Hasopor
Hej.
Vi har ett hus på Gotland med sk. torpargrund, där vi nu fyllt grunden med Hasopor (skumglas) Vi har bytt ut en del reglar i grunden som var sedan gammalt angripna av strimmig trädgnagare. Sen har vi gjort rent i grunden som var torr och fin, och fyllt på ca 55 cm med Hasopor. Grunden är invändigt isolerad mot yttermuren det är uppfyllt t.o.m. regelverket. Det ligger ingen ångspärr under Hasoporen enligt anvisning.
Nu skall det läggas ett massivt trägolv i stugan. Det jag undrar är om någon har erfarenhet om man skall lägga en ångbroms mellan Hasopor och golv, eller om det skall vara utan någon broms eller väv?
Jag har inte fått några klara svar från tillverkare eller arkitekt som rekommenderade tekniken.
Vi har ett hus på Gotland med sk. torpargrund, där vi nu fyllt grunden med Hasopor (skumglas) Vi har bytt ut en del reglar i grunden som var sedan gammalt angripna av strimmig trädgnagare. Sen har vi gjort rent i grunden som var torr och fin, och fyllt på ca 55 cm med Hasopor. Grunden är invändigt isolerad mot yttermuren det är uppfyllt t.o.m. regelverket. Det ligger ingen ångspärr under Hasoporen enligt anvisning.
Nu skall det läggas ett massivt trägolv i stugan. Det jag undrar är om någon har erfarenhet om man skall lägga en ångbroms mellan Hasopor och golv, eller om det skall vara utan någon broms eller väv?
Jag har inte fått några klara svar från tillverkare eller arkitekt som rekommenderade tekniken.
Grund fylld med Hasopor (skumglasgrus) bygger på att alla skikt är diffusionsöppna, har jag förstått. Så ingen väv eller sånt mellan grus och trägolv och ingen lack eller plastmatta på trägolven, givetvis, för att ev fukt (det handlar ju inte om vatten...) ska kunna vandra vidare. Jag ska just bygga en liten stuga (typ attefallshus 30kvm) och tänker göra en sån grundlösning. Dock tror jag att jag lägger en skiva träfiberull på gruset, mellan golvreglarna, innan bräderna. Viktigt att se till att det blir vindtätt där vägg möter mur, så det inte blir golvdrag! Jag ska isolera huset med träfiberskivor.
Tror att det fungerar både med och utan ångbroms.
Normalt vad jag förstått ska det inte behövas ngn ångbroms, utan all fukt ska kunna vandra fritt. Det förutsätter ett obehandlat trägolv där fukten också kan vandra.
Har dock sett att man ibland också har sagt att det kan vara bra att lägga ett lager lera/lerbruk på Hasoporen. Vet inte om det är jämförbart med ångbroms, men i stort sett. Leran fungerar som buffert, och utjämnar fuktvariationer, men stoppar ingen fuktvandring.
Gamla torpargrunder hade i vart fall ingen ångbroms, och det verkar ju ha fungerat ok. Åtminstone om fuktbelastningen från grunden inte varit för stor. Har ert hus haft den lösningen utan att ta skada så bör allt vara lugnt.
Normalt vad jag förstått ska det inte behövas ngn ångbroms, utan all fukt ska kunna vandra fritt. Det förutsätter ett obehandlat trägolv där fukten också kan vandra.
Har dock sett att man ibland också har sagt att det kan vara bra att lägga ett lager lera/lerbruk på Hasoporen. Vet inte om det är jämförbart med ångbroms, men i stort sett. Leran fungerar som buffert, och utjämnar fuktvariationer, men stoppar ingen fuktvandring.
Gamla torpargrunder hade i vart fall ingen ångbroms, och det verkar ju ha fungerat ok. Åtminstone om fuktbelastningen från grunden inte varit för stor. Har ert hus haft den lösningen utan att ta skada så bör allt vara lugnt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 776 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 776 inlägg
Jag håller med, ingen ångbroms men trärent golv. Värst utsatta är ju ändå åsarna (reglarna) som ligger i hasoporen.
Nu är Hasoporen på plats. Ca 55 cm. Vi fick en container med 30 kubik.
4 man med kärror och vi fick allt på plats på 6 timmar.
Golvet är lagt (Gotländsk Kärnfuru) och allt känns mycket bra. Ingen spärr eller broms så att allt kan andas.
Efter vi lagt in skumglaset så värmde vi upp med byggfläkt. Vi lade en plast på för att se om det kom upp någon kondens, men det var helt torrt.
Mycket smidig lösning som jag kan rekommendera vid fyllning av gammal krypgrund.
Tänk på att sätta igen ventiler och att det bör vara runt 50 cm skumglas för att uppnå bra resultat.
4 man med kärror och vi fick allt på plats på 6 timmar.
Golvet är lagt (Gotländsk Kärnfuru) och allt känns mycket bra. Ingen spärr eller broms så att allt kan andas.
Efter vi lagt in skumglaset så värmde vi upp med byggfläkt. Vi lade en plast på för att se om det kom upp någon kondens, men det var helt torrt.
Mycket smidig lösning som jag kan rekommendera vid fyllning av gammal krypgrund.
Tänk på att sätta igen ventiler och att det bör vara runt 50 cm skumglas för att uppnå bra resultat.
B byggaeko skrev:
B byggaeko skrev:
Hej! Ursäkta fråga på gammal tråd osv. Får jag fråga om du har litteratur el dyl att tipsa om för bygge likt det du nämner. Ska göra likt det du beskriver men tycker inte jag hittar mkt liknande beskrivet på nätet.B byggaeko skrev:
Vänligen,
Viktor
Har googlat mig blodigOldboy skrev:
Googla på mullbänk, så är det bara att börja läsa in sig..
Känns dock som det råder lite delade meningar om vissa detaljer i denna lösning. Detaljer som borde kunna vara väldigt avgöra. Vissa kör plastduk på marken under hasoporen, andra inte osv. Är fegis så vill inte göra fel. Är på lag ”plastduk under hasoporen ” för övrigt.Jag kommer inte ha plastduk under.
Mitt resonemang. Hade mullbänk sen tidigare som var fylld med jord, lera, musskit, kolstybb och minst två krossade kakelugnar. Uppskattar att det legat så i några decennier och såväl golvbjälkar som syll mår bra. Därför känner jag mig trygg med att det kommer fortsätta fungera fint med ett mer anpassat material än tidigare.
Sen är det väl alltid så, det beror på. Hur förhållandena ser ut på respektive plats antar jag är vägledande.
Mitt resonemang. Hade mullbänk sen tidigare som var fylld med jord, lera, musskit, kolstybb och minst två krossade kakelugnar. Uppskattar att det legat så i några decennier och såväl golvbjälkar som syll mår bra. Därför känner jag mig trygg med att det kommer fortsätta fungera fint med ett mer anpassat material än tidigare.
Sen är det väl alltid så, det beror på. Hur förhållandena ser ut på respektive plats antar jag är vägledande.
Clas Ohlson skrev:
Visst är det härligt med konsensus! Den klassiska mullbänken bygger på att fukten från grunden kan vandra upp genom golven och ventileras bort med husets ventilation. Det innebär att man ska hålla sig till de gamla välkända och pålitliga materialen och lösningarna. Fukttäta golv, eller inredning som inte tillåter god ventilation mot golvytan, ska man alltså undvika om man inte vill riskera mögelproblem och röta.
Plast under kan möjligtvis vara motiverat om huset ligger i ett område med kraftig markradon.
När det gäller markfukt så är teori, och praktik vad det verkar, att fukten huvudsakligen stannar på den kalla sidan om markisoleringen. Den fukt som vandrar uppåt tas upp av den varma luften på ovansidan, och eftersom varm luft kan hålla mer fukt så blir RH inte farligt hög. Om däremot det finns t ex ett tätskikt ovanför, såsom en plastmatta, så ansamlas fukten och RH riskerar att bli för hög med tiden.
Att veta var gränserna går för en konstruktion är inte helt enkelt. Det beror på hur mycket isolering det är, hur mycket markfukt det är på den specifika platsen, hur tätt golvet är, var i landet huset ligger, vilken geometrisk form huset har, innetemperatur och ventilation. Säkert var det ytterligare en eller annan faktor.
En välutbildad expert/fuktkonsult kan räkna på det.
Så lösningen för en lekman/hemmafixare blir väl oftast en chansning, och då är det tänkbart att plast under poppar upp som en tänkbar "fuktdämpare". Det används ju mot markfukt i krypgrunder. Sedan också som sagt för vilka golvmaterial och vilken inredning man tänker sig.
Gamla hus på landet byggdes på torra platser som inte dög för odling eller bete. Att bygga på blöt mark har man vetat ända sedan människan uppkom att det gör man inte. Det är bara i modern tid och i stadsmiljö som man byggt på all mark, hur olämplig den än är. Det finns säkert ett eller annat undantag, men principiellt kan man nog anta att gamla hus på landet ligger på relativt torr mark. Senare tiders tillbyggnader är inte lika säkra kort, men det beror nog mkt på terrängen och hur stor den torra platsen är. Så, som alltid, det beror på...
Hej! Ja så är det nog ja. Att de specifika förhållandena avgör. Låter det ju lugnt i ditt fall. Tror jag har gynnsamma förhållanden också. Väldränerad mark och läget ligger på en höjd.K KMNelhas skrev:
Frågan är ju om man ska köra hängslen och livrem dock. Finns det i fallet med plast under hasoporen nackdelar? Förutom att plast i sig är kass och att det kostar.
Den klassiska mullbänken bygger på att fukten från grunden kan vandra upp genom golven och ventileras bort med husets ventilation. Det innebär att man ska hålla sig till de gamla välkända och pålitliga materialen och lösningarna. Fukttäta golv, eller inredning som inte tillåter god ventilation mot golvytan, ska man alltså undvika om man inte vill riskera mögelproblem och röta.
Plast under kan möjligtvis vara motiverat om huset ligger i ett område med kraftig markradon.
När det gäller markfukt så är teori, och praktik vad det verkar, att fukten huvudsakligen stannar på den kalla sidan om markisoleringen. Den fukt som vandrar uppåt tas upp av den varma luften på ovansidan, och eftersom varm luft kan hålla mer fukt så blir RH inte farligt hög. Om däremot det finns t ex ett tätskikt ovanför, såsom en plastmatta, så ansamlas fukten och RH riskerar att bli för hög med tiden.
Att veta var gränserna går för en konstruktion är inte helt enkelt. Det beror på hur mycket isolering det är, hur mycket markfukt det är på den specifika platsen, hur tätt golvet är, var i landet huset ligger, vilken geometrisk form huset har, innetemperatur och ventilation. Säkert var det ytterligare en eller annan faktor.
En välutbildad expert/fuktkonsult kan räkna på det.
Så lösningen för en lekman/hemmafixare blir väl oftast en chansning, och då är det tänkbart att plast under poppar upp som en tänkbar "fuktdämpare". Det används ju mot markfukt i krypgrunder. Sedan också som sagt för vilka golvmaterial och vilken inredning man tänker sig.
Gamla hus på landet byggdes på torra platser som inte dög för odling eller bete. Att bygga på blöt mark har man vetat ända sedan människan uppkom att det gör man inte. Det är bara i modern tid och i stadsmiljö som man byggt på all mark, hur olämplig den än är. Det finns säkert ett eller annat undantag, men principiellt kan man nog anta att gamla hus på landet ligger på relativt torr mark. Senare tiders tillbyggnader är inte lika säkra kort, men det beror nog mkt på terrängen och hur stor den torra platsen är. Så, som alltid, det beror på...
Tack för utförligt svar! Har gynnsamt läge. I mitt fall så pratar vi fritidshus som kommer stå kallt på vintern. Det verkar ju vara en ganska viktig faktor som skapar problem i gamla torp med mullbänk osv. Så kanske satsar på att stoppa att vatten tränger upp så gått det går med hjälp av plast. Kommer inte ha plastgolv o grejer så vattnet kommer kunna röra sig.
Den klassiska mullbänken bygger på att fukten från grunden kan vandra upp genom golven och ventileras bort med husets ventilation. Det innebär att man ska hålla sig till de gamla välkända och pålitliga materialen och lösningarna. Fukttäta golv, eller inredning som inte tillåter god ventilation mot golvytan, ska man alltså undvika om man inte vill riskera mögelproblem och röta.
Plast under kan möjligtvis vara motiverat om huset ligger i ett område med kraftig markradon.
När det gäller markfukt så är teori, och praktik vad det verkar, att fukten huvudsakligen stannar på den kalla sidan om markisoleringen. Den fukt som vandrar uppåt tas upp av den varma luften på ovansidan, och eftersom varm luft kan hålla mer fukt så blir RH inte farligt hög. Om däremot det finns t ex ett tätskikt ovanför, såsom en plastmatta, så ansamlas fukten och RH riskerar att bli för hög med tiden.
Att veta var gränserna går för en konstruktion är inte helt enkelt. Det beror på hur mycket isolering det är, hur mycket markfukt det är på den specifika platsen, hur tätt golvet är, var i landet huset ligger, vilken geometrisk form huset har, innetemperatur och ventilation. Säkert var det ytterligare en eller annan faktor.
En välutbildad expert/fuktkonsult kan räkna på det.
Så lösningen för en lekman/hemmafixare blir väl oftast en chansning, och då är det tänkbart att plast under poppar upp som en tänkbar "fuktdämpare". Det används ju mot markfukt i krypgrunder. Sedan också som sagt för vilka golvmaterial och vilken inredning man tänker sig.
Gamla hus på landet byggdes på torra platser som inte dög för odling eller bete. Att bygga på blöt mark har man vetat ända sedan människan uppkom att det gör man inte. Det är bara i modern tid och i stadsmiljö som man byggt på all mark, hur olämplig den än är. Det finns säkert ett eller annat undantag, men principiellt kan man nog anta att gamla hus på landet ligger på relativt torr mark. Senare tiders tillbyggnader är inte lika säkra kort, men det beror nog mkt på terrängen och hur stor den torra platsen är. Så, som alltid, det beror på...
Öppnade vår snart 200åriga mullbänk när ett kök byggdes om, golvet var dåligt och det berodde på tidigare vattenläcka. Men mullbänken är torr torrare torrast trots att det va mitt under en veckas regnande. Tror som Oldboy skriver att det äldre hus som står kvar är byggda på plaster där det inte är stor markfukt. Eller bildas vattensamling, vi beslöt att dränera på baksidan, hade grävt fram stora delar av husets grund, men grävaren sa: det här kommer inte göra skillnad, huset står ju på sand. Finns nog skäl att inte ändra för mycket på denna konstruktion för vår del. Snart 200år och fortfarande torr mullbänk.
Tror dom la ner tid och omsorg när plats för hus valdes, idag är kvm pris för mark styrande på ett sätt det inte va förr, men det gissar jag.
Tror dom la ner tid och omsorg när plats för hus valdes, idag är kvm pris för mark styrande på ett sätt det inte va förr, men det gissar jag.