningens ovan angivna utgångspunkt vore mycket olyckligt. Även om det är viktigt att ärenden handläggs snabbt är det än viktigare att de handläggs korrekt och rättssäkert.
Det ligger i linje med utredningens förslag i betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) att en myndighet ska underrätta en part om ett ärende kommer att bli väsentligt försenat. Det skulle kunna kompletteras, återigen enligt JO:s mening, med en skyldighet för myndigheterna att på lämpligt sätt informera allmänheten om handläggningstider för olika typer av ärenden, inte enbart ett fåtal typer av ärenden.
Grava fall, med ett mer eller mindre uppsåtligt förhalande eller annan allvarlig misskötsel, inträffar undantagsvis. Det kan då leda till åtal och fällande dom för tjänstefel. Därutöver finns de ärenden som av ett eller annat skäl "blivit liggande" på ett oacceptabelt sätt. De dröjsmål som uppkommer i fall av dessa slag skulle kunna angripas med den typ av regler som föreslås i utredningen betänkande En ny förvaltningslag (SOU 2010:29).
Det finns de ärenden vilkas handläggande tar lång tid - idealiskt sett alltför lång tid - utan att man för den skull kan peka på att myndigheten eller någon tjänsteman i det enskilda fallet förfarit klandervärt. Till den gruppen hör handläggningstider som av myndigheten försvaras med att man jobbar så fort man kan och att man med rådande resurser inte kan göra mer. Hit kan även räknas långa handläggningstider som beror på andra omständigheter över vilka myndigheten inte råder, t.ex. av staten eller kommunen beslutade omorganisationer.
Om en myndighet, som argument för att den inte hunnit handlägga ett ärende inom vad som från allmän synpunkt kan synas vara en normal tidsrymd, anför att den saknar resurser att arbeta fortare än den gör med den aktuella ärendetypen, måste detta argument enligt JO:s mening granskas och, om det är välgrundat, beaktas. Om en myndighet gör så gott den kan med befintliga resurser men ändå inte lever upp till enskildas krav är det staten och inte den enskilda myndigheten som ska ställas till svars.
Förutsatt att en myndighet arbetar rationellt och gör korrekta prioriteringar, är dess handläggningstider en funktion av tre saker: arbetsuppgifternas omfattning (ärendenas mängd och komplexitet), arbetets kvalitet (den kompetens och grundlighet med vilken uppdraget utförs) och resurserna. Om arbetsmängden ökar men kraven på kvalitet och resurserna är oförändrade kommer handläggningstiderna att förlängas. Frågan om resurser är med andra ord inte något som man kan bortse från vid ställningstagandet till om en myndighets handläggningstider är rimliga eller inte. Gör man det finns det en uppenbar risk för att myndigheterna tvingas att i stället ge avkall på handläggningens kvalitet, något som i enlighet med utredningens ovan angivna utgångspunkt vore mycket olyckligt. Även om det är viktigt att ärenden handläggs snabbt är det än viktigare att de handläggs korrekt och rättssäkert.
Det ligger i linje med utredningens förslag i betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) att en myndighet ska underrätta en part om ett ärende kommer att bli väsentligt försenat. Det skulle kunna kompletteras, återigen enligt JO:s mening, med en skyldighet för myndigheterna att på lämpligt sätt informera allmänheten om handläggningstider för olika typer av ärenden, inte enbart ett fåtal typer av ärenden.
Tack för redogörelsen Anders L. De slutsatser jag drar av din redogörelse är att om myndigheten (kommunen) kan redovisa brist på personal, ökade och tidskrävande arbetsuppgifter sam en icke alltför vårdslös hantering av ärenden, så kan väntetiden för i i lag icke stadgade tidsstyrda ärenden hamna längst ner.
Dvs. det kommer att finnas i nya PBL en för kommunerna maximal hanterigstid för bl.a. bygglov. Däremot finns inga tidsgränser för när slutbevis skall hanteras och beviljas. I och för sig står i Boverketes tolkningasr att "Byggnadsnämnden ska utfärda slutbevis om kontrollplanen följts och det inte har framkommit något som ger nämnden anledning att ingripa enligt 10 kap. PBL".Det innebär för mig att slutbevis skall utfärdas snarast.
"Om byggnadsnämnden anser att man inte kan utfärda slutbevis, ska nämnden snarast ta ställning till i vilken omfattning byggnaden får användas innan felen rättats till." För mig innebär detta INTE att man kan vänta flera år med att besluta om slutbevis. Utan att man snarast skall besluta om slutbevis eller andra åtgärder.
Vi har bott i vårt hus i flera år(det har tagit lång tid att färdigställa alla delar). Men som jag tolkar det hela så kommer byggnadsnämnden och dess tjänstemän att framöver prioritera de delar som enligt lag kräver skyndsam behandling, dvs. bygglov och bygganmälan och att frågan om slutbevis kan läggas på hög och beslutas "när man har tid" att ta tag i dessa ärenden. Då till men för den enskilde byggherren. Det lär ju t.ex. vara svårt att sälja en fastighet som inte har slutbevis.
Dvs. det kommer att finnas i nya PBL en för kommunerna maximal hanterigstid för bl.a. bygglov. Däremot finns inga tidsgränser för när slutbevis skall hanteras och beviljas. I och för sig står i Boverketes tolkningasr att "Byggnadsnämnden ska utfärda slutbevis om kontrollplanen följts och det inte har framkommit något som ger nämnden anledning att ingripa enligt 10 kap. PBL".Det innebär för mig att slutbevis skall utfärdas snarast.
"Om byggnadsnämnden anser att man inte kan utfärda slutbevis, ska nämnden snarast ta ställning till i vilken omfattning byggnaden får användas innan felen rättats till." För mig innebär detta INTE att man kan vänta flera år med att besluta om slutbevis. Utan att man snarast skall besluta om slutbevis eller andra åtgärder.
Vi har bott i vårt hus i flera år(det har tagit lång tid att färdigställa alla delar). Men som jag tolkar det hela så kommer byggnadsnämnden och dess tjänstemän att framöver prioritera de delar som enligt lag kräver skyndsam behandling, dvs. bygglov och bygganmälan och att frågan om slutbevis kan läggas på hög och beslutas "när man har tid" att ta tag i dessa ärenden. Då till men för den enskilde byggherren. Det lär ju t.ex. vara svårt att sälja en fastighet som inte har slutbevis.
Redigerat:
På Enköpings kommuns hemsida finns en sammanfattning av nya bygglagen och där står det
"I nya PBL kommer slutbeskedet att återigen betyda något. Utan slutbesked är det förbjudet att använda byggnaden. Om byggnaden används utan slutbesked kommer en sanktionsavgift att tas ut."
Då lär man väl knappast kunna flytta in innan man fått slutbeskedet?
"I nya PBL kommer slutbeskedet att återigen betyda något. Utan slutbesked är det förbjudet att använda byggnaden. Om byggnaden används utan slutbesked kommer en sanktionsavgift att tas ut."
Då lär man väl knappast kunna flytta in innan man fått slutbeskedet?
Men hur går det då för alla självbyggare som färdigställer ett rum för att kunna flytta in och sedan tar resten vartefter? Vi själva flyttade in i ett hus med bart betonggolv, varken kök eller badrum färdigt och inga som helst ytskikt färdiga.
Jag tycker att du drar en fullt rimlig slutsats. Och som en följd av din slutsats referera till förvaltningslagen 7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.Hemmakatten skrev:
Ja, det var ju det här med "så enkelt ,snabbt och billigt som möjligt" som utrymme för vitt skilda tolkningar från kommun till kommun. En praxis om "hur snabbt och billigt" är lär säkert ta många år innan den kommer till stånd. Och under tiden sitter vi vanliga medborgare och väntar på våra tillstånd och slutbevis.
Ur mitt perspektiv bör vi kunna kräva ett medborgarinflytande från en demokratisk dimension. Avsaknaden av respekt för den enskildes legitima krav på att få sitt ärende korrekt bedömt enligt gällande regler utifrån vad "som är möjligt" är påtaglig. Feltänket i förvaltningslagens 7 § speglar en förmyndaraktig inställning till enskilda.Hemmakatten skrev:
Vi behöver ett tydligare och mera konkret innehåll. Alla myndigheter, både statliga och kommunala, verkar på det ena eller andra sättet i ”det allmännas” och därmed också i ”allmänhetens” tjänst. Det är alltså väsentligt att deras samlade ansträngningar riktas mot det gemensamma målet att erbjuda medborgarna goda och rättvisa levnadsvillkor. Till detta hör att vi vanliga medborgare inte ska behöva vänta på våra tillstånd och slutbevis under tid vad som ensidigt bedöms vara "möjlig". In absurdum. Förändringar kan ske med politisk påverkan.
Är vi beredda att påverka politiskt för att få genomfört de förändringar vi vill ha? Har vi rädsla för att bli stämplade som obekväma?
Redigerat:
Det blir i ny PBL obligatoriskt med ett slutbesked för att byggnaden ska få börja användas. Det utfärdas av byggnadsnämnden när byggherren har visat att alla krav och villkor är uppfyllda. I vissa fall kan man, i avvaktan på att vissa kontroller ska hinna göras, få ett tillfälligt slutbesked. Att utfärda slutbevis är en expeditiv åtgärd och inte ett beslut. Vägran att utfärda ett slutbevis ska meddelas i ett beslut, som får överklagas.
10 kap. 37 § PBL. Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked när nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Prövningen ska ske skyndsamt.
När formuleringen numera är uförd som skyndsamt innebär det en signal till skärpning av hanteringstiden. Dock med en kvarstående flertydig tolkning av begreppet. Tolkningsföreträde ligger fortfarande hos byggförvaltningen.
10 kap. 37 § PBL. Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked när nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Prövningen ska ske skyndsamt.
När formuleringen numera är uförd som skyndsamt innebär det en signal till skärpning av hanteringstiden. Dock med en kvarstående flertydig tolkning av begreppet. Tolkningsföreträde ligger fortfarande hos byggförvaltningen.
Det kommer i så fall bli stor skillnad i förhållande till hur det är idag. Idag är det många självbyggare som kanske gör färdigt tillräckligt mycket för att kunna bo i huset och sedan tar resten efterhand. Att enligt lag inte få lov att bo i sitt hus förrän efter slutbevis utfärdats kommer innebära att många inte anser sig ha råd att bygga.
jag har noterat att det redan idag står att byggnadsnämnden (eller motsvarande) snarast skall underrätta byggherren om det finns brister i ansökan om slutbevis. Men för att kunna göra det så måste de ju ta upp ärendet till behandling - och det står det inget om i nuvarande lag om hur snabbt det skall ske.
jag har noterat att det redan idag står att byggnadsnämnden (eller motsvarande) snarast skall underrätta byggherren om det finns brister i ansökan om slutbevis. Men för att kunna göra det så måste de ju ta upp ärendet till behandling - och det står det inget om i nuvarande lag om hur snabbt det skall ske.
Jfr nya PBL 8 kap. 25 § ang. bygglovbeslut. Här kopplas skyndsamt till tidsbegränsning 10 veckor. D.v.s. tolkningsföreträde att skyndsamt avser inom 10 veckor.
Övrigt om slutbesked:
Nya PBL 8 kap. 36 § Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Om det behövs, ska nämnden i ett sådant besked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.
Övrigt om slutbesked:
Nya PBL 8 kap. 36 § Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Om det behövs, ska nämnden i ett sådant besked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.
Redigerat:
Intressant tolkning av ordet. Har för mig att jag hört att "skyndsamt" i affärsjuridiska sammanhang anses vara 1 vecka, på sin höjd.