Grannmedgivande bostadsrättsförening
Hej!
Vi bor i en villa på friköpt tomt.
En sida av vår tomt har tomtgräns mot en bostadsrättsförening som består av ett flertal par/radhus.
Närmast berörda av vår tomtgräns är ett parhus med två st bostadsrätter.
Om vi behöver söka grannmedgivande för bygglov eller liknande i närhet av tomtgräns, är det dessa två berörda bostadsrättsinnehavare vi skall söka medgivande från, eller är det bostadsrättsföreningen vi skall söka medgivande från?
Mvh
Vi bor i en villa på friköpt tomt.
En sida av vår tomt har tomtgräns mot en bostadsrättsförening som består av ett flertal par/radhus.
Närmast berörda av vår tomtgräns är ett parhus med två st bostadsrätter.
Om vi behöver söka grannmedgivande för bygglov eller liknande i närhet av tomtgräns, är det dessa två berörda bostadsrättsinnehavare vi skall söka medgivande från, eller är det bostadsrättsföreningen vi skall söka medgivande från?
Mvh
Från fastighetsägaren, du får ringa till BRF och kolla eller söka upp på nätet vem som äger marken.T Thullen skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 526 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 526 inlägg
Notera att bostadsrättshavarna också har möjlighet att lämna synpunkter på ett bygglov (grannehörande) och rätt att överklaga bygglov och startbesked. Det är bara så att byggnadsnämnderna av praktiska skäl inte brukar jaga rätt på dessa utan nöjer sig med att skicka ett enda brev till bostadrättsföreningen.
Styrelse kan meddela de medlemmarna som berörs av beslutet så att även de kan inkomma med synpunkter.
Grannemedgivande lämnas för vissa bygglovsbefriade åtgärder när man vill vidta den närmare än 4,5 m från gränsen. Gränsen är inte bara fastighetsgränsen utan kan vara t ex gränsen för mark upplåten som bostadrättslägenhet eller mark som nyttjas med nyttjanderätt (det senaste det vanligaste i bostadsrättssammanhang). D v s grannemedgivandet kan behöva lämnas av en bostadsrättshavare. (Om den kommunens medarbetare kan detta är en annan sak, det här är den högre skolan PBL-kunskap.)
Styrelse kan meddela de medlemmarna som berörs av beslutet så att även de kan inkomma med synpunkter.
Grannemedgivande lämnas för vissa bygglovsbefriade åtgärder när man vill vidta den närmare än 4,5 m från gränsen. Gränsen är inte bara fastighetsgränsen utan kan vara t ex gränsen för mark upplåten som bostadrättslägenhet eller mark som nyttjas med nyttjanderätt (det senaste det vanligaste i bostadsrättssammanhang). D v s grannemedgivandet kan behöva lämnas av en bostadsrättshavare. (Om den kommunens medarbetare kan detta är en annan sak, det här är den högre skolan PBL-kunskap.)
Bästa svaret
Det är två olika processer beroende på om det gäller bygglov, eller att bygga bygglovsfritt, ex. attefallshus, eller friggebod.
Om du vill bygga bygglovsfritt så får du göra det utan att blanda in grannar om det är mer än 4,5 m från gränsen. Närmare än så får du bygga om grannen godkänner. Då gäller strikt att det är de lagfarna ägarna av grannfastigheten som skall godkänna. Och jag är nästan säker på att styrelsen räknas som representant för fastigheten i det fallet. För bygglovsfri byggnad nära gränsen har grannar vetorätt. Är det nej, så gäller det.
Om det gäller en bygglovspliktig åtgärd, nära gränsen. Så kommer bygglovsmyndigheten att göra ett grannehörande (det har inget formellt värde om du själv tar in synpunkkter från grannarna). Då skall man INNAN bygglovet hanteras ta in grannehörande, och jag vet att man iallafall ibland tar in det även från boende i flerfamiljshus. Om det är väldigt många så räcker det med annonsering i lämplig dagstidning.
Men detta sköter som sagt myndigheten, om du själv tar in synpunkter så måste myndigheten ändå gå ut och ta in synpunkter.
Detta grannehörande är bara för att få in underlag inför det beslut som skall fattas om bygglovet. Grannar har inte vetorätt. Bygglovet kan godkännas även om alla grannar klagar, och det kan avslås även om alla grannar gillar bygget.
När beslutet är fattat har alla "sakägare" rätt att överklaga beslutet. Grannar är typiskt sakägare, men det har förekommit att någon som brukar rasta sin hund i området har påståtts vara sakägare. Osäker på om det höll i högre instanser.
Om du vill bygga bygglovsfritt så får du göra det utan att blanda in grannar om det är mer än 4,5 m från gränsen. Närmare än så får du bygga om grannen godkänner. Då gäller strikt att det är de lagfarna ägarna av grannfastigheten som skall godkänna. Och jag är nästan säker på att styrelsen räknas som representant för fastigheten i det fallet. För bygglovsfri byggnad nära gränsen har grannar vetorätt. Är det nej, så gäller det.
Om det gäller en bygglovspliktig åtgärd, nära gränsen. Så kommer bygglovsmyndigheten att göra ett grannehörande (det har inget formellt värde om du själv tar in synpunkkter från grannarna). Då skall man INNAN bygglovet hanteras ta in grannehörande, och jag vet att man iallafall ibland tar in det även från boende i flerfamiljshus. Om det är väldigt många så räcker det med annonsering i lämplig dagstidning.
Men detta sköter som sagt myndigheten, om du själv tar in synpunkter så måste myndigheten ändå gå ut och ta in synpunkter.
Detta grannehörande är bara för att få in underlag inför det beslut som skall fattas om bygglovet. Grannar har inte vetorätt. Bygglovet kan godkännas även om alla grannar klagar, och det kan avslås även om alla grannar gillar bygget.
När beslutet är fattat har alla "sakägare" rätt att överklaga beslutet. Grannar är typiskt sakägare, men det har förekommit att någon som brukar rasta sin hund i området har påståtts vara sakägare. Osäker på om det höll i högre instanser.
Redigerat:
Tusen tack för snabba konkreta svar 👍