Golvvärme + 100 mm isolering = riskkonstruktion ?
Håller på att renovera badrummet i bottenvåningen i ett kedjehus från 1974. Bjälklaget består av 100 mm armerad betong, på 100 mm cellplastisolering, på ett underlag av makadam. Makadamlagret verkar inte vara överdrivet kapillärbrytande - det känns fuktigt på de ställen man kommer åt där det är bilat för ny golvbrunn och avlopp.
Badrumsgolvet har tidigare haft svetsad plastmatta men planen planen är att nu lägga klinkers och då skulle ju komforten öka väsentligt med golvvärme. Det har gjorts i många andra hus i området och rekommenderas även av bl a elektrikern och badrumsfirmor som offererar.
Men om man läser om detta t ex hos boverket (sidan 4):
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/grundtips_for_golvvarme.pdf
...så är de väldigt tydliga med att med så tunn isolering riskerar man att skapa omvänd fuktvandring under sommaren och dessutom risk för fuktvandring till andra byggnadsdelar.
Det verkar m a o helt kört om man inte är beredd att bygga in en riskkonstruktion (?)
Badrumsgolvet har tidigare haft svetsad plastmatta men planen planen är att nu lägga klinkers och då skulle ju komforten öka väsentligt med golvvärme. Det har gjorts i många andra hus i området och rekommenderas även av bl a elektrikern och badrumsfirmor som offererar.
Men om man läser om detta t ex hos boverket (sidan 4):
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/grundtips_for_golvvarme.pdf
...så är de väldigt tydliga med att med så tunn isolering riskerar man att skapa omvänd fuktvandring under sommaren och dessutom risk för fuktvandring till andra byggnadsdelar.
Det verkar m a o helt kört om man inte är beredd att bygga in en riskkonstruktion (?)
Jo det borde ju hjälpa mot omvänd fuktvandring på sommaren, men kanske inte mot fuktvandring till omgivande byggnadsdelar. Om / när huset ska säljas måste också de nya ägarna informeras om att värmen måste vara hela året vilket kanske inte kommer att uppfattas som helt optimalt hur energisynpunkt.
Troligen går det nog att få detta att funka i praktiken, men det känns om man ger bort en frispark vid en framtida jordabalksbesiktning, om man med berått mod byggt i strid med de rekommendationer som finns.
Troligen går det nog att få detta att funka i praktiken, men det känns om man ger bort en frispark vid en framtida jordabalksbesiktning, om man med berått mod byggt i strid med de rekommendationer som finns.
Jag håller på att titta på golvvärme för min 70-talskåk med liknande platta som din (100mm underisolerad). Nu är inte jag någon expert, men jag har ändock läst in mig en del på området och vad allt bubblar ner till är att man måste undvika att värma marken under platta och isolering för mycket.Strulputten skrev:
I princip kan man säga att för att vara säker så ska temperaturen i marken under värmeisoleringen vara högst 3°C under innetemperaturen. Ånghalten i marken kan då aldrig ge högre RF i betongplattan än 85 % när man plötsligt fimpar golvvärmen.
Om du planerar att gjuta in golvvärmen direkt i plattan så skulle jag säga att det är en riskkonstruktion eftersom du riskerar att värma marken under plattan för mycket. Värmer man själva plattan till 30 grader och har 20 grader i rummet så kommer marken mitt under ett normalstort hus bli varmare än 17 grader om man inte har i storleksordningen 20-25cm isolering under plattan.
Om du däremot inte gjuter in golvvärmen i plattan utan lägger ett isolerande skikt mellan platta och golvvärme så att värmevandringen till största delen går upp i klinkergolvet och inte ner i plattan så är problemet löst.
Jag skulle vilja påstå att om man väljer ett golvvärmesystem som använder en cellplastisolerad bas om några cm och låter värmeslingan värma klinkern till 30 grader så värms plattan inte i närheten av vad som krävs för att trigga några fuktproblem. Skillnaden i värmeledning in i klinkern jämfört med värmeledningen ned till betongplattan blir med ett sådant system så stor att jag tror att du nog inte bara kan steka ägg på klinkergolvet innan plattan värms till "farliga" nivåer, du kan knapersteka bacon också...
Edit: jag rejdade min länksamling i ämnet och hittade den här länken om just ingjuten golvvärme och fuktproblem som jag tror kan vara intressant: http://www.fuktcentrum.lth.se/verktyg_och_hjaelpmedel/fuktskador/omvaend_fuktvandring/
Medlem
· Stockholms
· 1 556 inlägg
Enligt den artikeln spelar ju husets bredd avgörande roll för hur mycket värme som kan lagras i marken under och ställa till problem. För mig som har ett litet hus så verkar det räcka med 100 mm frigolit. Känns bra för jag blev lite orolig när det krävdes 250 mm i den andra skriften och det har jag inte plats för. Hos mig blir det nog 70 mm Isodrän och 70 mm frigolit, möjligtvis med plast på för att stoppa både fukt och radon underifrån.
250 mm skulle också kännas lite överdrivet med tanke på att väggarna har 0 mm isolering.
250 mm skulle också kännas lite överdrivet med tanke på att väggarna har 0 mm isolering.
Marken värms ju maximalt precis i mitt under plattan (om hela plattan värms), så husets dimensioner (eller den del av plattan som värms) spelar ganska stor roll, ja.
Jag tycker första grafen är högintressant. Den visar beräknad maximal RF på ovansidan av en platta underisolerad med endast 80mm isolering tät golvbeläggning (plastmatta) och placerad i de svåraste förhållandena (på lera i sydligaste Sverige).
Man kan notera att det är en väldig skillnad på om plattan är isolerad med mineralull eller cellplast. Med 80mm cellplastisolering så klarar man med ingjuten värme 85% gränsen i de svåraste markförhållandena även om den värmda plattan är uppåt 140m2. Med mineralull så klarar man inte 85% gränsen någonstans i grafen.
Med andra ord så har man ingen isolering eller bara ett tunt lager mineralull så bör man inte gjuta in golvvärme i hela plattan. Har man cellplastisolering under plattan och dessutom en grusbädd under det så behöver man elda på en ansenlig del av plattan rätt ordentligt för att kunna provocera fram problem med omvänd fuktvandring.
Sen skulle ju jag ändå inte gjuta in värmegolv i en så dåligt isolerad platta av rent uppvärmningsekonomiska skäl, utan jag skulle lägga ett lager cellplastisolering mellan plattan och värmegolvet.
Jag tycker första grafen är högintressant. Den visar beräknad maximal RF på ovansidan av en platta underisolerad med endast 80mm isolering tät golvbeläggning (plastmatta) och placerad i de svåraste förhållandena (på lera i sydligaste Sverige).
Man kan notera att det är en väldig skillnad på om plattan är isolerad med mineralull eller cellplast. Med 80mm cellplastisolering så klarar man med ingjuten värme 85% gränsen i de svåraste markförhållandena även om den värmda plattan är uppåt 140m2. Med mineralull så klarar man inte 85% gränsen någonstans i grafen.
Med andra ord så har man ingen isolering eller bara ett tunt lager mineralull så bör man inte gjuta in golvvärme i hela plattan. Har man cellplastisolering under plattan och dessutom en grusbädd under det så behöver man elda på en ansenlig del av plattan rätt ordentligt för att kunna provocera fram problem med omvänd fuktvandring.
Sen skulle ju jag ändå inte gjuta in värmegolv i en så dåligt isolerad platta av rent uppvärmningsekonomiska skäl, utan jag skulle lägga ett lager cellplastisolering mellan plattan och värmegolvet.
Sorry, jag missade att tråden levde vidare efter sommaren. Tack för er input. P g a andra åtaganden under hösten så är badrummet fortfarande inte flytspacklat så inget är beslutat ännu.
I vårt fall är det endast frågan om golvvärme i själva badrummet d v s endast 4 kvm av totalt 80 kvm betongplatta. Badrummet ligger utmed en yttervägg vilket verkar vara en fördel i sammanhanget. Å andra sidan finns ju då risken att transportera fukt till de delar av betongplattan som inte är uppvärmda.
Det är lätt att förstå att cellplast i sig är tätare en mineralull, men när det är frågan om ånga så känns det inte som om den totala konstruktionen är speciellt tät i vårt hus. Det är ju hål vid t ex golvbrunn och avloppsrör. Det finns heller ingen tätning i skarvarna mellan cellplastskivorna.
I vårt fall är det endast frågan om golvvärme i själva badrummet d v s endast 4 kvm av totalt 80 kvm betongplatta. Badrummet ligger utmed en yttervägg vilket verkar vara en fördel i sammanhanget. Å andra sidan finns ju då risken att transportera fukt till de delar av betongplattan som inte är uppvärmda.
Det är lätt att förstå att cellplast i sig är tätare en mineralull, men när det är frågan om ånga så känns det inte som om den totala konstruktionen är speciellt tät i vårt hus. Det är ju hål vid t ex golvbrunn och avloppsrör. Det finns heller ingen tätning i skarvarna mellan cellplastskivorna.