Jag har en liten vvc-pump till varmvattencirkulationen i min villa. Den går att ställa in pumphastigheten steglöst. Jag funderar nu på om det är någon skillnad på att ha hög hastighet eller låg hastighet på pumpen (flödet). Blir det någon skillnads i förluster (=kostnader) på olika hastigheter?
 
Jag skulle köra den på lägsta hastigheten, mindre pumpenergi samt mindre förluster, alt köra den på timer..
 
  • Gilla
fremax
  • Laddar…
Mindre pumpenergi är jag med på. Förbrukningen är dock ytterst liten på en så liten pump, så skillnaden per år kan inte vara många kronor.

Jag funderar dock på om det går att räkna ut optimalt vattenflöde? Jag tänker att när vattnet rör sig långsamt (lågt flöde) kyls det av mycket och det som kommer tillbaka till varmvattenberedaren (VVB) har tappat mycket energi och måste värmas upp många grader igen. Eftersom flödet är lågt är det en liten mängd nerkylt vatten som kommer tillbaka till VVB. När vattnet rör sig fort (högt flöde) hinner vattnet inte kylas av lika mycket och det som kommer tillbaka till varmvattenberedaren (VVB) har tappat mindre energi och behöver bara värmas upp några grader. Eftersom flödet är högt blir det dock mycket mer vatten som kommer tillbaka till VVB.

Lågt flöde: In till VVB kommer en liten mängd vatten som har kylts mycket, tappat många grader.
Högt flöde: In till VVB kommer en stor mängd vatten som bara har kylts av några få grader.

Vilket drar mest energi om man vill höja temperaturen på vatten till en viss temperatur (t.ex. 55 grader). Öka temperaturen på en liten mängd vatten många grader eller öka temperaturen på en stor mängd vatten ett par få grader?
 
Redigerat:
Värmeförlusten från dina varmvattenledningar beror (i princip) endast på rörtemperaturen i förhållande till rörets omgivningstemperatur. Flödet spelar ingen roll så länge man tittar på en enskild del av rörsystemet.
Vid ett lågt vvc-flöde kommer temperaturen falla längs slingan, därmed blir förlusterna lägre eftersom rörtemperaturen i snitt kommer att vara lägre än ifall vvc-flödet vore högt.

Men vvc-kretsen finns ju där av en anledning, och det är att tillhandahålla varmt vatten vid tappställena. Låter man vattnet svalna genom att ha ett onödigt lågt flöde är ju syftet förfelat.

Dessutom finns det normer som föreskriver att temperaturen i slingan aldrig får understiga 50 °C för att motverka legionella.

Den inställning som uppfyller normerna och ger lägst värmeförlust blir därför högsta pumphastighet tillsammans med den temperaturinställning för varmvattnet som ger en returtemperatur på 50 °C. Totalt sett lägst energikostnad (värme + pumpel) kan dock bli ett mellanting mellan högsta och lägsta pumphastighet. För att kunna räkna ut det behöver man veta fler detaljer, t ex rörsystemets längd och hur varmvattenberedningen görs.
 
Skulle kört den på timer, stäng av tex på natten, och kör den på morgonen och em/kväll..
 
Hmm, inte helt lätt att förstå hur det här med förluster fungerar :rolleyes:

Vi genererar varmvatten med en bergvärmepump (VP) i en separat varmvattenberedare (varmvatten tank). Det går att ställa in VP på varmvattendrift Ekonomi eller Komfort. Ekonomi innebär att varmvattnet tillåts bli lite svalare innan varmvattenproduktionen startar jämfört med Komfort.

På min bifogade bild ser ni längderna och dimensionen på rören för VVC, 2+14+18 = 34 m varmvattenmatning och lika lång cirkulationsledning tillbaka med två fördelare på vägen till olika tappställen.

Jag kör på timer och låg hastighet på pumpen i dag. fyra timmar på morgonen och fem timmar på kvällen. Jag funderar dock på om man skulle kunna köra VVC hela tiden och vad det ungefär skulle kosta per år?

Schematisk illustration av rörlängder och dimensioner för varmvattencirkulation från förråd till hus.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.