HUr bygga bjälklag och grund i mitt 1800tals hus?
Har en massa funderingar om hur jag ska gå tillväga när jag bygger nytt golv och grund i mitt hus
bakgrund.
Har ett 1,5 plans timmerhus som stått på platsen sen sent 1800tal, tillbyggt med trapphus i början av 1900talet då man okså inredde övervåningen som inte var bebodd innan, grunden bestod av mullbänk som var igenfyllt med massa sten och sand lera jord etc. upp till golvbrädorna under i stort sett hela bottenvåningen.
det fanns okså en liten jordkällare med lucka från farstun, den var byggd i en ca 160cm djup bergsskreva under huset
cyllar och golvplankor var delvis ruttna och insektsangripna sedan mycket länge tillbaks men nu ser allt väldigt torrt ut, man ser också att virke i reparationer som gjorts på 20talet under golvet ser ut som nytt så troligen beror skadorna på gamla läckage som inte finns längre och sådant som jag rättat till som tex en trappa som ledde in regnvatten i en vägg och liknande fel
funderingar.
nu har jag grävt ur allt jord och bytt de cyllar och liknande i stommen som varit dåliga och undrar hur jag ska komma vidare, i dagsläget finns inget golv eller regelverk bara några bärlinor från murstocken ut mot ytterväggarna
skulle vilja ha någon slags krypgrund och ett isolerat bjälklag och funderar på att använda någon sorts ekofiber-isolering. i pelletsform och någon sorts trossbottenskivor vad är lämpligt?
det går inte att få så djup grund då berget kommer upp ca 50cm nedanför cyllen i större delen av huset.
i ett rum ligger cyllen lagd direkt på en bergklack som går in i rummet ,där blir inte många cm luft under golvet. hur gör jag där, plast mot berget?
cementmuren som blivit gjuten på grundstenarna gör att det skulle innebära ganska mycket jobb att skapa mer ventilering om det skulle behövas, allt verkar dock mycket torrt året runt inne nu i grunden
ventilationen nu är ett 10x10cm ventilationhål per vägg ,har tänkt att bygga ca 1 meter långa trätunnlar från dom för att skapa en jämnare tempraturväxling under golvet
cyllarna är 5" stockar och grundstenarna går ut en bit från väggen vilket gör att det vore enklast att regla upp golvet med 40x120 reglar blir det för dåligt isoleringsmässigt?
bakgrund.
Har ett 1,5 plans timmerhus som stått på platsen sen sent 1800tal, tillbyggt med trapphus i början av 1900talet då man okså inredde övervåningen som inte var bebodd innan, grunden bestod av mullbänk som var igenfyllt med massa sten och sand lera jord etc. upp till golvbrädorna under i stort sett hela bottenvåningen.
det fanns okså en liten jordkällare med lucka från farstun, den var byggd i en ca 160cm djup bergsskreva under huset
cyllar och golvplankor var delvis ruttna och insektsangripna sedan mycket länge tillbaks men nu ser allt väldigt torrt ut, man ser också att virke i reparationer som gjorts på 20talet under golvet ser ut som nytt så troligen beror skadorna på gamla läckage som inte finns längre och sådant som jag rättat till som tex en trappa som ledde in regnvatten i en vägg och liknande fel
funderingar.
nu har jag grävt ur allt jord och bytt de cyllar och liknande i stommen som varit dåliga och undrar hur jag ska komma vidare, i dagsläget finns inget golv eller regelverk bara några bärlinor från murstocken ut mot ytterväggarna
skulle vilja ha någon slags krypgrund och ett isolerat bjälklag och funderar på att använda någon sorts ekofiber-isolering. i pelletsform och någon sorts trossbottenskivor vad är lämpligt?
det går inte att få så djup grund då berget kommer upp ca 50cm nedanför cyllen i större delen av huset.
i ett rum ligger cyllen lagd direkt på en bergklack som går in i rummet ,där blir inte många cm luft under golvet. hur gör jag där, plast mot berget?
cementmuren som blivit gjuten på grundstenarna gör att det skulle innebära ganska mycket jobb att skapa mer ventilering om det skulle behövas, allt verkar dock mycket torrt året runt inne nu i grunden
ventilationen nu är ett 10x10cm ventilationhål per vägg ,har tänkt att bygga ca 1 meter långa trätunnlar från dom för att skapa en jämnare tempraturväxling under golvet
cyllarna är 5" stockar och grundstenarna går ut en bit från väggen vilket gör att det vore enklast att regla upp golvet med 40x120 reglar blir det för dåligt isoleringsmässigt?
Hej Loy,
Det finns ganska mycket på forumet om bjälklag i gamla hus så kör en sökning. Det är ett pyssel, vi har gjort några så jag vet, vi gjorde tre bjälklag med varierande isoleringsdjup på 150- 170-195 mm. Man får anpassa till de förutsättningar man har och trixa med lösningar runt grundstenar.
Det finns ganska mycket på forumet om bjälklag i gamla hus så kör en sökning. Det är ett pyssel, vi har gjort några så jag vet, vi gjorde tre bjälklag med varierande isoleringsdjup på 150- 170-195 mm. Man får anpassa till de förutsättningar man har och trixa med lösningar runt grundstenar.
ja sant att det går att variera ,meckit men det får bli så. har ju redan sökt men just när det gäller blälklag och grunder så är det lite så att det intressangta försvinner i mängden.. har inte hittat något just om hur man gör när man har 4cm luft mellan berg och trossbotten som det är på en yta av ca 4 kvm i min kåk, vill ju inte bygga in mer fel än nödvändigt
Allt går, det gäller att välja lösning.Loy skrev:
Jag har ett gammalt 1800tals hus som jag började renovera för två år sedan.
Min renovering började med att vi hade lite dålig lukt i kök och toalett. Vi rev ut allt vad bjälklag hette för att börja om. Ett jättejobb men fullt genomförbart. Du har gjort precis som mig, du har lagat syllarna, grävt ut och nu står du inför val av modell på golv. Vi körde på krypgrund och isolering med sprutad ekofiber.
Det finns många vägar att gå men jag valde att göra så här:
Urgrävning, sänkte jordnivån inne i huset med 80cm rakt över. För att inte få torkande jord som trillade in i grunden samt underminera husets sidor (rasar gör det inte för huset står ju på hörnplintar) byggde jag stödmurar på insidan. Dessa hade två funktioner. Dels att hålla jorden ute så den inte rasade in samt ha något att ställa bjälklaget på. Jag kunde nämligen inte fästa mitt bjälklag i syllarna då jag blev tvungen att försöka sänka golven (dålig takhöjd).
Jag grävde en fåra som jag fyllde med makadam och lade armering i. Sen byggde jag en enkel gjutform av direklaminerad spånskiva (sån de gör kökskåp av), den behöver inte behandlas för att betongen ska släppa. Sen var det bara att blanda betong och gjuta. Det tog en stund. Sen när fundamentet var härdat och klart började jag mura med 19x19x59 lecablock. Två rader på höjden. Sen när det var gjort kunde bjälklagen påbörjas. När ramen för bjälklaget var klar och innan bottnarna skulle läggas lades en markduk under och sen fyllde vi utsidan av murarna runt om med lecakulor, kapillärbrytande sort. Dessa lade vi även på bottnen under hela bjälklaget.
Bottnen på bjälklaget gjorde vi med råspont, löst liggande. Många använder skivmaterial som asfaboard osv men det gjorde inte jag. En skiva som blivit fuktpåverkad mister oftast sin form men råspont är stabilare. En smaksak kanske. Jag är en råspontnisse
Jag lade vindpapp i bjälklaget och sen tätade jag kanterna på bjälklaget med takpapp som vi lagt under bärlinan för bjälklaget. På så sätt blev det ett fuktspärrande skikt och även dragspärr på samma gång. Vindpappen från väggen överlappades med takpappen från bjälklaget för bästa täthet. Detta gäller att vara extremt noggrann med för minsta lilla defekt genererat golvdrag sen.
Ang din ide med 45x120 regel. Det kan säkert gå men du får ha många stödpunkter för att inte få det svajigt. Sen är det lite för lite isolering tycker jag. Det ska gå fint med 195mm tjockt men jag byggde i 45x220 rakt över. Blev hyggligt stabilt även i ett hörn där jag ville ha ingången till krypgrunden och inte kunde sätta stöd.
Sen var det bara att sprutisolera bjälklaget med ekofiber. I mitt fall gamla tidningar som återanvänts. Funkar kanon och kliar inget. Kan hanteras med händerna. Jag gick över och handpackade isolering ganska tajt i skrymslen och vrår där sprutan inte kom åt. Sånt har man igen när det är kallt ute. Sen var det att lägga nytt trägolv ovanpå.
Det finns säkert miljoner fel i vad jag gjort men jag vet att det är intressant att höra hur andra gjort innan man själv sätter kofoten i sitt egna ruckel
Jag funderade LÄNGE på hur jag skulle göra innan jag skred till verket. Jag gjorde i princip allt utom själva isoleringssprutandet själv. Jag är lite stolt över att ha gjutit fundament och murat mur med mindre än 10mm i nivåskillnad på i stort sett merparten av bottenvåningen på första försöket jag någonsin gjort en sådan manöver. Ett lecablock fick jag gå på för att sänka lite för att bjälklaget skulle linjera. Förarbetet med mätning, använding av laser och ännu mer mätning gav resultat. Det är i förarbetet man ser bra slutresultat oftast.Märk nu väl att detta är en lösning JAG valde med hänsyn till mitt hus. Många tyckte till exempel att jag var GALEN som inte lade plast på marken under bjälklaget. Jag ska erkänna att det var en fråga jag nötte mina sargade hjärnceller med i minst en vecka innan jag satte ner foten och gjorde mitt val.
Var fick jag mina ideer ifrån?
När jag tog över huset gjorde jag en besiktning. Eller egentligen två. En som Anticimex gjorde och de rek förstås en dyr, elslukande avfuktare. De är inte kloka, det är det jag tänker säga om det. Nummer två var en man från Nääs byggnadsvård som gjorde en rejäl genomkoll av mitt hus och skrev protokoll samt tog minst 150 bilder, han kröp på vinden och under golv mm. Det kostade en slant men all deras telefonrådgivning är gratis så när jag stötte på ett problem kunde jag ganska enkelt bolla problemet med honom och när jag började riva mailade jag honom foton på hur det framskred och därefter kunde han ge mig relevanta tips.
Ang hur mycket luft du behöver under golvet är ju knappast skrivet i sten. Vill du kunna krypa under golvet för att inspektera, ja då får du ju anpassa efter det men jag kan säga att mitt golv som jag rev ut inför renovering var dåligt på ETT ställe, där det legat i jord. Allt det andra var torrt. Jag hade i det utsprungliga golvet inte ett ställe som var mer än 15-20cm under men det räckte. Går det inte att ha mer luft så får du vara glad över att du HAR luft under. Tror du kan vara nöjd med det.
Hoppas detta kan ge dig något i dina funderingar.
tackar för ett långt och intressant svar, jag har börjat tänka om om att ha 120 i golvet för ganska många säger att det är för tunt. vill ju bra isolering men gärna ha någon chans att krypa lite i grunden för att se hur det ser ut. men man kan ju göra en kompromiss ,tex en gång med lite mer utrymme att krypa på såklart. hur mycket ventilation har du i din grund?
lekakulorna på marken är de till som fuktbuffert då?
lekakulorna på marken är de till som fuktbuffert då?
Jag har precis kryphöjd, man får åla sig runt på rygg under golven men det GÅR att inspektera om man verkligen måste. Inget för folk med klaustrofobi. Ventilationen är inget som är speciellt utformat. Det drar så det blåser i håret under huset. På ena sidan är det ganska tätt men under storarumsgolvet är det mer "öppet" och där är det ganska mycket mer drag.Loy skrev:
Ang tjocklek på bjälklaget så förstår jag din önskan om att ha möjlighet att kunna se in och inspektera men samtidigt ska du ju leva med dina golv länge. Kalla golv är inte skoj och jag kan säga att nu när det är -18 ute är inte våra tjocka bjälklag direkt "varma". Vågar inte tänka på om jag hade haft 10cm mindre isolering, då hade det varit kallt...
Lecakulorna har en fuktavvisande effekt men även lite isolerande även om den aspekten är sparsam i sammanhanget. Möss och skadedjur är tydligen heller inte direkt förtjusta i lecakulor, vet inte varför dock. Mössen trivs på andra ställen i huset istället (läs vinden).
En möjlighet om det är stört omöjligt att få in bjälklaget och få rimlig frigång är ju att höja huset 20cm, ett murblock. Det låter komplicerat, men är inte alls omöjligt. Var med och höjde ett hus 60cm. Det tar en del tid, men det är relativt lätt att göra när man har golven upprivna, svårt att göra senare. Det är ett rejält ingrepp, men kan delvis kompenseras genom att man höjer marknivån lite utanför.
Ingreppet förutsätter ju också att det finns en grund man kan mura vidare på.
Principen är den att man gör urtag för husdomkraften och höjer ett par centimeter i taget och pallar upp med plank- och brädstumpar. Sen murar man upp muren till rätt höjd men sparar gluggar för domkraften för nedsänkningen. Domkraften kan man köpa på Överskottsbolaget för 400kr (20tons).
Ingreppet förutsätter ju också att det finns en grund man kan mura vidare på.
Principen är den att man gör urtag för husdomkraften och höjer ett par centimeter i taget och pallar upp med plank- och brädstumpar. Sen murar man upp muren till rätt höjd men sparar gluggar för domkraften för nedsänkningen. Domkraften kan man köpa på Överskottsbolaget för 400kr (20tons).
Hilife: mycket intressant läsning om hur du gjorde. Står inför samma val och har tänkt precis som du. Rev just upp bjälklaget i mitt 150 år gamla hus med torpargrund. Några kommentarer om fuktskador och torpargrund kan här vara på sin plats. Förutsättningarna för min grund är de sämsta. 90% luftfuktighet året runt. Har mätt under lång tid. Kattgluggarna är alldeles för få och för små. Ruttnar trä i denna miljö...JA. MEN, det tar en evinnerlig tid för en stock att ruttna sönder (om den inte ligger an mot jord). På mina 150 år är stockarna ruttna (läs murkna) i botten men bara 1 cm djupt Sedan är stocken kärnfrisk. Inget att oroa sig för överhuvudtaget alltså. Trossbotten kommer att ge sig först men på 150 år är det ju betalt flera ggr om och inget problem att snacka om. Jag börjar tycka att avfuktare är rena rama idiotin. Hur länge kommer man ha tillsyn på en undanstoppad avfuktare. Vad händer tre ägare senare? Utsikterna och kalkylen är urusel. Räknade för skoj skull lite på detta. På 30 år har man i budgetavfuktarsystemet lagt ut över 50 tusen spänn (billig avvfuktare + 2000 kr om året i elkostnad). Sparar man istället dessa kostnader på banken har man tjänat ihop över 100 tusen på dessa trettio år. Tänkt vad det blir på 100 år?
Min frågor är följande. Varför ingen plast? Min idé är att först lägga byggplast på jorden och sedan fylla med ett lager leca (kapillärbrytande). Lecan isolerar lite grann och gör att grunden lättare följer utetemperaturen vilket är bra sommartid eftersom det minskar risken för kondensering då den varma uteluften möter en kall grund.
Mycket jobb att mura upp nu grund innanför grunden. Varför inte lägga nya bärlinor på stenar i grunden som det var gjort tidigare. Man kan väl borra hål i stora stenar och sätta stolpskor eller alternativt gräva ut för betongplint?
Råspont! Abolut. Jag har tänkt samma tanke. Har du sågat bitar som passar mellan bjälklaget. Min tanke var att spika råsponten på bärlinan men det riskerar ju bli mer svajigt. Vad har du för dimension på råsponten? Har du skruvat en bredare planka under bjälklaget som då fungerar som stöd för råsponten?
Jag försöker förstå hur du gjorde med takpappen på kanterna. Bra idé verkar sunt. Det handlar alltså om övergången mellan bjälklaget och ytterväggen?
Min frågor är följande. Varför ingen plast? Min idé är att först lägga byggplast på jorden och sedan fylla med ett lager leca (kapillärbrytande). Lecan isolerar lite grann och gör att grunden lättare följer utetemperaturen vilket är bra sommartid eftersom det minskar risken för kondensering då den varma uteluften möter en kall grund.
Mycket jobb att mura upp nu grund innanför grunden. Varför inte lägga nya bärlinor på stenar i grunden som det var gjort tidigare. Man kan väl borra hål i stora stenar och sätta stolpskor eller alternativt gräva ut för betongplint?
Råspont! Abolut. Jag har tänkt samma tanke. Har du sågat bitar som passar mellan bjälklaget. Min tanke var att spika råsponten på bärlinan men det riskerar ju bli mer svajigt. Vad har du för dimension på råsponten? Har du skruvat en bredare planka under bjälklaget som då fungerar som stöd för råsponten?
Jag försöker förstå hur du gjorde med takpappen på kanterna. Bra idé verkar sunt. Det handlar alltså om övergången mellan bjälklaget och ytterväggen?
Lägger man plast i grunden så möts ju plast och grundstenar. fukten vandrar ut mot kanterna och man får en mer koncentrerad fuktmängd ut mot grunden och upp mot syll och trossbotten. Dessutom så rufsar möss och annat smått omkring och plast är ju ingen match för dom att tugga sönder. Jag är skeptisk mot plast i grunder.
Hej, det är alltid bra att kunna ta del av olika erfarenheter, därför skrev jag hur jag gjort, det är ska inte tas för en sanning utan som en möjlighet. Vad sanningen är får vi se om 20-30 år, om min satsning var rätt eller fel.
Varför ingen plast? Det var en svår fråga att bestämma sig för, ska jag ha plast, eller inte? Det som fick mig att bestämma mig var ett snack med vår inhyrda timmerman. Han kunde det mesta om gamla hus och även om han inte på nått sätt var involverad i mitt bjälklagsbygge tittade han ju på det och hade åsikter. Vi bollade frågan oss imellan och han sa till slut: "jadu, har det varit plast tidigare?" SVAR nej, inte under de dryga 200 år huset stått här. "ok, var det fuktigt innan?" Svar NEJ, endast på några få ställen där bjälklaget legat i jord, annars inget. Det fick bli mitt svar. Det har aldrig legat nån plast där och huset har klarat sig bra.
Syllar och annat var i gott skick även där fukten kommit åt. Därav, ingen plast under vårt hus. Sen fanns det en anledning till. Det har med moderna material att göra. Överallt där jag har rivit i konstruktionen och där det varit stora skador, alla dessa ställen har någon varit tidigare på 60 talet (troligen) och lagt in "moderna material" som Gullfiber/plast mm. Det är där jag har upptäckt problem, ingen annanstans? Det gick att se ett mönster. I mittsektionen av huset hade någon på 60talet gjutit en oarmerat (tack för det) golv i betong. Runt hela detta golv var allt trä i princip BORTA av röta. Bara att byta galet mycket trä just där, där det varit trägolv var det inga problem.
Min erfarenhet - plast i gamla hus - nä - mycket sparsamt isf.
Man kan säkert göra som du säger att lägga de nya bärlinorna på nya stenar som det var tidigare. Jag gjorde ett sånt stort ingrepp och sänkte marknivån så mycket att det hade blivit mycket och stora sten för att stödja bjälklaget. Vi funderade på betongplintar men vi valde att göra som vi gjorde. Min spontana känsla med så höga betongplintar var att bjälklaget inte hade haft samma stabilitet men det är inte fakta, det är en känsla. Min lösning med stödmur är dyrare, krångligare och betydligt mer tidsödande. Jag har dock haft en sak i skallen när jag gjort mina åtgärder, "jag gör dem nu och sen vill jag slippa göra om det". Dvs, jag lägger hellre lite mer jobb när jag väl gör det och kan släppa det sen.
Råsponten lade jag mellan bjälkarna förstås. För att få dem att ligga kvar spikade jag 95x21 plankor under reglarna så brädan bildade en "klack" på varje sida av bjälken. Dessa klackar gick sen utmärkt att lägga råsponten på. Tror jag hade råspont som var 95x17 eller så, är osäker, måste inte vara vare sig kraftigt eller dyrt, den ska hålla upp isoleringen. Sen lade jag vindpapp i facken" som blir i bjälklaget innan vi lade isolering. Det blev iaf VÄLDIGT mycket kapande av råspont, sen lite pusslande att lägga ner dem i facken men det var rätt skoj jobb. Man ska inte slå ihop råsponten, de kan tryckas i varandra men inte fixeras, då kan de röra sig och då håller det bra sades det till mig. Jag har dock spikat i hörnen och nånstans mitt i en lång "lina" med råspont för att de inte skulle vrida sig för hårt. Annars allt ilagt löst och fint.
Takpappen ut mot syllen är lite speciellt. Min byggingenjörs tanke med det var att jag skulle LYFTA huset och lägga pappen under där. Det gjorde jag inte. Jag lät den överlappa väggvindpappen och fäste den i väggen så det inte kunde läcka in kallluft underifrån. Tanken med det var att slippa iskallt golvdrag och i vintras när det var -22 var det visserligen kall men inte pga av golvdraget så nått borde det gjort till det positiva.
Hoppas det klargjorde lite.
Mvh
Hilife
Varför ingen plast? Det var en svår fråga att bestämma sig för, ska jag ha plast, eller inte? Det som fick mig att bestämma mig var ett snack med vår inhyrda timmerman. Han kunde det mesta om gamla hus och även om han inte på nått sätt var involverad i mitt bjälklagsbygge tittade han ju på det och hade åsikter. Vi bollade frågan oss imellan och han sa till slut: "jadu, har det varit plast tidigare?" SVAR nej, inte under de dryga 200 år huset stått här. "ok, var det fuktigt innan?" Svar NEJ, endast på några få ställen där bjälklaget legat i jord, annars inget. Det fick bli mitt svar. Det har aldrig legat nån plast där och huset har klarat sig bra.
Syllar och annat var i gott skick även där fukten kommit åt. Därav, ingen plast under vårt hus. Sen fanns det en anledning till. Det har med moderna material att göra. Överallt där jag har rivit i konstruktionen och där det varit stora skador, alla dessa ställen har någon varit tidigare på 60 talet (troligen) och lagt in "moderna material" som Gullfiber/plast mm. Det är där jag har upptäckt problem, ingen annanstans? Det gick att se ett mönster. I mittsektionen av huset hade någon på 60talet gjutit en oarmerat (tack för det) golv i betong. Runt hela detta golv var allt trä i princip BORTA av röta. Bara att byta galet mycket trä just där, där det varit trägolv var det inga problem.
Min erfarenhet - plast i gamla hus - nä - mycket sparsamt isf.
Man kan säkert göra som du säger att lägga de nya bärlinorna på nya stenar som det var tidigare. Jag gjorde ett sånt stort ingrepp och sänkte marknivån så mycket att det hade blivit mycket och stora sten för att stödja bjälklaget. Vi funderade på betongplintar men vi valde att göra som vi gjorde. Min spontana känsla med så höga betongplintar var att bjälklaget inte hade haft samma stabilitet men det är inte fakta, det är en känsla. Min lösning med stödmur är dyrare, krångligare och betydligt mer tidsödande. Jag har dock haft en sak i skallen när jag gjort mina åtgärder, "jag gör dem nu och sen vill jag slippa göra om det". Dvs, jag lägger hellre lite mer jobb när jag väl gör det och kan släppa det sen.
Råsponten lade jag mellan bjälkarna förstås. För att få dem att ligga kvar spikade jag 95x21 plankor under reglarna så brädan bildade en "klack" på varje sida av bjälken. Dessa klackar gick sen utmärkt att lägga råsponten på. Tror jag hade råspont som var 95x17 eller så, är osäker, måste inte vara vare sig kraftigt eller dyrt, den ska hålla upp isoleringen. Sen lade jag vindpapp i facken" som blir i bjälklaget innan vi lade isolering. Det blev iaf VÄLDIGT mycket kapande av råspont, sen lite pusslande att lägga ner dem i facken men det var rätt skoj jobb. Man ska inte slå ihop råsponten, de kan tryckas i varandra men inte fixeras, då kan de röra sig och då håller det bra sades det till mig. Jag har dock spikat i hörnen och nånstans mitt i en lång "lina" med råspont för att de inte skulle vrida sig för hårt. Annars allt ilagt löst och fint.
Takpappen ut mot syllen är lite speciellt. Min byggingenjörs tanke med det var att jag skulle LYFTA huset och lägga pappen under där. Det gjorde jag inte. Jag lät den överlappa väggvindpappen och fäste den i väggen så det inte kunde läcka in kallluft underifrån. Tanken med det var att slippa iskallt golvdrag och i vintras när det var -22 var det visserligen kall men inte pga av golvdraget så nått borde det gjort till det positiva.
Hoppas det klargjorde lite.
Mvh
Hilife
Jag tycker det verkar sunt och genomtänkt.
Jag håller på att gräva ur men tänkte inte gå så himla djupt. Betongplint eller sten räcker nog för mig. Vad gäller plasten så tänker jag så här:
1) Den ska motverka att markfukt avdunstar i grunden.
2) Markfukten kommer antingen från kapillärkrafter nerifrån grundvatten eller via kondensering av uteluft.
3) Det gör inget att det är springor, hål etc. Det bör faktiskt vara hål så att en eventuell översvämning kan rinna ner. Plasten behöver inte hindra all markfukt från att gå upp i grunden bara en del.
4) Jag tror inte att kapillär markfukt ökar i springor t.ex. invid grunden. Om så vore fallet skulle det tex. vara fuktigare nära en större stens kanter än i områden en bit ifrån stenen eftersom det som är under stenen söker sig mot kanten. Tror inte de fysikaliska krafterna fungerar så. Observera att en en tillfällig och kraftig höjning av grundvattnet är en annan sak.
5) Det borde vara lättare att få bort plasten i efterhand om den visar sig medföra problem än vad det är att få dit den i efterhand.
Det som talar emot är förutom det som anförts tidigare att:
1) Varför skulle markfukt avdunsta från marken när det oftast handlar om att uteluften kondenserar på den kalla markytan?
2) Om jag på plasten lägger ett lager lecakulor så är tanken att dessa ska isolera bort den kalla marken. Vad ska man då med plasten till?
Jag håller på att gräva ur men tänkte inte gå så himla djupt. Betongplint eller sten räcker nog för mig. Vad gäller plasten så tänker jag så här:
1) Den ska motverka att markfukt avdunstar i grunden.
2) Markfukten kommer antingen från kapillärkrafter nerifrån grundvatten eller via kondensering av uteluft.
3) Det gör inget att det är springor, hål etc. Det bör faktiskt vara hål så att en eventuell översvämning kan rinna ner. Plasten behöver inte hindra all markfukt från att gå upp i grunden bara en del.
4) Jag tror inte att kapillär markfukt ökar i springor t.ex. invid grunden. Om så vore fallet skulle det tex. vara fuktigare nära en större stens kanter än i områden en bit ifrån stenen eftersom det som är under stenen söker sig mot kanten. Tror inte de fysikaliska krafterna fungerar så. Observera att en en tillfällig och kraftig höjning av grundvattnet är en annan sak.
5) Det borde vara lättare att få bort plasten i efterhand om den visar sig medföra problem än vad det är att få dit den i efterhand.
Det som talar emot är förutom det som anförts tidigare att:
1) Varför skulle markfukt avdunsta från marken när det oftast handlar om att uteluften kondenserar på den kalla markytan?
2) Om jag på plasten lägger ett lager lecakulor så är tanken att dessa ska isolera bort den kalla marken. Vad ska man då med plasten till?
Redigerat:
Har du naket berg i grunden och det är torrt så kommer du nog inte att få problem. Jag skulle städa undan organiskt material.
Jag var nere och kikade i torpargrunden under vårt hus. I norrhörnet är det bara några centimeter ner till marken och jag hade förväntat mig lite fukt. Men den hundraåriga syllen såg ut som nytt virke. Man häpnar.
De byggde ordentligt förr, på bra grund och med bra material. Därav inga (lämplig svordom) luftspalter, avfuktare eller byggplast.
Jag var nere och kikade i torpargrunden under vårt hus. I norrhörnet är det bara några centimeter ner till marken och jag hade förväntat mig lite fukt. Men den hundraåriga syllen såg ut som nytt virke. Man häpnar.
De byggde ordentligt förr, på bra grund och med bra material. Därav inga (lämplig svordom) luftspalter, avfuktare eller byggplast.
En sak som bryder min hjärna är råsponten som HILIFE skriver om. Vi vet ju att krympning/utvidgning sker på bredden och inte på längden. Läste på nätet att en 95 mm bräda kryper 2 mm när fuktigheten i brädan går från 18 till 10 %. Växlar man upp detta till 4 meter råspont liggandes på tvären skulle det innebära en krympning av 85 mm. Det låter mycket tycker jag. Finns det inget sätt att lägga bräderna på längden i stället, t.ex genom att fästa extra reglar under bjälklaget med i samma riktning som bärlinorna? Eller är det inget att oroa sig för med tanke på att man sätter de löst i varandra.
Ett annat tips är att använda lerklining till att täta i botten i facken och utefter väggar, väldigt smidigt (och billigt) speciellt om det är lite ojämt, och det blir helt tätt, det är viktigt att det inte blåser in i isoleringen. Nackdelen är väl att det måste torka innan man lägger i isolering.
När man ska ha isolering typ ekofiber i bjälklag kan man "fluffa" upp det med en mixer, typ som man har till flytspackel/betong om man vill gjöra det själv.
Jag tror man utan risk kan spika fast råsponten med en spik i varje, det är ju så man fäster dom normalt. Vi hade hela längder 17x95 ändspontat och spikade underifrån med spikpistol men då har vi ganska gott om plats under.
När man ska ha isolering typ ekofiber i bjälklag kan man "fluffa" upp det med en mixer, typ som man har till flytspackel/betong om man vill gjöra det själv.
Jag tror man utan risk kan spika fast råsponten med en spik i varje, det är ju så man fäster dom normalt. Vi hade hela längder 17x95 ändspontat och spikade underifrån med spikpistol men då har vi ganska gott om plats under.
Jo lerklining funkar bra. I det bjälklaget jag just har rivit ut hade man följande skikt (från botten räknat): 1) plank, 2) takspån, 3) mossa och eneris, 4) lera (möjligtvis med halm inblandat), 5) sågspån. Leran var fullständigt tät förutom de ställen där de gått hål i planken.
Har börjat bli tveksam till plast på marken igen. Om man skulle få in vatten ovan plasten kommer den inte leta sig ut helt ock hållet även om man gör hål på de lägsta punkterna. Jag tror jag kör in några lass makadam/singel. De dränerar ju bra samtidigt som de bryter kapillärt. Sedan funderar jag att lägga leca ovanpå. Jag tror nämligen inte det behövs mer än ca 5 cm leca för att få en mjuk temperaturövergång mellan luft och mark. Enligt leverantören för leca krävs det 15 cm tjockt lager för att den kapillärbrytande lecasorten ska bryta kapillärkraften. Den är vaxbehandlad. Hmmm. Hur länge sitter detta vaxskikt kvar kan man ju undra. Nä, först bryter jag kapillärkraften med makadam sedan isolerar jag med vanlig leka. Det blir nog bra. Struntar i plasten eftersom avdunstningen från jorden under dessa lager torde vara minimal.
Har börjat bli tveksam till plast på marken igen. Om man skulle få in vatten ovan plasten kommer den inte leta sig ut helt ock hållet även om man gör hål på de lägsta punkterna. Jag tror jag kör in några lass makadam/singel. De dränerar ju bra samtidigt som de bryter kapillärt. Sedan funderar jag att lägga leca ovanpå. Jag tror nämligen inte det behövs mer än ca 5 cm leca för att få en mjuk temperaturövergång mellan luft och mark. Enligt leverantören för leca krävs det 15 cm tjockt lager för att den kapillärbrytande lecasorten ska bryta kapillärkraften. Den är vaxbehandlad. Hmmm. Hur länge sitter detta vaxskikt kvar kan man ju undra. Nä, först bryter jag kapillärkraften med makadam sedan isolerar jag med vanlig leka. Det blir nog bra. Struntar i plasten eftersom avdunstningen från jorden under dessa lager torde vara minimal.