Jösses vad många avdelningar det var här! Jaja, testar här. Är det fel så får väl Moderator flytta mitt inlägg.

En kompis håller på och sätter upp ett Hannevind 2,2 kw. Dess värre är huset plomberat på det och för att garantin ska gälla så antar jag att vi måste låta den sitta kvar det första året.... annars hade jag inte behövt fråga här   :D )

Men min undran är vad det sitter för generator i ett sådant verk? Nu menar jag inte bara Hannevind, utan jag är nyfiken på vad det finns att tillgå på marknaden i stort vad det gäller asynkrona generatorer och vad leksakerna kostar på ett ungefär? Vem säljer dem?

Att sedan utforma ett verk är ju ingen större konst om man nu skulle känna för det.
 
T. ex. BEVI gör ju generatorer www.bevi.se
Det finns nog många om man börjar snoka lite....
 
Troligen är det en helt vanlig trefas asynkronMOTOR som snurrar fortare än det synkrona varvtalet och då genererar ström till nätet istället för tvärtom.

Då denna generator kopplas in på ett starkt nät så fungerar magnetiseringen av rotor, men den genererar induktiv reaktiv effekt och elnätet lider brist på kapacitiv reaktiv effekt. Elmätaren kommer att snurra långsammare men aldrig baklänges.

Prototypen
 
Tack bax!

prototypen: Nu ska vi se... nä just det, jag är helt blåst på el. Så var det ja... Kan du förklara lite bättre? Menar du att en vanlig elmotor som snurrar fortare än den "synkrona varvtalet" (vilket innebär?) producerar el alltså och att det är denna metod man använt här?

Som om att jag skulle bogsera en bil med växel i och få bensin i tanken?

Jag må låta dum men el är verkligen inte min grej men detta ämne intresserar mig starkt.
 
Det är tänkbart att det finns sådana enkla metoder. Men jag vet att på de lite större aggregaten (de där som syns på några km håll) så är det ganska avancerade styrsystem som kan synka in generatorn mot nätet. Det är alltså mycket långt ifrån bara en generator.

På de allra tidigaste stora vindsnurrorna var reglersystemen såpass primitiva att snurrorna bara kunde genrera el när vinden låg inom ett ganska smalt område (typ mellan 5-8 sekundmeter), var det mer eller mindre fick man koppla ur driften. Det påstods att styrsystemen (som alltså ändå var primitiva) förbrukade mer el än vad snurran levererade till nätet, på årsbasis.
 
Guzzi skrev:
Tack bax!

prototypen: Nu ska vi se... nä just det, jag är helt blåst på el. Så var det ja... Kan du förklara lite bättre? Menar du att en vanlig elmotor som snurrar fortare än den "synkrona varvtalet" (vilket innebär?) producerar el alltså och att det är denna metod man använt här?

Som om att jag skulle bogsera en bil med växel i och få bensin i tanken?

Jag må låta dum men el är verkligen inte min grej men detta ämne intresserar mig starkt.
Synkrona varvtalet bestäms av frekvensen på elnätet (50 Hz) och hur motorn/generatorn är lindad. En fyrpolig motor/generator har synkront varvtal 1500 varv per minut och om den används som motor ger den full effekt vi ca 1400 varv per minut. Om man nu snurrar den fortare än 1500 så kommer den att leverera effekt istället och ger full effekt vid ca 1600 varv/minut. Fördelen med asynkromgeneratorn är att den kopplas enkelt in vid 1500 varv/minut utan infasning som en synkrongenerator behöver. sjunker varvtalet under 1500 så går den som motor men då kopplar man bort motorn/generatorn och väntar på bättre/sämre väder.

Det där med bensin tillbaka i tanken vore bra. Men har du en elbil så kan motorn användas som generator och ladda batterierna vid inbromsning.

Prototypen
 
Med samma enkla princip kör en kusin sitt vattenkraftverk. Vi öppnar spjällen, väntar på synkront varvtal, som i detta fall är 1000 varv/minut, drar kontaktorn och öppnar spjällen tills den gamla motorn, som blivit generator på gamla dar, har kommit upp i en 1040 varv/minut, ungefär.
Egentligen skulle den gå lite fortare, men det finns inte fallhöjd till det, så det går inte att ta ut maxeffekt ur motorn (28 kW). Den ger ungefär 22 kW som bäst.

Elmätaren går visst baklänges, men inte långt, för det sitter en backspärr i den. Däremot finns det en elmätare till, som är vänd åt andra hållet, som mäter det han säljer till Sydkraft, f'låt e-off heter det väl nu.
 
apersson850: Vilken lyllos din kusin är, jag skulle vilja ha ett vattenkraftverk själv.

Prototypen
 
Blir kanske enklare att laborera med elmätaren i stället......... När studenterna förr kom till Lund, för nya studier, hade dom en magnet med sig, som dom satte på elmätarens sida, i det inhyda studentrummet. Mätaren stannade, då hjulen förr var av järn.
Jag har ett "ämne" till dom som vill laborera själva:
http://img.photobucket.com/albums/v388/Z-Jensen/huven106.jpg?t=1170453310
 
Du får väl köpa en bäck, prototypen.
Min kusin köper i princip bara ström när kompressorn går i verkstaden, samt om det är ökentorka på sommaren.

Såvitt jag har förstått använder väl flera nyare verk, vind eller vad det nu är, generator med elektronisk omriktare, så att frekvensen alltid hålls rätt, oavsett hur fort generatorn går?
 
Mikael_L
apersson850 skrev:
Såvitt jag har förstått använder väl flera nyare verk, vind eller vad det nu är, generator med elektronisk omriktare, så att frekvensen alltid hålls rätt, oavsett hur fort generatorn går?
Jag ska först av allt medge att jag vet nästan inget alls om detta område ... *hrmm*

En omriktare låter ju bra på sitt sätt, men trots allt måste det ju ändå generera rätt mycket förslusteffekter, så om det istället går att reglera själva generatorn istället så måste det ju vara mycket bättre.
Med en asynkrongenerator är regleringen lätt, då sköter ju elnätet det hela. Nackdelen är ju att man måste ta åtminstånde reaktiv effekt från nätet. Samt att man ändock är beroende av nätet, blir det strömavbrott så står man utan el även om man har eget kraftverk. =(
 
Frekvensen är alltid "rätt" 50 Hz, med en frekvensomriktare så kan man köra generatorn på valfritt varvtal, speciellt bra vid vindkraft. All omvandlig medför förluster.

Ja, asynkrongeneratorn kräver ett "starkt" nät för att fungera och det vore inte fel med lite kondensatorer för att kompensera den reaktiva effekten.

En synkrongenerator kan generera kapacitiv reaktiv effekt om den övermagnetiseras. Vattenkraftsturbiner går att köra utan vatten i turbinen med övermagnetiserade generatorer för att kompensera all induktiv belastning ( Stornorrfors har minst en turbin som blåses ren med tryckluft)
 
Om man har en vindsnurra och vill dra nytta av den utan att vara beroende av yttre nät, kan man använda en vanlig billig trefasmotor och ansluta några kondensatorer över lindningarna och belasta en av faserna med egna värmeelement. För att starta från spänningslöst lägger man en av kondingarna över ett batteri så den är uppladdad. När vinden sätter fart på rotorn ger man en puls till en växlande kontaktor så kondingen läggs över till motorn. Strömpulsen ger tillräckligt magnetfält för att få igång det hela. Fungerar förträffligt. OBS, man kan inte använda detta till ett vanligt eget nät, bara att mata passiva värmeelement utan elektronik. Spänningen varierar för mycket.
 
Mikael_L
Tack för länken, den var intressant, hoppas bara att ännu fler hittar den, så det blir påfyllning med fler beskrivningar av projekt.

prototypen skrev:
Ja, asynkrongeneratorn kräver ett "starkt" nät för att fungera och det vore inte fel med lite kondensatorer för att kompensera den reaktiva effekten.
Ja det där med ett "starkt" nät, vad menas egentligen med det?
Skulle det räcka med att man t.ex. har ett reservkraftverk på en 4-6 kVA som hjälper till att reglera asynkrongeneratorn om det skulle vara nätavbrott?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.