Hur bestämma byggfaser?
Vårt hus, en mangårdsbyggnad på byns stamfastighet, och ligger på en medeltida bytomt är, enligt länsmuseet, "Uppfört runt 1780". Det är en enkelstuga i två plan, dvs det är kök och (sov)rum på botten, trappa upp och sal och (sov)rum på övervåningen (dessutom inredningsbar kallvind). Det ska, vilket är ganska ovanligt, vara byggt så från början, man ska inte ha byggt till det senare. Någon som har tips om hur man kan se att är byggt i en fas och inte tillbyggt senare?
Så du vill altså veta om din enkelstuga är påhöjd med en våning?
Ofta syns det på handstilen på timringen. Varje timmerman hade sin personliga handstil som naturligtvis påverkas av timmermansbasens och kundens kvalitetskrav och tidens mode men i vissa extremfall kan man rentav urskilja vem av arbetslaget som har huggit vilken knut och bilat vilken vägg.
Oftast brukar man kunna se om hela arbetslaget har bytts ut och kvalitetskraven ändrat. Då kan man anta att det är en tillbyggnad.
Tyvärr kan jag inte alla lokala egenheter i dina trakter men här är några exempel på vad jag skulle titta efter för detaljer i en tvåvånings parstuga i Österbotten när man kan komma åt att titta på timran:
-Man kan titta efter om timmermännen har använt såg för knuthaken. På 1780-talet högg de ofta hela knuten med yxa men en 1800-tals timring kan ha knutar som är uthuggna med yxa mellan två sågskär. Om du tittar noga i knutarna kan du säkert hitta någonstans där yxhugget eller sågskäret har gått några millimeter för djupt så där ser man skillnaden utan att behöva ta isär huset. Om knutarna har varmtand (tröskel) är alltid varmtanden huggen med yxa så då måste man titta på annat håll. Nyare knutar kan sakna varmtand.
-Man kan titta om svärden (gåtarna) i fönsteröppningarna är utförda på samma vis på båda våningarna. Se om fönsteröppningarna är timrade till färdigt mått eller rensågade efteråt. Se hur klöjson (spåret för svärdet) är hugget.
-Man kan titta om väggbandet i den äldre timringen finns kvar i väggen längre ned. I så fall brukar man se spår av diverse inhuggningar som hör ihop med takkonstruktionen men som har jämnats ut någotsånär. Ibland flyttade de upp väggbandet och lade det ovanpå nya timringen.
-Man kan se om båda bjälklagen är timrade på ungefär samma vis.
-På 1700-talet var det vanligt med nakna timmerväggar i bondgårdar så då satte man mycket tid på att bila slätt och utan spretande stickor inomhus. Man använde en något lättare bila än i senare tid och hade mer konvex slipfas på bilan. Bilade med små hugg. Den konvexa slipfasen gjorde att bilan skar in i träet och ut igen på varje hugg. Man försökte bila utan urslag så när fiberriktningen ändrade bytte man arbetsriktning från höger till vänster. Därför brukar växtvridna stockar få ett slags fiskbensmönster.
I senare tid när timret ändå skulle kläs med spännpapper sparade man arbetstid. Högg loss stora spånor med en bila som ofta var litet tyngre och hade planare slipfas så den stannade ofta i träet. Ibland bilade man mothårs och det blev ofta urslag i underkant av stockarna.
Eftersom ni bor i huset antar jag att timran är oåtkomlig för inspektion och då kan man bara gissa om den är påhöjd eller inte.
Ofta syns det på handstilen på timringen. Varje timmerman hade sin personliga handstil som naturligtvis påverkas av timmermansbasens och kundens kvalitetskrav och tidens mode men i vissa extremfall kan man rentav urskilja vem av arbetslaget som har huggit vilken knut och bilat vilken vägg.
Oftast brukar man kunna se om hela arbetslaget har bytts ut och kvalitetskraven ändrat. Då kan man anta att det är en tillbyggnad.
Tyvärr kan jag inte alla lokala egenheter i dina trakter men här är några exempel på vad jag skulle titta efter för detaljer i en tvåvånings parstuga i Österbotten när man kan komma åt att titta på timran:
-Man kan titta efter om timmermännen har använt såg för knuthaken. På 1780-talet högg de ofta hela knuten med yxa men en 1800-tals timring kan ha knutar som är uthuggna med yxa mellan två sågskär. Om du tittar noga i knutarna kan du säkert hitta någonstans där yxhugget eller sågskäret har gått några millimeter för djupt så där ser man skillnaden utan att behöva ta isär huset. Om knutarna har varmtand (tröskel) är alltid varmtanden huggen med yxa så då måste man titta på annat håll. Nyare knutar kan sakna varmtand.
-Man kan titta om svärden (gåtarna) i fönsteröppningarna är utförda på samma vis på båda våningarna. Se om fönsteröppningarna är timrade till färdigt mått eller rensågade efteråt. Se hur klöjson (spåret för svärdet) är hugget.
-Man kan titta om väggbandet i den äldre timringen finns kvar i väggen längre ned. I så fall brukar man se spår av diverse inhuggningar som hör ihop med takkonstruktionen men som har jämnats ut någotsånär. Ibland flyttade de upp väggbandet och lade det ovanpå nya timringen.
-Man kan se om båda bjälklagen är timrade på ungefär samma vis.
-På 1700-talet var det vanligt med nakna timmerväggar i bondgårdar så då satte man mycket tid på att bila slätt och utan spretande stickor inomhus. Man använde en något lättare bila än i senare tid och hade mer konvex slipfas på bilan. Bilade med små hugg. Den konvexa slipfasen gjorde att bilan skar in i träet och ut igen på varje hugg. Man försökte bila utan urslag så när fiberriktningen ändrade bytte man arbetsriktning från höger till vänster. Därför brukar växtvridna stockar få ett slags fiskbensmönster.
I senare tid när timret ändå skulle kläs med spännpapper sparade man arbetstid. Högg loss stora spånor med en bila som ofta var litet tyngre och hade planare slipfas så den stannade ofta i träet. Ibland bilade man mothårs och det blev ofta urslag i underkant av stockarna.
Eftersom ni bor i huset antar jag att timran är oåtkomlig för inspektion och då kan man bara gissa om den är påhöjd eller inte.
Tack för många bra förslag. Ska försöka kolla på dessa. Spontant förefaller "fönsteröppningarna är timrade till färdigt mått" vara något som inte har hänt ...
Medlem
· Västernorrland
· 2 103 inlägg
Interiört finns massor av detaljer man kan se också om övervåningen är lika som nere och det inte är gjort senare än förmodade byggtiden så talar det för att allt är ursprungligt. Viss vaksamhet för att material kan vara återanvänt eller om man nygjort för att få allt lika. Beror på vad som finns bevarat som går att titta på, nästan allt som är hantverksgjort kan ge ledtrådar för den som är kunnig.
Lister, foder, panel , dörrar, fönster, tak- och golvbrädor osv. i princip alla snickeridetaljer; fönsterhakar, dörrlås, spikar; eldstäder och skorsten; väggdekorationer, färgval
Har museet gjort någon dokumentation, eller talat om vad de bygger sin datering på?
Lister, foder, panel , dörrar, fönster, tak- och golvbrädor osv. i princip alla snickeridetaljer; fönsterhakar, dörrlås, spikar; eldstäder och skorsten; väggdekorationer, färgval
Har museet gjort någon dokumentation, eller talat om vad de bygger sin datering på?
Golv, dörrar/dörrbeslag, golvpanel/trösklar och delar av taket ser likadant ut både uppe och nere. Annars har man på 30-40-talen renoverat så det är lite svårt att avgöra. Beslagen är samma slag som finns på Linnés Hammarby (c 1740), typ dessa ... däremot är inte dörrarna det.Räknenisse skrev:
Inte vad jag vet. Kan höra med dem igen. Skifteskartan visar att det legat ett hus där tidigare, men den är rätt sen. Byn ska för övrigt vara "oskiftad" (ligger i vägskäl).Räknenisse skrev:
Redigerat:
En sak som förefaller glasklar är att förstugan har tillkommit i ett senare skede.
Men det har du säkert insett själv.
OT
Har själv haft en gammal f.d. fiskarstuga i Göteborgs skärgård,
som sedan under en period var affär (så kök, vardagsrum och sovrum var på övervåningen).
Där var det lätt att se de olika byggfaserna.
Den ursprungliga lilla stugan var timrad.
Nästa utbyggnad var i stående tretumsplank.
Sedan var en del byggd med reglar.
Och i bjälklagen var det lätt att läsa när det hade renoverats.
Under sågspånsisoleringen låg det tidningspapper för att hålla sågspånet på plats.
I en del var tidningarna från 1915 med krigsrubriker och minsprängningar.
I en annan del var tidningarna daterade 1935, med uppladdningen inför 2:a världskriget.
Men det har du säkert insett själv.
OT
Har själv haft en gammal f.d. fiskarstuga i Göteborgs skärgård,
som sedan under en period var affär (så kök, vardagsrum och sovrum var på övervåningen).
Där var det lätt att se de olika byggfaserna.
Den ursprungliga lilla stugan var timrad.
Nästa utbyggnad var i stående tretumsplank.
Sedan var en del byggd med reglar.
Och i bjälklagen var det lätt att läsa när det hade renoverats.
Under sågspånsisoleringen låg det tidningspapper för att hålla sågspånet på plats.
I en del var tidningarna från 1915 med krigsrubriker och minsprängningar.
I en annan del var tidningarna daterade 1935, med uppladdningen inför 2:a världskriget.
Jo, vi har funderat på att ta bort förstugan som i alla fall är fuktskadad. Men den är praktisk så den får vara kvar =)
Hittade julkort från 1944 (eller -41) i vindens isolering, vilket passar bra med en tidigare renoveringsperiod, så då hände det förmodligen en del (pärlspont i köket t ex). Gården hade två uthus på vardera sidan om mangårdsbyggnaden en gång i tiden, måste sett pampigt ut (vi har hittat syllstenarna). Nu ligger uthuset mittemot istället ...
Hittade julkort från 1944 (eller -41) i vindens isolering, vilket passar bra med en tidigare renoveringsperiod, så då hände det förmodligen en del (pärlspont i köket t ex). Gården hade två uthus på vardera sidan om mangårdsbyggnaden en gång i tiden, måste sett pampigt ut (vi har hittat syllstenarna). Nu ligger uthuset mittemot istället ...
Man kan ju gissa att gårdsplanen kan ha varit mer eller mindre kringbyggd förr i tiden. Det var vanligt i synnerhet på större bondgårdar som inte låg i någon byklunga. Med lokala variationer givetvis.
Mellan uthusen stängde man ofta för med plank så att all trafik in och ut måste gå igenom portlidret.
Mellan uthusen stängde man ofta för med plank så att all trafik in och ut måste gå igenom portlidret.
På frågan vad museet vet om åldern, kan meddelas att åldern har satt utifrån skrivna källor till "omkring 1780". Det finns ingen byggnadsinventering gjord i området.