Hur är bottenplattan gjuten ?
Kan man se hur en gammal bottenplatta har gjutits ?
Har ett hus byggt 1933 som står på granitgrund i suterräng (hela området är rent berg), husets källare är i form av en rektangel, och mitt i denna"rektangel" går 1st bärande vägg (murad tegel) som går parallelt med "rektangelns långsida". Vid 3 dörröppningar kan man se en spricka som går parallelt i väggens riktning och överensstämmer med den bärande väggens yttermått.
Vad jag behöver få veta är om bottenplattan gjöts efter det att granitgrunden restes och om den bärande mittväggen då murades upp på bottenplattan, eller om ytterväggar samt bärande vägg gjordes först och om bottenplattan sen gjöts i.
Någon som kan gammal 30-tals byggteknik ?
Har ett hus byggt 1933 som står på granitgrund i suterräng (hela området är rent berg), husets källare är i form av en rektangel, och mitt i denna"rektangel" går 1st bärande vägg (murad tegel) som går parallelt med "rektangelns långsida". Vid 3 dörröppningar kan man se en spricka som går parallelt i väggens riktning och överensstämmer med den bärande väggens yttermått.
Vad jag behöver få veta är om bottenplattan gjöts efter det att granitgrunden restes och om den bärande mittväggen då murades upp på bottenplattan, eller om ytterväggar samt bärande vägg gjordes först och om bottenplattan sen gjöts i.
Någon som kan gammal 30-tals byggteknik ?
Troligen är det du ser i källaren bara ett gjutet golv!
Med den beskrivning du ger av huset "granitgrund..." tror jag att man varit försiktig med anv av cement (=betong).. Dyrt på den tiden!
Med den beskrivning du ger av huset "granitgrund..." tror jag att man varit försiktig med anv av cement (=betong).. Dyrt på den tiden!
Hmmmm...?
Stämmer mina misstankar då att själva golvet gjöts efter det att ytterväggar och bärande mittvägg (av tegel) var rest ? I garaget är bottenplattan c:a 50 cm tjock med sprängsten som är lös under när jag tittar ned i inspektions-shaktet runt avloppet (lucka på 60 x 40 cm), avloppet ligger där under bottenplattan mot sprängstenen.
Stämmer mina misstankar då att själva golvet gjöts efter det att ytterväggar och bärande mittvägg (av tegel) var rest ? I garaget är bottenplattan c:a 50 cm tjock med sprängsten som är lös under när jag tittar ned i inspektions-shaktet runt avloppet (lucka på 60 x 40 cm), avloppet ligger där under bottenplattan mot sprängstenen.
ja, dina misstankar stämmer nog. Vad jag förstår så var det rätt vanligt att man reste själva husets ytterväggar samt hjärtvägg först och gjöt golvet i källaren efteråt.
Byggaren har beskrivit vårt hus rätt bra (byggt 1936-37 i Sthlm). Kakan i källaren slår man sönder med en hammare. Visst finns det vissa platser där det är hårdare och tjockare, men oftast är den mellan 1-3 cm tjock, och mycket sparsten under.
Köp en reklylfri gummiklubba på Jula och provslå. Det kan nästan vara kul, för i vissa fall har det underliggande lagret sjunkt litegrann så du har luft direkt under plattan.
SWEHJO på forumet har en skön bok från 40-talet där man beskriver just ovannämnda byggteknik. Har du tur så publicerar han kanske lite bilder....
Byggaren har beskrivit vårt hus rätt bra (byggt 1936-37 i Sthlm). Kakan i källaren slår man sönder med en hammare. Visst finns det vissa platser där det är hårdare och tjockare, men oftast är den mellan 1-3 cm tjock, och mycket sparsten under.
Köp en reklylfri gummiklubba på Jula och provslå. Det kan nästan vara kul, för i vissa fall har det underliggande lagret sjunkt litegrann så du har luft direkt under plattan.
SWEHJO på forumet har en skön bok från 40-talet där man beskriver just ovannämnda byggteknik. Har du tur så publicerar han kanske lite bilder....
Blir ännu mera osäker nu.
Vet att t.ex trappan utanför huset gjöts efter principen "procentning" där man slängde i en massa sprängsten med lite betong ovanpå. Men tjocklecken på 50cm betong vid rensbrunnen i garaget tyder på "bunkergjutning" av bottenplattan. Huset är byggt på rejäla grejor, alla hantverkare svär ve och förbannelse över det sega virket som är minst 30 mm tjockt, kådrikt så att tigersågarna slits ut, balkarna är 4 x 9 tum ,bärande plank är på 2 ggr 2 tum osv, källargolvet har vi inte gett oss på än, men det är i "nyskick" trots 70 år gammalt, enda nackdelen är att det är väl kallt på sommaren så att det blir sjöblött av kondens.
Vet att t.ex trappan utanför huset gjöts efter principen "procentning" där man slängde i en massa sprängsten med lite betong ovanpå. Men tjocklecken på 50cm betong vid rensbrunnen i garaget tyder på "bunkergjutning" av bottenplattan. Huset är byggt på rejäla grejor, alla hantverkare svär ve och förbannelse över det sega virket som är minst 30 mm tjockt, kådrikt så att tigersågarna slits ut, balkarna är 4 x 9 tum ,bärande plank är på 2 ggr 2 tum osv, källargolvet har vi inte gett oss på än, men det är i "nyskick" trots 70 år gammalt, enda nackdelen är att det är väl kallt på sommaren så att det blir sjöblött av kondens.
TN-Funkis! Tjockleken vid rensbrunne behlver inte alls tyda på det du tror. I mitt 30-talshus i sthlm har jag också en renslucka i järn (med en rensbrunn under) i källargolvet och där det set ut som plattan är extremt tjock. Men låt dig inte luras av det. I mitt fall var det bara just runt rensluckan som det var så tjockt. Man hade helt enkelt gjutit ner en liten "låda" just runt rensluckan. På de ställen där jag bilat i källargolvet på andra ställen var det mellan 3 och 10 cm tjockt. Jag tror man la ner avloppsrören, fyllde med sten och sen gjöt man tunnt ovanpå. Eftersom man ville ha en rensbrunn fyllde man inte med sten just runt denna och därmed ser det ut som kakan är väldigt tjock runt omkring. Riktigt säker är man dock inte förrän man kört igång med bilmaskinen... Jag har flera rum kvar att bila upp och oroar mig själv för tjockleken ibland. Mest oroar jag mig dock för att hela huset ska krascha ihop när man bilar bort källargolvet...
Aha, eftersom flera här har bilat upp källargolv i 30-tals hus, fanns det armeringsjärn hos er eller var det bara "påslängd betong"?
Anledningen till frågan är att jag försökte spåra gammalt gjutjärnsavlopp med en metalldetektor, men det tjöt i princip överallt på golvet. I avsaknad av en bra avloppsritning ( originalet stämmer ej med verkligheten), finns det något tips på hur man kan spåra avloppsrör när det förekommer armeringsjärn ?
Anledningen till frågan är att jag försökte spåra gammalt gjutjärnsavlopp med en metalldetektor, men det tjöt i princip överallt på golvet. I avsaknad av en bra avloppsritning ( originalet stämmer ej med verkligheten), finns det något tips på hur man kan spåra avloppsrör när det förekommer armeringsjärn ?
Armerings-vahettereförnåt-järn? Nänä, stål verkar också varit en lyxvara på 30-talet. Däremot var nog eternit billigt ;D
Stenhårt Stockholmsberg 1 millimeter under betongen:
http://www.fasting65.se/byggdagbok/dagboken/maj/kallare_500/IMG_0952.jpg
...fast oftast var det lera och sparsten:
http://www.fasting65.se/byggdagbok/dagboken/maj/kallare_500/IMG_0944.jpg
Stenhårt Stockholmsberg 1 millimeter under betongen:
http://www.fasting65.se/byggdagbok/dagboken/maj/kallare_500/IMG_0952.jpg
...fast oftast var det lera och sparsten:
http://www.fasting65.se/byggdagbok/dagboken/maj/kallare_500/IMG_0944.jpg
Och jag sällar mig till Synpunkters och Fasting65s kommentarer som också är i samklang med den bok från 30-40-talet som jag har. Schakta rent där huset ska stå, bygg källarväggar, gjut låda kring blivande rensbrunnen för avloppet, lägg in avloppet och gjut sedan golvet. Om jag inte missminner mig finns inte heller armering med i källargolvsarbetsbeskrivningen i den boken. Och jag har det inte i mitt hus fr 36 (som bilas upp just nu)...
Tror jag ska avlägga besök på vårat biblotek ( som inte har lagts ner än .....).
Swehjo:s bok är högintressant, får man fråga om författaren, förlag och utgivningsår ?
En annan sak som slår mig när ni bilar så det ryker, vilka "nya" matrial använder ni när ni ersätter det gamla ? Det är ju ganska lätt att man tar något "modernt" matrial som sen inte går ihop med 30-talets konstruktion, tänker då på alla trådar om ny isolering där det är lätt att få olika fuktproblem med mera.
Swehjo:s bok är högintressant, får man fråga om författaren, förlag och utgivningsår ?
En annan sak som slår mig när ni bilar så det ryker, vilka "nya" matrial använder ni när ni ersätter det gamla ? Det är ju ganska lätt att man tar något "modernt" matrial som sen inte går ihop med 30-talets konstruktion, tänker då på alla trådar om ny isolering där det är lätt att få olika fuktproblem med mera.
Vi lade avloppsrören i en grusbädd som vi sedan gjöt igen. Inget fancy. Hade inte ork, tid, lust att bygga om källaren enligt moderna principer med isolering, dränering, armering, golvvärme och gudvetallt.
Här är en till i klubben tunn bottenplatta utan armering! Kåken byggd -39. Hade en kaka finbetong överst ca 5 cm sedan en fulbetong uppblandad med diverse sten ca 10-15 cm. Under det var det lera (gammal sjöbotten).
När jag återfyllde försökte jag följa alla konstens regler med markduk, dränerande gruslager, isolering och betong. Har inte märkt någon fuktvandring än, men det har nog att göra med att golvvärmen inte är inkopplad än... (Jag har ett rum kvar att göra i vår.)
När jag återfyllde försökte jag följa alla konstens regler med markduk, dränerande gruslager, isolering och betong. Har inte märkt någon fuktvandring än, men det har nog att göra med att golvvärmen inte är inkopplad än... (Jag har ett rum kvar att göra i vår.)
"Småstugebygge genom eget arbete, Gör-det-själv-bok för villabyggare, Instruktionsbok sammanställd av Stockholms stads Fastighetskontors Småstugebyrå"
Tryckår är 1963 men bilderna, tekniska lösningar och arbetsbeskrivningar doftar betydligt mer 30-tal så det torde vara ett nytryck...
Nä, inget ISBN-nummer :
Tryckår är 1963 men bilderna, tekniska lösningar och arbetsbeskrivningar doftar betydligt mer 30-tal så det torde vara ett nytryck...
Nä, inget ISBN-nummer :
Måste bara flika in och säga att i min kåk från -50 så gick det fortare stora delar att köra med spett än med bilmaskin då maskinen mest gjorde damm medan med spettet kunde man bryta loss större ytor. Ca 3cm gjutning på stenkross. Och mina avloppsrör är av betong och inte gjutjärn. Gjutjärn är det i stående stammar.
Vad är för / nackdelar med att ev bara bila de delar av bottenplattan där avloppet går ?
(stor källare = mycket stenskrot och problemen med att magasinera alla grunkor)
Sen finns det visst s.k "relining" ( man drar in en typ av epoxyslang i gamla avloppet som sen pumpas upp under högt tryck, -ska enl uppgift hålla i 50 år till...?)
(stor källare = mycket stenskrot och problemen med att magasinera alla grunkor)
Sen finns det visst s.k "relining" ( man drar in en typ av epoxyslang i gamla avloppet som sen pumpas upp under högt tryck, -ska enl uppgift hålla i 50 år till...?)