Hållfasthet vid möbelsnickeri
Hej allesamman!
Jag är väldigt ny till det här med möbelsnickeri men det har snabbt blivit en passion! Det är några saker jag konstant funderar över som ni erfarna kan hjälpa mig med!
Jag oroar mig konstant över möbelns hållfasthet, hur kan jag räkna ut denna? Såg ett klipp på youtube där en gjorde en bänk med hjälp av limfog, hur pass hållbart är detta? Hur mkr mer hållbart blir det om man förstärker fogen med dyckert?
Många möbler byggs ju ofta med plywood och mdf, hur vet jag vad som räcker i meterialtjocklek osv?
Har också läst en del om hur trä rör sig under olika förhållanden och olila fogtekniker är olika lämpliga beroende på fuktighetsgrad osv.. Kan mågon förklara närmre vad jag behöver ha i åtanke? Vill ju helst inte att fogen spricker ellet slår sig över tid!
Med vänlig hälsning,
Sebastian
Jag är väldigt ny till det här med möbelsnickeri men det har snabbt blivit en passion! Det är några saker jag konstant funderar över som ni erfarna kan hjälpa mig med!
Jag oroar mig konstant över möbelns hållfasthet, hur kan jag räkna ut denna? Såg ett klipp på youtube där en gjorde en bänk med hjälp av limfog, hur pass hållbart är detta? Hur mkr mer hållbart blir det om man förstärker fogen med dyckert?
Många möbler byggs ju ofta med plywood och mdf, hur vet jag vad som räcker i meterialtjocklek osv?
Har också läst en del om hur trä rör sig under olika förhållanden och olila fogtekniker är olika lämpliga beroende på fuktighetsgrad osv.. Kan mågon förklara närmre vad jag behöver ha i åtanke? Vill ju helst inte att fogen spricker ellet slår sig över tid!
Med vänlig hälsning,
Sebastian
Redigerat:
Det finns med all säkerhet de som kan detta bra mycket bättre än mig men här ivarjefall några kommentarer.
När det gäller lim så är oftast själva limfogen starkare än virket i sig. Du kan testa genom att limma ihop två träbitar med vanligt vitlim. Slår du sedan isär bitarna så ser du att det inte är limmet som ger efter utan det är träfibrerna som ger med sig. Dyckert, spik eller skruv används alltså oftast inte för att förstärka den färdiga fogen utan de är för det mesta bara till för att hålla samman bitarna medan limmet torkar eller härdar.
"Sagulatorn" är ett användbart hjälpmedel för att beräkna nedböjningen av olika material vid olika belastning.
https://www.woodbin.com/calcs/sagulator/
När det gäller rörelsen så är nog det viktigaste att tänka på att trä rör sig väldigt mycket mer tvärs fibrerna än i längsled. Absolut viktigast är såklart att virket är torrt från början men fukthalten, och därmed rörelsen, kommer ändå att variera med årstiderna beroende på luftfuktigheten i omgivningen. Kraften i dessa rörelser är så pass stor så det går knappast att motverka dem utan det gäller att tänka till och ta hänsyn i konstruktionen.
När det gäller lim så är oftast själva limfogen starkare än virket i sig. Du kan testa genom att limma ihop två träbitar med vanligt vitlim. Slår du sedan isär bitarna så ser du att det inte är limmet som ger efter utan det är träfibrerna som ger med sig. Dyckert, spik eller skruv används alltså oftast inte för att förstärka den färdiga fogen utan de är för det mesta bara till för att hålla samman bitarna medan limmet torkar eller härdar.
"Sagulatorn" är ett användbart hjälpmedel för att beräkna nedböjningen av olika material vid olika belastning.
https://www.woodbin.com/calcs/sagulator/
När det gäller rörelsen så är nog det viktigaste att tänka på att trä rör sig väldigt mycket mer tvärs fibrerna än i längsled. Absolut viktigast är såklart att virket är torrt från början men fukthalten, och därmed rörelsen, kommer ändå att variera med årstiderna beroende på luftfuktigheten i omgivningen. Kraften i dessa rörelser är så pass stor så det går knappast att motverka dem utan det gäller att tänka till och ta hänsyn i konstruktionen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Som gammal hobbymöbelsnickare med hyggliga kunskaper i byggnadsstatik har jag genom årens lopp haft stor nytta av dessa kunskaper. Det är ingen principiell skillnad mellan att hållfasthetsberäkna ett hus eller en möbel. Det är bara dimensionerna som skiljer. @jac skriver flera bra saker att tänka på i sitt inlägg ovan. "Sagulatorn" var dessutom en rolig upplevelse. Tyvärr skiljer sig mått och benämningar mellan Sverige och USA liksom förekomsten av träslag.
Förslag till några allmänna principer. Liksom för husbyggande är det framförallt risken för deformationer som är besvärande.
- Nedböjningen av ett horisontellt placerat material ökar kraftigt med spännvidden. Om du har ett hyllplan med en given vikt på mitten så ger en dubblering av dess längd en 8 gånger så stor nedböjning. Något liknande gäller även för stolpar och ben.
- En horisontellt placerad läkt blir framför allt styvare när man ökar dess höjd.
- Olika träslag har olika hållfasthet. Ek och björk är ca 20 % styvare än fur och gran.
- Plywood har mycket högre böjhållfasthet än olika varianter av spånskiva, inräknat MDF och HDF.
Förslag till några allmänna principer. Liksom för husbyggande är det framförallt risken för deformationer som är besvärande.
- Nedböjningen av ett horisontellt placerat material ökar kraftigt med spännvidden. Om du har ett hyllplan med en given vikt på mitten så ger en dubblering av dess längd en 8 gånger så stor nedböjning. Något liknande gäller även för stolpar och ben.
- En horisontellt placerad läkt blir framför allt styvare när man ökar dess höjd.
- Olika träslag har olika hållfasthet. Ek och björk är ca 20 % styvare än fur och gran.
- Plywood har mycket högre böjhållfasthet än olika varianter av spånskiva, inräknat MDF och HDF.