Hjälp! Garagetaket rasade in...
Vi har ett suterränghus med vidbyggt garage där taket fungerar som altan. Nu är det så att nedersta lagret av taket på insidan har rasat ner!! Konstruktionen verkar vara följande:
1: Gjutform har byggts.
2: Ett ca 4 cm lager underbetong har gjutits (oarmerad).
3. Träullit-plattor (för isolering) har lagts i den delvis våta betongen.
4. Ett bärande lager (armerat) har gjutits uppepå med vattentät betong enligt byggnadsritning (inget ytterligare tätskikt).
När vi flyttade in för 11 år sedan fanns synliga sprickor i undertaket och kalkutfällningar, dock har allt verkat vara stabilt. För två veckor sedan hängde en taklampa i bara trådarna och vi såg att taket mer och mer liknade en hängmatta (bilen har fått stå ute sedan dess). I förrgår rasade nedersta betonglagret ner och det mesta av träulliten. Man kunde se att träulliten fläckvis lagts i för torr betong och hade således inte fäst. Avsaknad av armering i underbetongen har troligtvis lett till sprickor och på grund av att underlagret inte varit förankrat uppåt så har det trillat ner. Fukt har säkert också haft inverkan då träulliten verkar vara mindre hård och lite "fnulig" på sina ställen.
Strax efter att vi flyttade in lade vi på ett tätskikt och klinkers på altanen vilket gjort att fukt inte har kunnat tränga in (sedan dess).
Ser man i backspegeln så verkar byggnadskonstruktionen vara redigt bristfällig (avsaknad av armering nederst, träullit lagd i för torrt bruk, ingen ytterligare förankring av undertak uppåt, avsaknad av tätskikt). Men det kanske var så man byggde 1975?
Nu till den egentliga frågan; vad göra nu?
Träulliten behöver ersättas med någon isolering för att undvika kondens när betongplattan är kall vintertid. Man skulle kunna tänka sig att fästa isodrän i taket och sedan någon slags takskiva/våtrumsskiva. Problemet är att taket är mycket ojämt p.g.a. "gjutskägg" som bildats mellan träullitplattorna. Annan lösning skulle kunna vara något slags isolerskum som man sprutar på och försöker få jämnt så att takskivor kan skruvas på. Känns dock som att skum stänger in eventuell framtida fukt. Man vill väl låta betongen "andas" neråt då tätskikt finns ovanpå, eller?
Någon som har erfarenheter av liknande eller bra tips?
1: Gjutform har byggts.
2: Ett ca 4 cm lager underbetong har gjutits (oarmerad).
3. Träullit-plattor (för isolering) har lagts i den delvis våta betongen.
4. Ett bärande lager (armerat) har gjutits uppepå med vattentät betong enligt byggnadsritning (inget ytterligare tätskikt).
När vi flyttade in för 11 år sedan fanns synliga sprickor i undertaket och kalkutfällningar, dock har allt verkat vara stabilt. För två veckor sedan hängde en taklampa i bara trådarna och vi såg att taket mer och mer liknade en hängmatta (bilen har fått stå ute sedan dess). I förrgår rasade nedersta betonglagret ner och det mesta av träulliten. Man kunde se att träulliten fläckvis lagts i för torr betong och hade således inte fäst. Avsaknad av armering i underbetongen har troligtvis lett till sprickor och på grund av att underlagret inte varit förankrat uppåt så har det trillat ner. Fukt har säkert också haft inverkan då träulliten verkar vara mindre hård och lite "fnulig" på sina ställen.
Strax efter att vi flyttade in lade vi på ett tätskikt och klinkers på altanen vilket gjort att fukt inte har kunnat tränga in (sedan dess).
Ser man i backspegeln så verkar byggnadskonstruktionen vara redigt bristfällig (avsaknad av armering nederst, träullit lagd i för torrt bruk, ingen ytterligare förankring av undertak uppåt, avsaknad av tätskikt). Men det kanske var så man byggde 1975?
Nu till den egentliga frågan; vad göra nu?
Träulliten behöver ersättas med någon isolering för att undvika kondens när betongplattan är kall vintertid. Man skulle kunna tänka sig att fästa isodrän i taket och sedan någon slags takskiva/våtrumsskiva. Problemet är att taket är mycket ojämt p.g.a. "gjutskägg" som bildats mellan träullitplattorna. Annan lösning skulle kunna vara något slags isolerskum som man sprutar på och försöker få jämnt så att takskivor kan skruvas på. Känns dock som att skum stänger in eventuell framtida fukt. Man vill väl låta betongen "andas" neråt då tätskikt finns ovanpå, eller?
Någon som har erfarenheter av liknande eller bra tips?
Medlem
· Västernorrland
· 10 632 inlägg
Personligen så tror jag taket är för tungt och tunt så det sviktar. De gillade betong förr men idag hade man kanske inte gjort det i det materialet på det där lilla garaget?
Har letat efter diffusionsöppet isolerskum men kan inte hitta någon sådan produkt på marknaden.Någon som känner till något sådant?
Ett alternativ skulle kunna vara stenullsmarkskiva som är lite mer medgörlig än isodrän. Kanske skulle man kunna få den att sitta rätt så tätt mot den skrovliga betongen om man sätter skruvar tätt och sedan sätter fibergips/minerit-skivor under.
Ett alternativ skulle kunna vara stenullsmarkskiva som är lite mer medgörlig än isodrän. Kanske skulle man kunna få den att sitta rätt så tätt mot den skrovliga betongen om man sätter skruvar tätt och sedan sätter fibergips/minerit-skivor under.
Jsg tycker att det ser ut som att träulliten har fäst. Har den inte delat på sig? Men det kan ju vara bilden som luras.
Men att isolera invändigt i en konstruktion som är tät på utsidan kommer att medföra att den blir fuktig.
Men att isolera invändigt i en konstruktion som är tät på utsidan kommer att medföra att den blir fuktig.
Ja, det stämmer att träulliten fäst bra i överbetongen. Dock hade den inte fäst speciellt bra i det ca 4 cm tjocka lagret underbetong som utgjorde innertaket. Detta lager var inte alls förankrat uppåt mer än där det delvis hade fäst i träulliten. Dessutom var detta understa lager helt oarmerat vilket gjorde att de sprickor som uppstod hade förödande konsekvenser för detta understa skikt.
Förstår inte varför man inte lagt in ett armeringsnät. Är "lekman" här men så mycket förstår jag att utan armering får man sprickor och att då sprickor väl uppstått så finns inget som håller ihop det. Dessutom borde armeringsnätet varit förankrat med annan armering uppåt i översta lagret konstruktionsbetong. Hur kunde men bygga på detta sätt med gott samvete?
Förstår inte varför man inte lagt in ett armeringsnät. Är "lekman" här men så mycket förstår jag att utan armering får man sprickor och att då sprickor väl uppstått så finns inget som håller ihop det. Dessutom borde armeringsnätet varit förankrat med annan armering uppåt i översta lagret konstruktionsbetong. Hur kunde men bygga på detta sätt med gott samvete?
Det finns (eller snarare fanns) märken från skivskarvarna i taket efter skivorna som gjutformen byggdes av. Därför tror jag att man gjutit nedersta lagret och sedan lagit i träulliten i det våta lagret. Det syns dock tydligt i de nerfallna betongbitarna att på vissa ställen har det fungerat som tänkt medan på andra ställen har man troligtvis väntat för länge av någon anledning och träulliten har inte sjunkit ner i betongen som redan börjat stelna. Träulliten har bara lämnat avtryck i vissa områden (i underbetongen), medan den har fastnat bättre i andra.
Underbetong? Undrar om dem inte putsat taket i garaget?
Här är mitt lösning
1. Riv ned allt till bärande betonglagret.
2. Isolera med samma metod som att isolera en källarvägg inifrån med slålreglar och isoleringsskivor. OBS! utan plastfolie.
3. Gipsa.
Stickan
1. Riv ned allt till bärande betonglagret.
2. Isolera med samma metod som att isolera en källarvägg inifrån med slålreglar och isoleringsskivor. OBS! utan plastfolie.
3. Gipsa.
Stickan
Precis, det var ungefär så jag tänkte! Men en komplikation är "gjutskägget" på ca 2x3 cm som syns på bild 2 och 3. Möjligtvis kan man skära till isolerskivor så att de precis passar in mellan dessa spår och så att de ligger som originalskivorna i träullit. Alternativt skulle man kunna slipa ner skägget men det känns som ett riktigt hästjobb. Frågan är väl lite hur noga man behöver vara? Hur viktigt är det att det inte blir någon luftspalt över isolerskivorna på grund av de ojämnheter som finns? Känns som att ifall luftspalt uppstår så finns också risk för kondens, men här känner jag att jag är ute på hal is och har dåligt på fötterna. Tänkte att om man fäster skivorna och gödslar med skruv så skulle man ändå kunna få rätt så bra anliggning.
Stålreglar skulle vara optimalt för att sedan kunna skruva upp gips alt. fibercement, men underlaget är ju så ojämnt så det känns som att reglarna skulle deformeras så fort man började skruva fast dem. Kanske skulle det räcka att jämna till med en diamantkopp i vinkelslipen just där reglarna ska sitta? Här finns dock en överhängande risk för nackspärr ;-), det blir ju rätt så många meter som behöver slipas plant.
Finns det giraffslip med diamantskivor?
Stålreglar skulle vara optimalt för att sedan kunna skruva upp gips alt. fibercement, men underlaget är ju så ojämnt så det känns som att reglarna skulle deformeras så fort man började skruva fast dem. Kanske skulle det räcka att jämna till med en diamantkopp i vinkelslipen just där reglarna ska sitta? Här finns dock en överhängande risk för nackspärr ;-), det blir ju rätt så många meter som behöver slipas plant.
Finns det giraffslip med diamantskivor?
Det räcker kanske att knacka bort "gjutskägget".
Om isoleringen skall ligga an betongtaket eller om det går bra med en luftspalt vet jag ej.
Det som är styrande är avståndet mellan betongtaket och överkanten på fönstren.
Det är inte mycket som skall fästas i taket. Det mesta fästs i väggarna beroende på spännvidden.
Se ett liknande exempel http://www.europrofil.se/system/undertak/fribarande-undertak
Stickan
Om isoleringen skall ligga an betongtaket eller om det går bra med en luftspalt vet jag ej.
Det som är styrande är avståndet mellan betongtaket och överkanten på fönstren.
Det är inte mycket som skall fästas i taket. Det mesta fästs i väggarna beroende på spännvidden.
Se ett liknande exempel http://www.europrofil.se/system/undertak/fribarande-undertak
Stickan
Tack för den länken! Informativt!
Var nere och mätte precis och lagret med betong+träullit = 75 till 80 mm tjockt. Detta gör att det skulle kunna fungera bra med 70 mm stålregel i en fribärande konstruktion. Kommer troligtvis lägga isoleringen dikt an mot betongtaket för att undvika luftspalt så gott som det går. Enligt följande länk (https://www.isover.se/isolera-kallarvagg-inifran) kan man även lägga isolering ovanför (bakom) reglarna för att undvika köldbryggor. Gör man så får man kanske nöja sig med 45 mm stålreglar som man bygger som en kombination av fribärande och nedpendlat undertak eftersom spännvidden är några meter.
Att knacka ner gjutskägget är troligtvis den minst arbetsintensiva och dammfria metoden. Borde fungera bra med bilningshammare och en bred mejsel. Jobbigast blir nog att få loss den kvarsittande träulliten och att få ner resten av betongen som inte är sprucken (4-5 m2). Tänker mig att man kanske kan såga upp spår med betongkap och sedan bända lite så att det kommer ner. Kanhända att träulliten lossnar någorlunda enkelt om man bilar lite lagom intensivt. Tänkte också att en barkspade kanske gör jobbet...?
Var nere och mätte precis och lagret med betong+träullit = 75 till 80 mm tjockt. Detta gör att det skulle kunna fungera bra med 70 mm stålregel i en fribärande konstruktion. Kommer troligtvis lägga isoleringen dikt an mot betongtaket för att undvika luftspalt så gott som det går. Enligt följande länk (https://www.isover.se/isolera-kallarvagg-inifran) kan man även lägga isolering ovanför (bakom) reglarna för att undvika köldbryggor. Gör man så får man kanske nöja sig med 45 mm stålreglar som man bygger som en kombination av fribärande och nedpendlat undertak eftersom spännvidden är några meter.
Att knacka ner gjutskägget är troligtvis den minst arbetsintensiva och dammfria metoden. Borde fungera bra med bilningshammare och en bred mejsel. Jobbigast blir nog att få loss den kvarsittande träulliten och att få ner resten av betongen som inte är sprucken (4-5 m2). Tänker mig att man kanske kan såga upp spår med betongkap och sedan bända lite så att det kommer ner. Kanhända att träulliten lossnar någorlunda enkelt om man bilar lite lagom intensivt. Tänkte också att en barkspade kanske gör jobbet...?
Det är klokt att utgå från principerna för isolering av en källarvägg. Du bör fundera över var den fuktiga inomhusluften kondenserar om du lägger isoleringen dikt an mot betongtaket....
Jag skulle snarare säga att du ska ha en ventilerad luftspalt mellan isoleringen (som utförs med isodrän) och betongtaket. På så vis ventilerar du ut den fukt som annars riskerar att kondensera mot betongtaket. I övrigt är det helt rätt att använda stålreglar och gips.
Ett tips är att du lånar boken "få bukt med fukt" på biblioteket som går igenom, frågan är nämligen vad som hände när ni satte tätskikt på utsidan av betongen, det skulle kunna vara så ni även hindrade inifrån kommande fukt att transporteras genom betongen och ventileras bort på ovansidan.
Min poäng är att det inte verkade finnas större problem efter 30 år med den ursprungliga konstruktionen, men 10 år efter er åtgärd så är läget annorlunda. Det kan vara värt att fundera lite kring innan man åtgärdar.
Jag skulle snarare säga att du ska ha en ventilerad luftspalt mellan isoleringen (som utförs med isodrän) och betongtaket. På så vis ventilerar du ut den fukt som annars riskerar att kondensera mot betongtaket. I övrigt är det helt rätt att använda stålreglar och gips.
Ett tips är att du lånar boken "få bukt med fukt" på biblioteket som går igenom, frågan är nämligen vad som hände när ni satte tätskikt på utsidan av betongen, det skulle kunna vara så ni även hindrade inifrån kommande fukt att transporteras genom betongen och ventileras bort på ovansidan.
Min poäng är att det inte verkade finnas större problem efter 30 år med den ursprungliga konstruktionen, men 10 år efter er åtgärd så är läget annorlunda. Det kan vara värt att fundera lite kring innan man åtgärdar.
Tack, bra boktips, ska kolla om jag hittar den boken!
Redan när vi flyttade in (innan taket tätskiktades utifrån) så fanns tydliga sprickor och sättningar i underbetongen, det var bara en tidsfråga när det skulle rasa ner. Tätskiktet är diffusionsöppet men vattentätt (Höganäs tätslamma FB3). Det ursprungliga problemet var att det läckte in i garaget...
Avsikten var att stoppa nedbrytningen (karbonatiseringen) av betongen genom att lägga på ett tätskikt och naturligtvis att få tätt.
Enligt byggnadsritningen ska det bärande lagret vara vattentät K300 betong. Det kanske det var några år men med tiden bildas troligtvis mikrosprickor etc. vilket får sina konsekvenser. Tror inte att man bygger betongtak utan tätskikt i dagens läge...
Intressant att du förespråkar luftspalt. Den ursprungliga konstruktionen hade ingen luftspalt (betong+träullit+betong), fast å andra sidan kan man väl säga att fukt inifrån knappast kunde komma in i konstruktionen.
Vet inte om jag tänker rätt här men om man har fibercement/fiberbetong-skivor under reglarna så borde man kunna få det rätt så tätt. Typ latexfog runt om och i alla skarvar. Kan det fortfarande komma in fuktig luft då?
Isodrän har jag tänkt på men då att skivorna skulle ligga dikt an vilket blir svårt att uppnå då skivorna är relativt inflexibla och taket ojämnt. Men om man ska ha luftspalt är det ju en annan femma!
Spontant känns det som att en luftspalt tillåter en "större" mängd fuktig luft att kondensera. Avsaknad av luftspalt = ingen cirkulation (d.v.s. ingen påfyllning av ny fuktig luft) = mindre kondens, eller?
Redan när vi flyttade in (innan taket tätskiktades utifrån) så fanns tydliga sprickor och sättningar i underbetongen, det var bara en tidsfråga när det skulle rasa ner. Tätskiktet är diffusionsöppet men vattentätt (Höganäs tätslamma FB3). Det ursprungliga problemet var att det läckte in i garaget...
Avsikten var att stoppa nedbrytningen (karbonatiseringen) av betongen genom att lägga på ett tätskikt och naturligtvis att få tätt.
Enligt byggnadsritningen ska det bärande lagret vara vattentät K300 betong. Det kanske det var några år men med tiden bildas troligtvis mikrosprickor etc. vilket får sina konsekvenser. Tror inte att man bygger betongtak utan tätskikt i dagens läge...
Intressant att du förespråkar luftspalt. Den ursprungliga konstruktionen hade ingen luftspalt (betong+träullit+betong), fast å andra sidan kan man väl säga att fukt inifrån knappast kunde komma in i konstruktionen.
Vet inte om jag tänker rätt här men om man har fibercement/fiberbetong-skivor under reglarna så borde man kunna få det rätt så tätt. Typ latexfog runt om och i alla skarvar. Kan det fortfarande komma in fuktig luft då?
Isodrän har jag tänkt på men då att skivorna skulle ligga dikt an vilket blir svårt att uppnå då skivorna är relativt inflexibla och taket ojämnt. Men om man ska ha luftspalt är det ju en annan femma!
Spontant känns det som att en luftspalt tillåter en "större" mängd fuktig luft att kondensera. Avsaknad av luftspalt = ingen cirkulation (d.v.s. ingen påfyllning av ny fuktig luft) = mindre kondens, eller?
Bra att tätskiktet är diffusionsöppet.
Ja, om inte annat så uppstår med tiden otätheter där fuktig luft kommer upp.. Du ska i vart fall undvika organiskt material i din innertakkonstruktion där du kan få mikrobiell påväxt (mögel).
Jag tror du kan vara behjälpt av ett samtal till isodräns support - de är väldigt hjälpsamma. Det kan också vara till hjälp att diskutera frågeställningen med t.ex. JAPE.
Helst skulle du inte isolera alls om man ska var helt ärlig, utan lagt det på ovansidan - men det är ju för sent nu.
Ja, om inte annat så uppstår med tiden otätheter där fuktig luft kommer upp.. Du ska i vart fall undvika organiskt material i din innertakkonstruktion där du kan få mikrobiell påväxt (mögel).
Jag tror du kan vara behjälpt av ett samtal till isodräns support - de är väldigt hjälpsamma. Det kan också vara till hjälp att diskutera frågeställningen med t.ex. JAPE.
Helst skulle du inte isolera alls om man ska var helt ärlig, utan lagt det på ovansidan - men det är ju för sent nu.