Höja befintlig takhöjd inomhus

[Elofen]

Vi bor i en västkuststuga från 80-talet (L-form, enplansvilla) med källare och tanken är att vi ska bygga ut (eller bygga nytt) de närmsta åren.

Vi behöver mer yta (har flera barn) och eftersom vi vill bygga om huset så att det får ett gammalt utseende är tanken att göra ett taklyft och bygga på en våning till.

Min fråga är om det i samband med taklyftet är möjligt att höja innertakshöjden på nedervåningen? Idag är den standard 2.40 m men det vore bra om man kunde höja till ca 2.80 m. Är det byggteknisk möjligt att höja innertakshöjden 40 cm vid ett taklyft? Någon som vet? Högre takhöjd skulle hjälpa till för att få huset att kännas äldre vid ombyggnaden.

Helst vill vi inte bygga helt nytt, eftersom det är ett ärvt hus som vi tycker mycket om och källaren är praktisk. Att flytta är heller inget alternativ eftersom vi har en jättefin strandtomt på en udde, svårt att hitta ett bättre läge.

Tacksam för svar!

 

[Åsa Lund]

Det korta och tråkiga svaret är nej.
Det är svårt att öka takhöjden på bottenplan.

 

[heimlaga]

Allt går men det är inte ekonomiskt rimligt.

Att bygga nytt lösvirkeshus på den gamla stenfoten och källaren är enda tekniskt rimliga lösningen som jag kan komma på och det är dyrt.
Timmerhus går bra att lyfta och lägga till ett stockvarv nedtill för att få mera takhöjd men elementhus och många moderna lösvirkeshus håller inte ihop då man lyfter.

 

[prototypen]

Det går.
Takstolarnas hanbjälke är ju det som håller innertaket, tar man bort takstolen så är det fritt uppåt.
Sedan om det går att skarva på resvirket så det håller för höjning och påbyggnad av en våning till återstår att se.

Protte

 

[Elofen]

Tack för att ni svarat! Min sambo säger också att det antagligen är omöjligt utan att bygga nytt. Han är själv duktig på att snickra och har byggt lösvirkeshus från grunden. Hade hoppats att någon hade varit galen nog att testa med gott resultat .

 

[Elofen]

Det går.
Takstolarnas hanbjälke är ju det som håller innertaket, tar man bort takstolen så är det fritt uppåt.
Sedan om det går att skarva på resvirket så det håller för höjning och påbyggnad av en våning till återstår att se.

Protte

Tack för svar! Det låter ju faktiskt lite hoppfullt... Frågan är då om en västkuststuga från 80-talet kan hålla för en skarvning och en våning till? Hoppas det. Kanske kan man anlita en byggnadskonstruktör (heter det så?) som kan räkna på hållfastheten för ett befintligt hus. Kan ju vara bra att veta innan man gör ett taklyft

 

[Henningelvis]

Tack för svar! Det låter ju faktiskt lite hoppfullt... Frågan är då om en västkuststuga från 80-talet kan hålla för en skarvning och en våning till? Hoppas det. Kanske kan man anlita en byggnadskonstruktör (heter det så?) som kan räkna på hållfastheten för ett befintligt hus. Kan ju vara bra att veta innan man gör ett taklyft

Jag antar att ni redan har kollat max. byggnadshöjd enligt detaljplan och att det finns utrymme för både en våning till plus 40 cm extra på befintligt hus. Annars är det prio 1 innan konstruktör.

 

[sunqan]

Jag antar att ni redan har kollat max. byggnadshöjd enligt detaljplan och att det finns utrymme för både en våning till plus 40 cm extra på befintligt hus. Annars är det prio 1 innan konstruktör.

@Elofen glöm inte heller strandskyddsdispens.

 

[Elofen]

@Elofen glöm inte heller strandskyddsdispens.

Bra att du nämnde detta! Vi bor på landet utanför detaljplan, men bygglov och strandskyddsdispens måste vi ju få klart innan vi kan börja. Får kolla med kommunen vad som gäller. Men kan det inte vara bra att låta en byggnadskonstruktör kolla om det ens är möjligt innan vi skickar in ritningar till kommunen?

Vi har även funderingar på att ta hjälp av en arkitekt med intresse för gamla hus för att ombyggnaden ska bli riktigt bra och som vi har tänkt oss. Kanske arkitekten har kontakt med en duktig byggnadskonstruktör?

Snickare ska få bygga en hel del, för vi har inte tiden att göra allt själva, men tanken är att sambon får bygga takkupor, glasverandor och ett torn på huset om det går att lösa detta med snickarna på ett smidigt sätt.

 

[sunqan]

Bra att du nämnde detta! Vi bor på landet utanför detaljplan, men bygglov och strandskyddsdispens måste vi ju få klart innan vi kan börja. Får kolla med kommunen vad som gäller. Men kan det inte vara bra att låta en byggnadskonstruktör kolla om det ens är möjligt innan vi skickar in ritningar till kommunen?

Vi har även funderingar på att ta hjälp av en arkitekt med intresse för gamla hus för att ombyggnaden ska bli riktigt bra och som vi har tänkt oss. Kanske arkitekten har kontakt med en duktig byggnadskonstruktör?

Snickare ska få bygga en hel del, för vi har inte tiden att göra allt själva, men tanken är att sambon får bygga takkupor, glasverandor och ett torn på huset om det går att lösa detta med snickarna på ett smidigt sätt.

Det bästa är att fråga kommunen först, det kostar inget. Det är t.ex inte säkert att ni ens kan få dispens från strandskyddet.

 

[Elofen]

Det bästa är att fråga kommunen först, det kostar inget. Det är t.ex inte säkert att ni ens kan få dispens från strandskyddet.

Tack för tipset, det ska vi göra!

Hela tomten, ca 9000 kvm (inklusive ängen) är klassad som tomtmark och den går ända ner till sjön. Vi sökte bygglov och strandskyddsdispens för ett garage för några år sedan och då kollade vi upp det.

Precis vid strandkanten finns det kvar en gammal sommarstuga som egentligen skulle ha rivits när nuvarande hus byggdes. Kan det vara till vår fördel att det lilla huset står kvar när vi vill bygga ut?

Kan man i en första etapp börja med att bygga ut mindre än 30% av husets storlek utan att söka bygglov? Behöver man söka strandskyddsdispens även för det?

 

[justusandersson]

Tänk på att du har att göra med två olika lagar, som inte nödvändigtvis är samspelta. Plan- och bygglagen när det gäller byggandet och Miljöbalken när det gäller strandskyddet. Börja med att kolla förutsättningarna för strandskyddsdispens. Om det är möjligt tycker jag ni ska kontakta en arkitekt som är den som har bäst förutsättningar att komma på en bra lösning på era behov. De flesta arkitekter har konstruktörer som de samarbetar med. Lite större arkitektkontor har egna konstruktörer anställda.

 

[Nötegårdsgubben]

Hela tomten, ca 9000 kvm (inklusive ängen) är klassad som tomtmark

Enligt vilken lagstiftning då? Det här är besvärlig materia, men jag gissar att vi pratar skatterättsligt här, att det är en fastighet med typkod 220. Det är inte detsamma som att hela fastigheten är tomtmarksklassad enligt strandskyddsreglerna.

Att det står ett hus på fastigheten som det finns ett rivningsföreläggande på är inte till er fördel. I praktiken innebär det att nuvarande bygglov inte är uppfyllt (även om frågan är preskriberad; i den mån ett rivningsföreläggande i ett strandskyddsärende preskriberas, svartbyggen gör det inte), så det är snarare ett problem än en fördel.

Nu verkar det ju till slut komma vissa lättnader i dagens drakoniska strandskyddsregler, kanske är ni hjälpta av dem, men om ni behöver dispens från strandskyddet annars (snarare än att det är upphävt) är nog möjligheterna att få bygglov högst begränsade.

 

[justusandersson]

I samband med strandskyddsdispenser förekommer ett begrepp som heter tomtplats. Det brukar vara utritat på en karta och är det område som man får privatisera. Det är bara inom det området som hemfridsbegreppet gäller. Strandskyddsreglerna finns i kapitel 7 i Miljöbalken. Paragraf 17 har följande lydelse: "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förbuden i 15 § inte ska gälla kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas
1. inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter, och
2. inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens." Uppfyller ni de kraven bör ni få dispens.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag tror iofs. att 7:18 c p. 1 är ett viktigare lagrum i frågan, men låt oss hoppas att TS inte fastnar i strandskyddsträsket, utan bara behöver slåss mot byggnadstekniska utmaningar.