Fuktsäkrare metod för läggning av plåttak
Jag har funderat lite på metoden man använder när man lägger plåttak.
Först lägger man en tät papp.
Sedan spikar man bärläkt rakt igenom pappen.
Sedan spikar man en ströläkt igenom läkt och papp
Sedan lägger man en tät plåt.
Sedan skruvar man hål i plåtens dalar med korta farmarskruvar som går ner i bärläkten men inte når pappen.
Det kan ju inte vara smart, egentligen? Så borde man inte kunna göra så här istället?
Först lägger man en tunn underläkt (ca 1 cm tjock) som man spikar i råsponten.
Sedan lägger man pappen.
Sedan lägger man en tillfräst överläkt som passar över underläkten och spikar igenom den.
Sedan spikar man en ströläkt igenom läkt och papp.
Sedan lägger man en överläkt under plåtens åsar och skruvar med långa farmarskruvar som går ner i bärläkten men inte når pappen.
Som jag ser det så har pelpetmetoden två stora fördelar mot nuvarande metodik.
* Hålen i pappen hamnar någon centimeter upp från resten av taket, vilket minskar risken att vatten kryper in under bärläkten.
* Hålen i plåten hamnar på åsarna, istället för i dalarna där det rinner mera vatten.
Dessa nackdelar kan jag tänka mig.
* Lite mer kompicerad lägging av takpappen, då man måste lägga den snyggt över underläkten.
* Något ökad materialåtgång, högre kostnad för takskruv.
* Överläkten bör vara anpassad efter plåtens form, kan leda till merkostnader och merjobb.
Sedan funderar jag på om man inte borde kunna använda tryckimpregnerad läkt på taket, det borde ge läkten längre livslängd. Några luktproblem liknande de kring tryckta syllar borde inte finnas.
Kommentarer?
Bra eller dåligt?
Vad har jag inte tänkt på?
Först lägger man en tät papp.
Sedan spikar man bärläkt rakt igenom pappen.
Sedan spikar man en ströläkt igenom läkt och papp
Sedan lägger man en tät plåt.
Sedan skruvar man hål i plåtens dalar med korta farmarskruvar som går ner i bärläkten men inte når pappen.
Det kan ju inte vara smart, egentligen? Så borde man inte kunna göra så här istället?
Först lägger man en tunn underläkt (ca 1 cm tjock) som man spikar i råsponten.
Sedan lägger man pappen.
Sedan lägger man en tillfräst överläkt som passar över underläkten och spikar igenom den.
Sedan spikar man en ströläkt igenom läkt och papp.
Sedan lägger man en överläkt under plåtens åsar och skruvar med långa farmarskruvar som går ner i bärläkten men inte når pappen.
Som jag ser det så har pelpetmetoden två stora fördelar mot nuvarande metodik.
* Hålen i pappen hamnar någon centimeter upp från resten av taket, vilket minskar risken att vatten kryper in under bärläkten.
* Hålen i plåten hamnar på åsarna, istället för i dalarna där det rinner mera vatten.
Dessa nackdelar kan jag tänka mig.
* Lite mer kompicerad lägging av takpappen, då man måste lägga den snyggt över underläkten.
* Något ökad materialåtgång, högre kostnad för takskruv.
* Överläkten bör vara anpassad efter plåtens form, kan leda till merkostnader och merjobb.
Sedan funderar jag på om man inte borde kunna använda tryckimpregnerad läkt på taket, det borde ge läkten längre livslängd. Några luktproblem liknande de kring tryckta syllar borde inte finnas.
Kommentarer?
Bra eller dåligt?
Vad har jag inte tänkt på?
Det låter lite som principen för listtak?
Vid dålig/felaktig montering kan det nog bli ett luftgap under pappen (i "hörnet"), som lätt kan leda till hål. Det är kanske därför man använder trekantslist på listttak?
Annars är nog kritiken mest kostnad skulle jag tro. Om dagens lösningar fungerar tillräckligt bra, så finns det lite anledning att lägga till specialtillverkade komponenter som lätt går sönder och ökar tidsåtgång i tillverkning, hantering och montering?
Vid dålig/felaktig montering kan det nog bli ett luftgap under pappen (i "hörnet"), som lätt kan leda till hål. Det är kanske därför man använder trekantslist på listttak?
Annars är nog kritiken mest kostnad skulle jag tro. Om dagens lösningar fungerar tillräckligt bra, så finns det lite anledning att lägga till specialtillverkade komponenter som lätt går sönder och ökar tidsåtgång i tillverkning, hantering och montering?
Krilleman
Husspekulant Plumber
· Södermanland
· 16 250 inlägg
Krilleman
Husspekulant Plumber
- Södermanland
- 16 250 inlägg
Tål verkligen takpappen att vinklas så många gånger? Upp ner upp ner upp ner - Alltså enligt "pelpet-metoden"
Bra namn!
Bra namn!
Jag valde namnet eftersom jag har en Pelpetocentrisk världsbild..
Det är sant att det kanske inte är så smart att ha en rektangulär underläkt, det vore nog smartare att ha en mjuk bågform så att det inte blir några veck på pappen. Syftet med underläkten är ju enbart att få upp spikhålen från pappens nivå.
Det är sant att det kanske inte är så smart att ha en rektangulär underläkt, det vore nog smartare att ha en mjuk bågform så att det inte blir några veck på pappen. Syftet med underläkten är ju enbart att få upp spikhålen från pappens nivå.
Medlem
· västragötaland
· 1 547 inlägg
Väldig överkonstruerat och helt onödigt enligt mej! Gör på det traditionella sättet är du orolig för att vatten ska komma in genom spiken i bärläkt så finns det tätband att sätta under bärläkten.
hur kommer din variant fungera i takfot?
och ventilerad nock?
och ventilerad nock?
Tätband under bärläkt låter ju som en bra idé, även om det kanske finns en viss risk kvar att vatten rinner in om spikarna börjar resa på sig. Men det är ju enklare iallafall. Jag hade faktiskt ingen aning om att det fanns sådana, det är inget byggfirmorna som byggt mina tak har använt.
I takfot och ventilerad nock borde det fungera precis som idag, min delade läkt är ju inte högre än vanlig läkt.
Överläkten måste ju iallafall vara delvis anpassad mot plåten så att man får plåten att ligga an mot träet, iallafall i området där skruven sitt. Troligen skulle det fungera med en liten lucka, t.ex. om man satte en rektangulär överläkt i en sinusformad plåt.
Det jag bland annat är ute efter är att förlänga livslängden på taket. Ett tak borde utan jättestora merkostnader kunna byggas så att det håller i 100 år istället för i kanske 40 som idag.
I takfot och ventilerad nock borde det fungera precis som idag, min delade läkt är ju inte högre än vanlig läkt.
Överläkten måste ju iallafall vara delvis anpassad mot plåten så att man får plåten att ligga an mot träet, iallafall i området där skruven sitt. Troligen skulle det fungera med en liten lucka, t.ex. om man satte en rektangulär överläkt i en sinusformad plåt.
Det jag bland annat är ute efter är att förlänga livslängden på taket. Ett tak borde utan jättestora merkostnader kunna byggas så att det håller i 100 år istället för i kanske 40 som idag.
En rejäl sträng silikon under bärläkten borde ju fungera, det är ju både billigt och enkelt. Det låter ju faktiskt mycket smartare och enklare än en dubbel läktbräda.
Borde man inte kunna göra en takpapp som håller i 100 år?
Borde man inte kunna göra en takpapp som håller i 100 år?
När jag lade mitt extremt överkonstruerade tak använde jag något som kallades roofing mastic mellan takpapp och läkt. Detta tätningsmaterial härdar aldrig riktigt och kommer att vara kladdigt "för alltid" Det är en svart, bitumenbaserad historia som kladdar av sig på allt, och i all evighet. Amen.
Jag använde tryckimpregnerat material där, och min överkonstruktion har lett till en hel del huvudbry vid takfoten, men det har ju egentligen inte riktigt med detta att göra.
Min tanke var ungefär samma som din; nu gör jag ett tak som kommer att överleva mig själv, så att det aldrig kan bli mitt problem igen.
Jag använde tryckimpregnerat material där, och min överkonstruktion har lett till en hel del huvudbry vid takfoten, men det har ju egentligen inte riktigt med detta att göra.
Min tanke var ungefär samma som din; nu gör jag ett tak som kommer att överleva mig själv, så att det aldrig kan bli mitt problem igen.
Medlem
· västragötaland
· 1 547 inlägg
Vill man ha tak som håller i hundra år är det dubbelfalsad plåt som gäller håller med rätt underhåll i 100 år.
Redigerat:
beror helt på plåten som läggsjohan ivarsson skrev: