Hur förbättra mellanbjälklag utan att bygga höjd?
Huset i fråga r en 70-talsvilla med oinredd vind. Vindsbjälklaget består av takstolarnas underramar som ligger på 120 cc. Mellan dessa ligger det också extra golvreglar. Med andra ord ligger det golvreglar på ca 60cc. Spännvidden är 3m-4m. Det varierar på olika ställen. Regelhöjden är jag osäker på, men jag tippar på 220mm. Taket under är råspont som är spikad under takstolar och reglar. Sedan gips. I dagsläget ligger det ett löst 22mm spångolv på vindsbjälklaget. Med löst menar jag att det är inte limmat (varken i skarvar eller mot golvreglar) eller skruvat. Kort sagt. Det är temporärt utlagt. Självfallet ligger det isolering i facken mellan reglarna.
I dagläget upplever jag den här konstruktionen som oerhört svajig och lyhörd. Stegljud går rakt igenom osv. Om jag nu någon gång i framtiden skulle vilja inreda vinden så måste jag ju börja med att fundera på hur jag optimerar bjälklaget. Till saken hör att det är begränsad höjd på vinden. Så jag vill helst inte att hela bjälklagskonstruktionen bygger så mkt extra i höjd.
Att krysstaga mellan golvreglarna är väl en bra ide. Kan det löna sig att komplettera med extra balkar. Tex lättviktsbalkar eller motsvarande?
Det finns ju lite olika varianter på stegljudsdämpande golvkonstruktioner. Bland annat har jag sett exempel där man lägger spångolvet flytande på regelverket, med ett dämpande material mellan regel och spån. Kan det vara något tro? Fast och andra sidan vill man ju skruvlimma golvspånet i reglarna för maximal stabilitet.
Skulle man kunna lägga extra lättviktsbalkar mellan varje befintlig golvregel. Och låta dessa vila på ytterväggar och hjärtvägg. Dessa dimensionerar man lite högre i höjd. På så sätt separerar man ju golv och undertak helt. kan det vara en bra ide? Dvs de befintliga regelverket håller undertaket. De nya extrabalkarna håller upp golvet.
Är det någon som har bra exempel/ideer här?
I dagläget upplever jag den här konstruktionen som oerhört svajig och lyhörd. Stegljud går rakt igenom osv. Om jag nu någon gång i framtiden skulle vilja inreda vinden så måste jag ju börja med att fundera på hur jag optimerar bjälklaget. Till saken hör att det är begränsad höjd på vinden. Så jag vill helst inte att hela bjälklagskonstruktionen bygger så mkt extra i höjd.
Att krysstaga mellan golvreglarna är väl en bra ide. Kan det löna sig att komplettera med extra balkar. Tex lättviktsbalkar eller motsvarande?
Det finns ju lite olika varianter på stegljudsdämpande golvkonstruktioner. Bland annat har jag sett exempel där man lägger spångolvet flytande på regelverket, med ett dämpande material mellan regel och spån. Kan det vara något tro? Fast och andra sidan vill man ju skruvlimma golvspånet i reglarna för maximal stabilitet.
Skulle man kunna lägga extra lättviktsbalkar mellan varje befintlig golvregel. Och låta dessa vila på ytterväggar och hjärtvägg. Dessa dimensionerar man lite högre i höjd. På så sätt separerar man ju golv och undertak helt. kan det vara en bra ide? Dvs de befintliga regelverket håller undertaket. De nya extrabalkarna håller upp golvet.
Är det någon som har bra exempel/ideer här?
Låter som en relativt normal uppbyggnad, oklart varför det skulle vara lyhört i sig?O Olf Oggler skrev:
Om du kottlar mellan reglarna (så du får ett stabilare ramverk) och skruvar golvspån ovanpå så är det ju som de flesa mellanbjälklag är konstruerade skulle jag säga ?
Lägger du sen ett vinylgolv, eller klickgolv med bra foam undert så borde det funka ?
För att minska svikt så hjälper det att krysskolva eller kortla, samt att skruvlimma golvspånet.
För att minska ljudet så skulle du kunna fylla bjälklaget med kutterspån/sågspån i det inte redan är gjort. Spån dämpar ljud bättre än mineralull, men isolerar sämre mot kyla så detta är väl något som kan vara värt att vänta med tills dess att vinden skall värmas.
För att minska ljudet så skulle du kunna fylla bjälklaget med kutterspån/sågspån i det inte redan är gjort. Spån dämpar ljud bättre än mineralull, men isolerar sämre mot kyla så detta är väl något som kan vara värt att vänta med tills dess att vinden skall värmas.
En liten relaterad fråga. Hur gör man med ångspärren när man inreder en vind. Det ligger ju nu en ångspärr direkt under befintliga reglar. Alltså mellan reglarna och råsponten som utgör taket våningen under.
Ångspärren som ska sitta i snedtaket på vinden. Hur ska jag avsluta den där "väggen" möter golv?
Ångspärren som ska sitta i snedtaket på vinden. Hur ska jag avsluta den där "väggen" möter golv?
Det där förstod jag inte mkt av. I dagsläget ligger det alltså en ångspärr i undervåningens tak. Den ångspärren går ju sedan ner undervåningens väggar. Men när jag sätter ångspärren på vinden jag ska inreda. Då kommer ju inte den att kunna ansluta till undervåningens ångspärr.
Det här med ångspärr verkar ju vara lite av en paradox rent generellt. När man läser om det där så är det ju så vansinningt noga att det blir tätt. Varenda häftklammer ska tejpas över. Och får man ett spikhål så är det liksom katastrof. Men meterstora glipor mellan våningsplanen. Hur gör man där då?
Det här med ångspärr verkar ju vara lite av en paradox rent generellt. När man läser om det där så är det ju så vansinningt noga att det blir tätt. Varenda häftklammer ska tejpas över. Och får man ett spikhål så är det liksom katastrof. Men meterstora glipor mellan våningsplanen. Hur gör man där då?
I ett gammalt hus är kanske en ångbroms bättre, så kan fukten ta sig ut om den kommer in genom tex gliporO Olf Oggler skrev:
Ångbroms är nog bättre. Men även det vill man ju ha tätt. Så gott det går i alla fall.
Har nån någonsin sett fuktskador som är uppkomna av otät ångspärr? Jag kan förstå att det kan uppstå ovanför badrum och andra ställen där fuktlasten är stor. Men i vanliga rum?
Min ångspärr mellan våningsplan och oisolerad vind är ju totalt perforerad av infästning av råspont, hål för elrör och annat. Än så länge har jag inte sett ett spår av fukt. Däremot ser man ju i isoleringen att det blir skitigt av utpysande luft. Jag antar att isoleringen blir skitig som ett filter.
Har nån någonsin sett fuktskador som är uppkomna av otät ångspärr? Jag kan förstå att det kan uppstå ovanför badrum och andra ställen där fuktlasten är stor. Men i vanliga rum?
Min ångspärr mellan våningsplan och oisolerad vind är ju totalt perforerad av infästning av råspont, hål för elrör och annat. Än så länge har jag inte sett ett spår av fukt. Däremot ser man ju i isoleringen att det blir skitigt av utpysande luft. Jag antar att isoleringen blir skitig som ett filter.
klaskarlsson skrev: