Gammalt hus med tilllägsisolering på kallvind HUR INTE GÖRA!
Första bilden är innertaket. Så här ser det ut efter 25 (?) år när man har lagt byggplast på vindsgolvet under glasullisoleringen (ca 15-20 cm) på kallvinden. Den fukten vi produserat har trängt in i brädorna genom spikhålen.
Inte bara golvbrädorna har blivit blöta - även den Siporexmurade gaveln är blöt längst ner mot vindsgolvet! Och tunnputsen (KC så klart) invändigt trillar av!
Uppe på vinden ser golvet finfint ut!
Inte bara golvbrädorna har blivit blöta - även den Siporexmurade gaveln är blöt längst ner mot vindsgolvet! Och tunnputsen (KC så klart) invändigt trillar av!
Uppe på vinden ser golvet finfint ut!
Med innertak menar du alltså insida yttertak?
nej - det här är golvbrädorna på vinden som även är takbrädorna inomhus. Envånings skånelänga. Bilderna är alltså tagna på samma brädor. Jag har stått på golvet i ett rum och fotat uppåt (de bilderna med fuktfläckarna).
Mittersta bilden är fotad uppe på vinden, man borde se vilka brädorna är...
Alltså - det är exakt samma brädor i alla bilder.
Även kallad för mellanbjälklag (du ser bjälken på första bilden, höger sida) tror jag.
Mittersta bilden är fotad uppe på vinden, man borde se vilka brädorna är...
Alltså - det är exakt samma brädor i alla bilder.
Även kallad för mellanbjälklag (du ser bjälken på första bilden, höger sida) tror jag.
Så vad har hänt här?
Man har lagt en diffusionsspärr och isolerat på vindsgolvet. Uppenbarligen har inte isoleringen varit tillräcklig för att hindra kondensbildning på innertaket. Antar att denna typ av skador inte skulle uppstått om inte denna kondens stängts inne bakom t.ex. en inte helt diffusionsöppen masonitskiva?
Så felen är A) för lite isolering, och B) sandwichkonstruktionen med flera täta skikt? Eller är jag ute och cyklar?
Man har lagt en diffusionsspärr och isolerat på vindsgolvet. Uppenbarligen har inte isoleringen varit tillräcklig för att hindra kondensbildning på innertaket. Antar att denna typ av skador inte skulle uppstått om inte denna kondens stängts inne bakom t.ex. en inte helt diffusionsöppen masonitskiva?
Så felen är A) för lite isolering, och B) sandwichkonstruktionen med flera täta skikt? Eller är jag ute och cyklar?
Så alla bilder är på vindsbjälklaget firar från över och undersida med andra ord?
En lösning hade varit att börja elda för kråkorna igen, dock inte så kul.
En annan lösning är att sätta innertak och sen ta bort vindsgolvet och isolera med cellulosa då kan du slippa plasta och hålla på!
Har varit för lite isolering så att fukten har kondenserat på undersidan av vindsgolvet helt enkelt och plasten har hjälpt till med detta.
En lösning hade varit att börja elda för kråkorna igen, dock inte så kul.
En annan lösning är att sätta innertak och sen ta bort vindsgolvet och isolera med cellulosa då kan du slippa plasta och hålla på!
Har varit för lite isolering så att fukten har kondenserat på undersidan av vindsgolvet helt enkelt och plasten har hjälpt till med detta.
Medlem
· Stockholms Län
· 702 inlägg
Så det är alltså ingen spånisolering och det är olika brädor man ser som sitter typ 20-30cm från varandra?.
Känns galet med ett helt oisolerat mellanbjälklag upp till kallvind om det inte är en typ lada.
Annars är det väl så man gör, dvs plast och sen isolering mot den kalla sidan så det borde ha funkat även om kanske 45mm är för klent för att det ska räknas som att plasten sitter på varma sidan.
Har huset stått kallställt? Läste någonstans att plast i hus som inte värms kan vara långsamt självmord för huset.
Känns galet med ett helt oisolerat mellanbjälklag upp till kallvind om det inte är en typ lada.
Annars är det väl så man gör, dvs plast och sen isolering mot den kalla sidan så det borde ha funkat även om kanske 45mm är för klent för att det ska räknas som att plasten sitter på varma sidan.
Har huset stått kallställt? Läste någonstans att plast i hus som inte värms kan vara långsamt självmord för huset.
Om man tittar noga på tegelväggen så ser det ut att vara en väldigt "rå" vägg.
Man har väl inte normalt en sådan vägg i ett normalt uppvärmt bostadsutymme?
TS antydde att även putsen hade blivit fuktskadad. Är det denna vägg som man ser på bilden som avses då?
Det man ser på bilden är ingen siporex vägg. Var exakt finns den siporex vägg som enligt TS också var fuktskadad?
I så fall är det väldigt märkligt att man "plötsligt" efter 25 år upptäcker en sådan skada. :wow:
Detta borde ha upptäckts väldigt snabbt eller så har man kallställt huset som tidigare antyddes?
Och ja, jag håller med tidigare inlägg att en bidragande orsak kan vara snålt tilltagen isolering men det måste, enligt min mening, även finnas ytterligare orsaker som bidraget.
Typ ....Dålig/obefintlig ventilation i bostadsutrymmet, dålig uppvärmning, onormalt mycket fuktbelastande verksamhet.
Det är också ett märkligt påstående att fukten har kommit in i brädorna via spikhålen!!??
Skulle gärna se att TS utvecklade sin teori beträffande detta......
Man har väl inte normalt en sådan vägg i ett normalt uppvärmt bostadsutymme?
TS antydde att även putsen hade blivit fuktskadad. Är det denna vägg som man ser på bilden som avses då?
Det man ser på bilden är ingen siporex vägg. Var exakt finns den siporex vägg som enligt TS också var fuktskadad?
I så fall är det väldigt märkligt att man "plötsligt" efter 25 år upptäcker en sådan skada. :wow:
Detta borde ha upptäckts väldigt snabbt eller så har man kallställt huset som tidigare antyddes?
Och ja, jag håller med tidigare inlägg att en bidragande orsak kan vara snålt tilltagen isolering men det måste, enligt min mening, även finnas ytterligare orsaker som bidraget.
Typ ....Dålig/obefintlig ventilation i bostadsutrymmet, dålig uppvärmning, onormalt mycket fuktbelastande verksamhet.
Det är också ett märkligt påstående att fukten har kommit in i brädorna via spikhålen!!??
Skulle gärna se att TS utvecklade sin teori beträffande detta......
Redigerat:
Hm... håller på och river ner allt inne i rummet.
Väggkonstruktionen på denna 100 år gamla bostadshus (alltid bebott) är följande (utifrån inåt):
Korsvirkestomme med soltorkad lersten eller bränd lertegel (vet inte ännu) i facken - skalmur av liggande av soltorkad obränd lersten (DETTA är det som syns lite av på första bilden) - sedan har det funnits ca 20-50 mm lerputs som ramlar av när treetex skivorna kommit ner. Dessa var spikade i tunna ribbor som var spikade i fåror som man hade garvat i lerputsen och sedan snyggat till med KC.
Brädorna på bilderna är alltså vindsgolvet, och är mellan 120 och 200 mm BREDA i sig. Avståndet från lerstensskalmuren är 800 mm till första bjälken som syns till höger på första bilden.
Ingen bild har fått med sig Siporexblocken jag nämnder med tunnputsen från vinden!!!!! Annars hade det synts på bild nummer två längst bort. När jag får upp lite ljus på vinden får jag fota så alla frågetecken blir rätade.
Ja - för lite isolering på vinden av förra ägaren är ju helt klart. Vi har ägt huset i tre år. Upptäcker detta nu. Men hon har ju bara gjort som man har sagt att man "ska göra". På 80-talet fanns inte heller många (några?) som gjorde saker på allternativa sätt. Sen att de missat att tala om hur viktigt det är att det finns tillräckligt med isolering - är ju en annan sak kanske.
Varför jag "påstår" att fukten har sugits in i träet genom spikhålen? Ja - jag tror det pga observation.
Alla de runda blöta fläckarna har ett sprikhål i mitten, efter de större spikarna, inte de tunna små pappspiken efter pappspänningen! Även brädspringorna - där brädorna är skadade av tidens tand på ovansidan - har samma tecken på blöta.
Det här är ett litet rum på 3150 x 2850 mm, intill köket utan dörr emellan som förra ägaren haft som sovrum (där hon sov ensam... på tal om verksamhet).
Och hon hade VARMT inne = stor temperaturskillnad mellan kallvinden och rummet under.
Taket innehåll detta, mellan de synliga bjälkarna, nerifrån och upp:
Målad Masonit; linoljemålad pärlspånt; rester av takpapp, dels limmade på brädspringorna (syns som vitt på foton) och dels urskuret spänt papp; mellan 120-200 mm breda brädor, ovanpå detta; byggplast som har vikts ca 200 mm upp dels på gavlarna (av Siporex med tunnputs av KC) och taket (den inre ytan på yttertaket så klart) och på plasten till slut; två lager glasullsskivor på 95 mm var - iaf då man la på dem ursprungligen. Sen dess har den blivit nertrampad på en hel ställen.
Jag återkommer med MER talande bilder när jag hinner med det.
Väggkonstruktionen på denna 100 år gamla bostadshus (alltid bebott) är följande (utifrån inåt):
Korsvirkestomme med soltorkad lersten eller bränd lertegel (vet inte ännu) i facken - skalmur av liggande av soltorkad obränd lersten (DETTA är det som syns lite av på första bilden) - sedan har det funnits ca 20-50 mm lerputs som ramlar av när treetex skivorna kommit ner. Dessa var spikade i tunna ribbor som var spikade i fåror som man hade garvat i lerputsen och sedan snyggat till med KC.
Brädorna på bilderna är alltså vindsgolvet, och är mellan 120 och 200 mm BREDA i sig. Avståndet från lerstensskalmuren är 800 mm till första bjälken som syns till höger på första bilden.
Ingen bild har fått med sig Siporexblocken jag nämnder med tunnputsen från vinden!!!!! Annars hade det synts på bild nummer två längst bort. När jag får upp lite ljus på vinden får jag fota så alla frågetecken blir rätade.
Ja - för lite isolering på vinden av förra ägaren är ju helt klart. Vi har ägt huset i tre år. Upptäcker detta nu. Men hon har ju bara gjort som man har sagt att man "ska göra". På 80-talet fanns inte heller många (några?) som gjorde saker på allternativa sätt. Sen att de missat att tala om hur viktigt det är att det finns tillräckligt med isolering - är ju en annan sak kanske.
Varför jag "påstår" att fukten har sugits in i träet genom spikhålen? Ja - jag tror det pga observation.
Alla de runda blöta fläckarna har ett sprikhål i mitten, efter de större spikarna, inte de tunna små pappspiken efter pappspänningen! Även brädspringorna - där brädorna är skadade av tidens tand på ovansidan - har samma tecken på blöta.
Det här är ett litet rum på 3150 x 2850 mm, intill köket utan dörr emellan som förra ägaren haft som sovrum (där hon sov ensam... på tal om verksamhet).
Och hon hade VARMT inne = stor temperaturskillnad mellan kallvinden och rummet under.
Taket innehåll detta, mellan de synliga bjälkarna, nerifrån och upp:
Målad Masonit; linoljemålad pärlspånt; rester av takpapp, dels limmade på brädspringorna (syns som vitt på foton) och dels urskuret spänt papp; mellan 120-200 mm breda brädor, ovanpå detta; byggplast som har vikts ca 200 mm upp dels på gavlarna (av Siporex med tunnputs av KC) och taket (den inre ytan på yttertaket så klart) och på plasten till slut; två lager glasullsskivor på 95 mm var - iaf då man la på dem ursprungligen. Sen dess har den blivit nertrampad på en hel ställen.
Jag återkommer med MER talande bilder när jag hinner med det.
Det blir mer kondensutfällning vid spikarna. Låter helt normalt vid underdimensionerad iso
Jag tycker det ändå är konstigt med kondensutfällning på varma sidan vid 190 mm ISO.
Tycker du det VillaVista?
Kanske pga den där sandwich-verkan som cpalm nämner?
Masoniten tyckte var av väldigt fin kvalité. Första gången jag har sett Masonite stämpel på dylika skivor =O)
Det jag ville med bilderna visa var att ska man nu absolut ha plast i sitt gamla hus så ska man göra rätt. Plasten på rätt ställe och tillräckligt med isolering för de förhållandena som finns på din vind.
Kommer nu på att när vi flyttade så berättade förra ägaren att i ett rum fanns plasten rätt placerat (när vi konstaterade att plasten ju inte ska ligga på golvet på vinden) - i vårt nuvarande sovrum. Där finns det plast i taket direkt under pärlsponten hon har satt upp. Vad det finns mellan dessa och de gamla blankorna vet jag inte (mer pärlspont och papper?) - men sedan finns det byggplast igen på vinden under isoleringen...
Jag ska ta bort all plasten på hela vinden - lägga papper och sedan lägga tillbaka isoleringen - tills all elen är dragen vid köksrenoveringen och kommande renoveringen i andra änden av huset. När det är klart trampat uppe på vinden så kommer vi lägga på mer isolering.
Nu ska jag koncentrera mig på köket.
Kanske pga den där sandwich-verkan som cpalm nämner?
Masoniten tyckte var av väldigt fin kvalité. Första gången jag har sett Masonite stämpel på dylika skivor =O)
Det jag ville med bilderna visa var att ska man nu absolut ha plast i sitt gamla hus så ska man göra rätt. Plasten på rätt ställe och tillräckligt med isolering för de förhållandena som finns på din vind.
Kommer nu på att när vi flyttade så berättade förra ägaren att i ett rum fanns plasten rätt placerat (när vi konstaterade att plasten ju inte ska ligga på golvet på vinden) - i vårt nuvarande sovrum. Där finns det plast i taket direkt under pärlsponten hon har satt upp. Vad det finns mellan dessa och de gamla blankorna vet jag inte (mer pärlspont och papper?) - men sedan finns det byggplast igen på vinden under isoleringen...
Jag ska ta bort all plasten på hela vinden - lägga papper och sedan lägga tillbaka isoleringen - tills all elen är dragen vid köksrenoveringen och kommande renoveringen i andra änden av huset. När det är klart trampat uppe på vinden så kommer vi lägga på mer isolering.
Nu ska jag koncentrera mig på köket.
Troligen är det så att fukten ackumeleras under tiden och flerlager påverkar fuktens möjlighet att ventileras bort.
Köket bidrar ju också med mycket fuktbildning vilket gör att det kanske är mer problem i anslutning till kök. Runt badrum likaså.
Dock är det normalt bättre att ha ångspärren ca 45 mm i i bjälklaget för att minimera punktering vid undertakmontag samt eldragning.
Köket bidrar ju också med mycket fuktbildning vilket gör att det kanske är mer problem i anslutning till kök. Runt badrum likaså.
Dock är det normalt bättre att ha ångspärren ca 45 mm i i bjälklaget för att minimera punktering vid undertakmontag samt eldragning.