Funderingar och nyfikenhet kring krypgrund
Har ett sutteränghus byggt 1948 ståendes på berg och sprängsten med en krypgrund under del av huset. Har idag rivit ytskikt på nedre plan för renovering. Upptäckte då några saker som gör mig förvirrad, som kanske någon av alla kunniga här har koll på, eller åtminstone en teori om... 
För det första - vi har fram tills nu trott (i enlighet med besiktningsprotokollet) att vår krypgrund varit en icke inspekterbar krypgrund med ERGE-bjälklag (betongbjälklag). Men, att ha rivit upp ett antal golvlager i hallen så hittade vi till vår förvåning en igengjuten inspektionslucka. Efter att ytterligare ha rivit bort ett dörrfoder/tröskel så hittade vi en glipa där det gick att titta ned i krypgrunden. Vad det verkar så är den då uppfylld med sand/småsten, vilket även bekräftades när vi tog bort en av ventilerna i grundmuren. Från glipan så luktade det fuktigt och lite instängt, dock inte rakt av mögligt eller illa i övrigt. Frågan som infinner sig är varför man väljer att sandfylla en krypgrund - är det någon gammal teori om fuktskydd eller kan det finnas andra anledningar? Är/var det vanligt? Vår plan är att isolera krypgrunden samt stoppa in en avfuktare, vilket antagligen gör att vi måste ta upp den gamla inspektionsluckan och därefter suga ut åtminstone del av sanden. Dock nyfikna kring varför någon tidigare ägare fått för sig att sandfylla krypgrunden.
För det andra, när jag stack ned mobilen och fotade i glipan så ser jag att undersidan av vårt golvbjälklag (dvs den platta där vi har våra golv och där vi nyss rivit ytskikt) verkar bestå av inmurade stenar (eller möjligen lecasten) i ca 2-4 cm diameter. Plattan i sig är tunn, ca 5-7 cm. Enligt besiktningsprotokollet är huset enligt bedömning "grundsulor med mellangjutna oarmerade betonggolv". Fråga uppkommer mest av nyfikenhet vad tanken med stenarna inmurade på undersidan av plattan är. Är det någon gammaldags form av armering eller finns det andra syften? Om det är armering är det ju egentligen smart, eftersom sten inte rostar vilket armeringsjärn gör. Golven har hållit i snart 70 år och sviktar inte en millimeter, så jag är inte orolig där vid lag, utan mest nyfiken. Jag bifogar bild, som av någon anledning blir vriden, men det är plattans underkant till höger i bilden och alltså marken/sanden till vänster.
Huset är ett arkitektritat och byggt av en byggmästare som även bodde i huset ca 25 år efter att det byggdes, helt byggt i betong/tegel/lättbetong. Det mesta har vi hittills upplevt som extremt välbyggt och genuint. Vad gäller krypgrunden är jag dock lite förvånad kring varför man fyller den - vilket alltså verkar gjort i efterskott, och vad gäller undersidan på bjälklagsplattan är jag mest nyfiken då jag vare sig sett eller hört talas om metoden tidigare.
Tacksam för er input och era teorier!
För det första - vi har fram tills nu trott (i enlighet med besiktningsprotokollet) att vår krypgrund varit en icke inspekterbar krypgrund med ERGE-bjälklag (betongbjälklag). Men, att ha rivit upp ett antal golvlager i hallen så hittade vi till vår förvåning en igengjuten inspektionslucka. Efter att ytterligare ha rivit bort ett dörrfoder/tröskel så hittade vi en glipa där det gick att titta ned i krypgrunden. Vad det verkar så är den då uppfylld med sand/småsten, vilket även bekräftades när vi tog bort en av ventilerna i grundmuren. Från glipan så luktade det fuktigt och lite instängt, dock inte rakt av mögligt eller illa i övrigt. Frågan som infinner sig är varför man väljer att sandfylla en krypgrund - är det någon gammal teori om fuktskydd eller kan det finnas andra anledningar? Är/var det vanligt? Vår plan är att isolera krypgrunden samt stoppa in en avfuktare, vilket antagligen gör att vi måste ta upp den gamla inspektionsluckan och därefter suga ut åtminstone del av sanden. Dock nyfikna kring varför någon tidigare ägare fått för sig att sandfylla krypgrunden.
För det andra, när jag stack ned mobilen och fotade i glipan så ser jag att undersidan av vårt golvbjälklag (dvs den platta där vi har våra golv och där vi nyss rivit ytskikt) verkar bestå av inmurade stenar (eller möjligen lecasten) i ca 2-4 cm diameter. Plattan i sig är tunn, ca 5-7 cm. Enligt besiktningsprotokollet är huset enligt bedömning "grundsulor med mellangjutna oarmerade betonggolv". Fråga uppkommer mest av nyfikenhet vad tanken med stenarna inmurade på undersidan av plattan är. Är det någon gammaldags form av armering eller finns det andra syften? Om det är armering är det ju egentligen smart, eftersom sten inte rostar vilket armeringsjärn gör. Golven har hållit i snart 70 år och sviktar inte en millimeter, så jag är inte orolig där vid lag, utan mest nyfiken. Jag bifogar bild, som av någon anledning blir vriden, men det är plattans underkant till höger i bilden och alltså marken/sanden till vänster.
Huset är ett arkitektritat och byggt av en byggmästare som även bodde i huset ca 25 år efter att det byggdes, helt byggt i betong/tegel/lättbetong. Det mesta har vi hittills upplevt som extremt välbyggt och genuint. Vad gäller krypgrunden är jag dock lite förvånad kring varför man fyller den - vilket alltså verkar gjort i efterskott, och vad gäller undersidan på bjälklagsplattan är jag mest nyfiken då jag vare sig sett eller hört talas om metoden tidigare.
Tacksam för er input och era teorier!
Redigerat:
Det enda rimliga när det ser ut som på bilden är att man fyllt upp grunden med sten/sand utan att komprimera detta och därefter gjutit en betongplatta. Med åren har sedan fyllnadsmassorna satt sig och bildat detta utrymme där sten och grus sitter kvar på betongplattans undersida.
Det var min tanke också - men, sen hittade jag en gammal igengjuten inspektionslucka under 7-8 lager gamla plastmattor i farstun. Slutsatsen är alltså att man inte har gjutit någon ny betongplatta, utan den betongplattan som ligger där idag är den ursprungliga, med denna stenkonstruktion i plattans underkant. Även golvbeläggningarna vittnade om att den har legat sedan 1948, då vi hittade karaktäristiska femtiotalsgolv (schackrutigt) i de understa lagren. Ventilationsgaller i grundmurarna vittnar å andra sidan om att det måste ha varit en krypgrund en gång i tiden.
Vad skulle ni ha gjort i mitt läge - gjort om krypgrunden till gjuten platta genom att lägga isolering occh gjuta ny platta, eller suga ut tillräckligt med sand ur krypgrunden för att kunna få ut byggplast, eventuellt isolering och avfuktare? Jag är inne på det sistnämna, även om projektet blev dyrare på grund av behovet av sugbil.
Vad skulle ni ha gjort i mitt läge - gjort om krypgrunden till gjuten platta genom att lägga isolering occh gjuta ny platta, eller suga ut tillräckligt med sand ur krypgrunden för att kunna få ut byggplast, eventuellt isolering och avfuktare? Jag är inne på det sistnämna, även om projektet blev dyrare på grund av behovet av sugbil.
Det är väl inte direkt ovanligt att det är blandade lösningar med ERGE-bjälklag och gjutna kakor i olika delar av huset, sen är det väl inte direkt ovanligt heller att den konstruktionen som uppges i prospekt och av besiktningsmän är en annan i verkligheten. Var relativt vanligt att lägga ett lager lecakulor som dränering/isolering och sedan gjuta över och som titanium säger så har marken mest troligt sjunkit med åren. Inget problem i sig då kakan hänger i grundmurarna. Även om du komprimerar så kommer 50 år göra att det sjunker en del
Angående sandfyllningen kan det vara så att det inte är fyllt utan att man valde att inte gräva ut mer. När du lägger ett ERGE-bjälklag så baseras detta egentligen bara på en stabil grundmur och sedan om det kommer vara 5cm eller 500cm mellan motsvarande blindbottenplattorna av betong till marken spelar ingen roll. Har då "lågt i tak" i din krypgrund gör väl detta egentligen bara det enklare att konvertera till platta på mark. Sand kommer du nog få gräva ut ändå för att få ett bra underlag för isoleringen men du slipper det problemet som många krypgrundskonverterare råkar ut för: - för långt till marken så det måste fyllas upp
I ditt fall om du har
Angående sandfyllningen kan det vara så att det inte är fyllt utan att man valde att inte gräva ut mer. När du lägger ett ERGE-bjälklag så baseras detta egentligen bara på en stabil grundmur och sedan om det kommer vara 5cm eller 500cm mellan motsvarande blindbottenplattorna av betong till marken spelar ingen roll. Har då "lågt i tak" i din krypgrund gör väl detta egentligen bara det enklare att konvertera till platta på mark. Sand kommer du nog få gräva ut ändå för att få ett bra underlag för isoleringen men du slipper det problemet som många krypgrundskonverterare råkar ut för: - för långt till marken så det måste fyllas upp
I ditt fall om du har
Redigerat:
Tack för kloka synpunkter. Det låter rimligt att stenarna/lecan är ingjuten från början som isolering.
Det jag dock som sagt inte får ihop är att det har varit en betydligt djupare krypgrund tidigare. För detta talar dels att det har funnits en inspektionslucka som nu är igengjuten, samt dels att det finns ventiler i grundmurarna, som i dagsläget är ca 30-40 cm under sandnivå.
Att gjuta platta är ett alternativ. Mitt förstahandsalternativ skulle dock vara att ordna till krypgrunden istället för att gjuta igen den. Skälen för detta är dels att jag har en trappa ned till garaget, som alltså bildar innervägg för krypgrunden. Här har jag fuktgenomslag vilket tyder på att de lägre sandlagren i krypgrunden är fuktiga. Detta kommer ju bli svårare att komma åt om jag gjuter igen alltihopa. Ett annat skäl är att det känns smidigare att ha rördragningar öppna i krypgrund, istället för dolda i en platta. Det sista skälet är att det sammantaget känns som ett mindre projekt att suga ut sand, få ut byggplast och sätta in avfuktare, än att bila bort hela plattan, isolera och gjuta ny platta.
Kan det finnas några uppenbara risker med att suga ut ca 30-50 cm av sandlagren? Plattan vilar ju inte på sanden idag men känns ändå väldigt stum och stabil. Krypgrunden är bara ca 25-30 kvm av ett nedre plan på totalt 90 kvm.
Det jag dock som sagt inte får ihop är att det har varit en betydligt djupare krypgrund tidigare. För detta talar dels att det har funnits en inspektionslucka som nu är igengjuten, samt dels att det finns ventiler i grundmurarna, som i dagsläget är ca 30-40 cm under sandnivå.
Att gjuta platta är ett alternativ. Mitt förstahandsalternativ skulle dock vara att ordna till krypgrunden istället för att gjuta igen den. Skälen för detta är dels att jag har en trappa ned till garaget, som alltså bildar innervägg för krypgrunden. Här har jag fuktgenomslag vilket tyder på att de lägre sandlagren i krypgrunden är fuktiga. Detta kommer ju bli svårare att komma åt om jag gjuter igen alltihopa. Ett annat skäl är att det känns smidigare att ha rördragningar öppna i krypgrund, istället för dolda i en platta. Det sista skälet är att det sammantaget känns som ett mindre projekt att suga ut sand, få ut byggplast och sätta in avfuktare, än att bila bort hela plattan, isolera och gjuta ny platta.
Kan det finnas några uppenbara risker med att suga ut ca 30-50 cm av sandlagren? Plattan vilar ju inte på sanden idag men känns ändå väldigt stum och stabil. Krypgrunden är bara ca 25-30 kvm av ett nedre plan på totalt 90 kvm.
En sak jag undrar lite över dock är om du hittat något ERGE-bjälklag eller om det bjälklaget du har hittat är det du bifogar bilder på med lngjutna lecakulor i underkant
Det låter ju helt klart märkligt hur ventilerna är placerade. En funderingar jag har är om de haft något problem med grunden tidigare och då fyllt igen denna. Går det att se av alla "lager" när de sist gjort något med grunden? Att suga ut sand ska väl inte vara något problem så länge som inte grundmuren står på sanden men det är väl lite väl otroligt. Sitter betongkakan fast idag borde den även göra det framöver även om "fallhöjden" på denna ökar. Plattan som sådan är väl dock inte konstruerad som ett bjälklag så redan idag används den på ett sätt som den inte är gjord för.
Ett tips kan väl vara att ska du ner och krypa därunder och börja jobba så skadar det väl inte att med hjälp av lite pallbockar och reglar stötta upp det hela så om det skulle börja bege sig neråt så slipper du få allt i huvudet
Det låter ju helt klart märkligt hur ventilerna är placerade. En funderingar jag har är om de haft något problem med grunden tidigare och då fyllt igen denna. Går det att se av alla "lager" när de sist gjort något med grunden? Att suga ut sand ska väl inte vara något problem så länge som inte grundmuren står på sanden men det är väl lite väl otroligt. Sitter betongkakan fast idag borde den även göra det framöver även om "fallhöjden" på denna ökar. Plattan som sådan är väl dock inte konstruerad som ett bjälklag så redan idag används den på ett sätt som den inte är gjord för.
Ett tips kan väl vara att ska du ner och krypa därunder och börja jobba så skadar det väl inte att med hjälp av lite pallbockar och reglar stötta upp det hela så om det skulle börja bege sig neråt så slipper du få allt i huvudet
Hur tänker du med att den används på ett sätt som den inte är gjord för? Plattan ligger ju ovanpå krypgrunden, och det har ju varit krypgrund (om än troligen med större djup från början) ända sedan huset byggdes. Så, kakan/plattan måste alltså ha "svävat i luften" ända från början. Detta har ju inte förändrats över tiden. Den känns också väldigt stum och har inga synliga sprickor eller liknande.
Jag såg dock inget annat bjälklag än det jag fotat. Antingen så vilar plattan på väggarna (hallen är ca 8 kvm, rummet bredvid som också har krypgrund ca 10 kvm), eller så gick bjälklaget inte att se från den lilla öppning där jag stack ned mobilen och fotade.
Huset står på berg och sprängstensfyllning, dvs inte på sand. Besiktningsprotokollet ger vid handen att det är "Grundsulor mot berg och sprängstensfyllning med mellangjutna betonggolv och delvis krypgrund samt grundmurar av betonghålsten"
Jag såg dock inget annat bjälklag än det jag fotat. Antingen så vilar plattan på väggarna (hallen är ca 8 kvm, rummet bredvid som också har krypgrund ca 10 kvm), eller så gick bjälklaget inte att se från den lilla öppning där jag stack ned mobilen och fotade.
Huset står på berg och sprängstensfyllning, dvs inte på sand. Besiktningsprotokollet ger vid handen att det är "Grundsulor mot berg och sprängstensfyllning med mellangjutna betonggolv och delvis krypgrund samt grundmurar av betonghålsten"